Tack vare Dnalor så har jag snart läst färdigt Mark Lynas bok "Sex grader" och något mer deprimerande och skrämmande har jag inte läst på mycket länge. Boken handlar om hur vårt samhälle kommer att påverkas av varje grads höjning av vår medeltemperatur som en följd av vår utsläpp.
Det som jag uppfattar som mest skrämmande är att det krävs så kraftiga åtstramningar och åtgärder bara för att stabilisera läget att det verkar dömt att misslyckas. Hela vår livsstil är baserad på att vi tar väldigt lite hänsyn till andra människor, till miljön och till vad som är bäst för oss själva och vår planet på längre sikt. Jag har mycket svårt att se hur vi ska kunna förändra hela vår konsumtionsinriktad mentalitet på så kort tid att vi hinner rädda merparten av mänskligheten. Vårt beteende måste förändras i sådan skala och omfattning att det förefaller omöjligt. Hur övertalar man supermakter som USA att förändra hela sin struktur? Hur övertalar man expansiva ekonomier som Indien och Kina att ta hänsyn till sin miljöpåverkan?
Kort sagt: vi är rätt körda. Tack vare Dnalor så kommer jag nu att leva i ångest under resten av mitt liv, istället för att fortsätta vara dum och ovetande ända in i det sista. Tack, tack så jävla mycket.
Det som jag uppfattar som mest skrämmande är att det krävs så kraftiga åtstramningar och åtgärder bara för att stabilisera läget att det verkar dömt att misslyckas. Hela vår livsstil är baserad på att vi tar väldigt lite hänsyn till andra människor, till miljön och till vad som är bäst för oss själva och vår planet på längre sikt. Jag har mycket svårt att se hur vi ska kunna förändra hela vår konsumtionsinriktad mentalitet på så kort tid att vi hinner rädda merparten av mänskligheten. Vårt beteende måste förändras i sådan skala och omfattning att det förefaller omöjligt. Hur övertalar man supermakter som USA att förändra hela sin struktur? Hur övertalar man expansiva ekonomier som Indien och Kina att ta hänsyn till sin miljöpåverkan?
Kort sagt: vi är rätt körda. Tack vare Dnalor så kommer jag nu att leva i ångest under resten av mitt liv, istället för att fortsätta vara dum och ovetande ända in i det sista. Tack, tack så jävla mycket.