Nekromanti Teatersyndromet

DMSven

Veteran
Joined
11 Feb 2010
Messages
7
Location
Göteborg
Jag har aldrig varit världens smidigaste person socialt. Kanske hade jag haft fler vänner om jag hade hållt käften i vissa lägen... Men det finns en het potatis som jag har velat prata om hur länge som helst!
Enligt min åsikt är rollspel inte teater. Det är inte heller en blandning mellan improteater och brädspel. Trots att jag har rätt, så envisas många med att inte dela min åsikt. :gremwink:
Jag har träffat på många sådana här "skådespelare". Inte en enda har varit en bra skådis. Tvärt om har alla varit riktigt dåliga. Krystad och/eller stel, överdriven leverans... En vanlig uppfattning tycks vara att om man förställer rösten på ett pinsamt sätt, så håller man på med skådespeleri. Överdrivna, rent av besvärande reaktioner på allt. Lider personen av någon sorts nervsjukdom? En viktig del av skådespeleri är ju att reagera på vad motspelaren gör och säger. Icke. Denne rollspelare verkar vara fångad i en sorts privat hallucination...
Jag har egentligen inte för avsikt att trolla folk som tycker det är kul att "spela teater" (väldigt tunga citattecken där...) utan bara att diskutera detta ämne, och ta reda på vad andra tycker om det... Är det någon som känner likadant?
Mitt problem är inte principiellt. Helt enkelt - denna typ av spelande går mig på nerverna av flera olika anledningar. Man kanske även borde tänka på att inte ens de flesta professionella skådisar är speciellt bra skådisar...
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,529
Spela sin karaktär är ju hela poängen med att spela rollspel! :gremlaugh: Annars kan man ju lika bra spela ett brädspel eller något.

Så mer amatörteater tycker jag. Bättre att försöka och göra det dåligt än att inte göra det alls.
 

Eksem

Champion
Joined
19 Feb 2001
Messages
7,615
Location
Stockholm
Vissa spelar rollspel för att få "spela ut", det tycker jag är bra och roligt. Det viktigaste är ju inte att man är "duktig" när man spelar rollspel utan att man har roligt. Står man inte ut med sina medspelare bör man förslagsvis prata med dem om vad man har problem med på ett konstruktivt vis ("det är toppen att du vill spela ut din rollperson, men det vore bra om du försökte synka med oss andra lite mer än att bara köra en egen show"), eller byta spelgrupp.

Rollspel är, kan och bör vara en väldig massa saker, och för vissa är det just amatörteatrandet som är poängen. Det vore mycket synd att tala illa om någon för att de uppskattar en viss del av hobbyn bara för att man själv föredrar något annat. Hur irriterande dåligt och överdrivet skådespelande än må vara.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,965
Location
Stockholm
Hur man använder sig av stance är i mina ögon beroende på spel, socialt kontrakt och person och jag ser få "rätt" eller "fel" bortom det att jag som spelare ska hålla mig till de konventioner och det sociala kontrakt vi har kring spelbordet när jag spelar.

Jag håller med om att få rollspelare är lysande skådespelare (jag har just nu privilegiet att få spela med riktigt bra karaktärsgestaltare varav en är teaterpedagog och skådespelerska så visst finns det undantag) men stance handlar lika mycket om din egen upplevelse som andras.

Jag förstår din frustration och du har säkert rätt kring just ditt spelbord och i just de spel du spelar men när jag spelar The Daughters of Verona kan jag med säkerhet säga att du har helt fel.
 

!Paxen

Swashbuckler
Joined
2 Sep 2008
Messages
2,627
Location
Peking
Många rollspel är inte teater, några rollspel är teaterhjälpmedel.

EDIT: såhär i efterhand var väl inte mitt svar så.. uttömande. Jag vill inte undvika att diskutera detta ämne (det är egentligen intressant) men jag har nog inte mycket mer att skriva om vad jag tycker om detta, än just det jag skrev. Jag återkommer om jag kommer fram till något som faktiskt är vettigt att skriva.
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,529
RasmusL said:
Hur man använder sig av stance är i mina ögon beroende på spel, socialt kontrakt och person och jag ser få "rätt" eller "fel" bortom det att jag som spelare ska hålla mig till de konventioner och det sociala kontrakt vi har kring spelbordet när jag spelar.

Jag håller med om att få rollspelare är lysande skådespelare (jag har just nu privilegiet att få spela med riktigt bra karaktärsgestaltare varav en är teaterpedagog och skådespelerska så visst finns det undantag) men stance handlar lika mycket om din egen upplevelse som andras.

Jag förstår din frustration och du har säkert rätt kring just ditt spelbord och i just de spel du spelar men när jag spelar The Daughters of Verona kan jag med säkerhet säga att du har helt fel.
Vad är "stance"?
 

!Paxen

Swashbuckler
Joined
2 Sep 2008
Messages
2,627
Location
Peking
RasmusL said:
Hur man använder sig av stance är i mina ögon beroende på spel, socialt kontrakt och person och jag ser få "rätt" eller "fel" bortom det att jag som spelare ska hålla mig till de konventioner och det sociala kontrakt vi har kring spelbordet när jag spelar.

Jag håller med om att få rollspelare är lysande skådespelare (jag har just nu privilegiet att få spela med riktigt bra karaktärsgestaltare varav en är teaterpedagog och skådespelerska så visst finns det undantag) men stance handlar lika mycket om din egen upplevelse som andras.

Jag förstår din frustration och du har säkert rätt kring just ditt spelbord och i just de spel du spelar men när jag spelar The Daughters of Verona kan jag med säkerhet säga att du har helt fel.
Den gången jag var med och spelande Daughters of Verona vart det inte så mycket teater.. Kan ju ha något med mig att göra :gremwink:
 

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Intressant ämne som fick mig att fundera. Jag har fått intrycket av att det blivit mindre teater kring borden men jag är inte säker. Jag har för mig att det förr kunde finnas en press att "gestalta" och att tala som sin karaktär. Något som jag inte alls gillade.

Har det här minskat eller inbillar jag mig? Vad har hänt i så fall, har folk vuxit upp, har "skådespelarna" gått över till lajvande eller vad?

Jag är på TS sida. :gremsmile:

edit: Hängde skådespelandet kanske samman med Vampire och den sorts människor som dök upp i den vevan?
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,965
Location
Stockholm
God45 said:
RasmusL said:
Hur man använder sig av stance är i mina ögon beroende på spel, socialt kontrakt och person och jag ser få "rätt" eller "fel" bortom det att jag som spelare ska hålla mig till de konventioner och det sociala kontrakt vi har kring spelbordet när jag spelar.

Jag håller med om att få rollspelare är lysande skådespelare (jag har just nu privilegiet att få spela med riktigt bra karaktärsgestaltare varav en är teaterpedagog och skådespelerska så visst finns det undantag) men stance handlar lika mycket om din egen upplevelse som andras.

Jag förstår din frustration och du har säkert rätt kring just ditt spelbord och i just de spel du spelar men när jag spelar The Daughters of Verona kan jag med säkerhet säga att du har helt fel.
Vad är "stance"?
Vem är Ron Edwards?

:gremwink:
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
18,529
Jag sa det här i lådan men det där är den onödigaste och bajsnödigaste termen någonsin. Jag ångrar att jag nu vet vad termen betyder.
 

RasmusL

Champion
Joined
15 Jan 2012
Messages
9,965
Location
Stockholm
God45 said:
Jag sa det här i lådan men det där är den onödigaste och bajsnödigaste termen någonsin. Jag ångrar att jag nu vet vad termen betyder.
Jag håller inte med, utan termer blir det svårt att prata om spelet. Grymtningar och gester så som "typ mest in-character" och "ja ba säger hu min göbbe gör" blir tröttsamt i längden.

/RasmusL, predikar för massorna i director stance
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,182
Location
Rissne
Jag har nog inte haft problemet, tror jag. De rollspelare jag känner som gillar att spela ut är tvärtom ganska bra på att just reagera på SL och andra spelares påhitt; skådespelandet är ju generellt begränsat till diskussioner och eller sociala situationer i spelet.

Jag har väldigt, väldigt svårt för det här "rollspel är, rollspel är inte". Eftersom rollspel är en såpass bred hobby, där vi gillar lite olika saker - från den allra mest brädspeliga D&D-varianten (som jag själv pysslar med, så se det inte som något fel eller elakt) till den mest fokuserade rollpersonsinlevelsen där allt sägs och görs in-character. Och en massa andra varianter, naturligtvis, men eftersom jag själv inte spelar speciellt mycket indiespel vill jag inte säga något om dem.

Men, poängen är att det mycket sällan är konstruktivt, tycker jag, att prata om vad rollspel "inte är". En del gillar att spela rollspel på andra sätt än jag gör, och det är helt OK. Jag kan byta spelgrupp om det inte passar.
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
15,523
Location
Göteborg
Som vanligt handlar det om spelstil och det går inte att dra några som helst slutsatser om hur "rollspel" är. Möller hade en jättebra poäng när han skrev för ett tag sedan om att man inte behöver spela ut allting in character när man spelar problemlösarspel. Samtidigt är "show, don't tell" en helig regel i en viss typ av story now-spel. Så ja, att spela teater är helt fel och kan sabba spelupplevelsen. Det är också helt rätt och till och med hela poängen med att spela. Det beror på vad "rollspel" betyder när du säger det.

DMSven: Kan du berätta lite mer om din spelstil? Vad spelar du för spel? Ditt användarnamn skvallrar om D&D, så jag gissar på traditionella spel med problemlösarfokus ("klara uppdraget"). Själv spelar jag mest stårydrivna spel med mycket drama och spelarmakt (helst spelledarlösa, men även vissa med en spelledarlik roll, fast med begränsad makt). Fokuset ligger ofta på att gestalta en berättelse om personer som älskar, såras, hatar och förlåter. Att "spela teater" tillför otroligt mycket till spelet när man spelar på det här sättet, och en spelomgång där folk reser sig upp och viftar med armarna är ofta en riktigt bra spelomgång.
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Genesis said:
Själv spelar jag mest stårydrivna spel med mycket drama och spelarmakt (helst spelledarlösa, men även vissa med en spelledarlik roll, fast med begränsad makt). Fokuset ligger ofta på att gestalta en berättelse om personer som älskar, såras, hatar och förlåter. Att "spela teater" tillför otroligt mycket till spelet när man spelar på det här sättet, och en spelomgång där folk reser sig upp och viftar med armarna är ofta en riktigt bra spelomgång.
Ja, det är väl inte "spela teater" vi pratar om egentligen, utan snarare spelare som spelar teater av fel anledningar:

Krystad och/eller stel, överdriven leverans... En vanlig uppfattning tycks vara att om man förställer rösten på ett pinsamt sätt, så håller man på med skådespeleri. Överdrivna, rent av besvärande reaktioner på allt. Lider personen av någon sorts nervsjukdom? En viktig del av skådespeleri är ju att reagera på vad motspelaren gör och säger. Icke. Denne rollspelare verkar vara fångad i en sorts privat hallucination...
Istället för att gå in med attityden att visa hur duktig och speciell man är så kan man ju gå in med attityden att bejaka sina spontana kreativa impulser och bejaka de andra spelarna. Då blir det bra samspel oavsett om man sitter ner och slår tärningar eller står upp och mimar. Även om man inte är en proffsskådis. :gremsmile:
 

Gordeg

Hero
Joined
22 Jul 2004
Messages
1,796
Location
Västervik
DMSven said:
En viktig del av skådespeleri är ju att reagera på vad motspelaren gör och säger. Icke. Denne rollspelare verkar vara fångad i en sorts privat hallucination...
Hahaha!!
Mycket uppfriskande inlägg. Så uppfriskande att jag blir sugen på att bli aktiv på forumet igen efter att ha varit borta i flera år. Sven... you´re the man.

Jag gillar folk som spelar, men även jag har svårt för folk som spelar över. Stor skillnad.

Jag har ibland haft nöjet att spela med riktigt duktiga rollgestaltare men det intressanta är att de bästa rollgestaltarna sällan är benägna att framhäva sin egen förträfflighet. De som är riktigt trygga i sitt spelande låter sitt agerande vid spelbordet tala för sig.
De mediokra däremot... Jag är säker på att alla här hamnat i situationen där man står och lyssnar på en övertänd nörd som pladdrar utan att ens göra paus för att andas (hur lyckas de med det btw?) om en eller flera coola rollpersoner de haft, hur awesome allt var i den kampanjen, och så vidare. Vid de tillfällen jag sett samma personer vid spelbordet så har de inte riktigt levererat om man säger så.

Jag har sällan råkat ut för medspelare som spelar över på det sätt du beskriver, bara tillräckligt mycket för att veta att jag inte gillar det. Nuförtiden spelar jag nästan bara med samma spelgrupp, alla där är ganska laid back och sitter still i soffan under spelet.
 

Vimes

Sillkung
Joined
15 Jun 2000
Messages
12,089
RasmusL said:
God45 said:
RasmusL said:
Hur man använder sig av stance är i mina ögon beroende på spel, socialt kontrakt och person och jag ser få "rätt" eller "fel" bortom det att jag som spelare ska hålla mig till de konventioner och det sociala kontrakt vi har kring spelbordet när jag spelar.

Jag håller med om att få rollspelare är lysande skådespelare (jag har just nu privilegiet att få spela med riktigt bra karaktärsgestaltare varav en är teaterpedagog och skådespelerska så visst finns det undantag) men stance handlar lika mycket om din egen upplevelse som andras.

Jag förstår din frustration och du har säkert rätt kring just ditt spelbord och i just de spel du spelar men när jag spelar The Daughters of Verona kan jag med säkerhet säga att du har helt fel.
Vad är "stance"?
Vem är Ron Edwards?

:gremwink:
Någon som skriver sjukt dåliga wiki-artiklar? Eller är det meningen att man ska behöva klicka sig vidare för att hitta existensberättigande för begreppet.

En bra begreppsapparat är sjukt bra för att skapa sig förståelse för saker, men det känns som att det gärna blir två eller tre innovationer för mycket. Införandet av teoretiska begrepp måste ha lite mer poäng än så här, annars är de bara exkluderande (vilket jag inte tror är avsikten).
 

Vimes

Sillkung
Joined
15 Jun 2000
Messages
12,089
För övrigt gillar jag en del teater. Men jag tror inte jag vill vara med om hela spelsessioner som är teaterföreställningar. Jag tror att mitt favoritscenario är fokuserat på spelarutmaning och problemlösning, med vissa scener som spelas ut. Som spelledare gillar jag att spela flera karaktärer (gärna med roliga röster och tics!).
 
Top