Råttfångaren
Skwild
- Joined
- 20 Aug 2018
- Messages
- 87
Edair'maan.
Kära Torkel. Hoppas Hrafnir når dig med svärd i hand och att du överlåter det tråkiga tänkandet åt fader Varg. Och att ni äntligen fått Er förstfödde och att den klarade varganatten i Bjarnskogen som Varg föreslog.
Här i Mittland har jag äntligen återförenats med mina adoptivsyskon Brandw och Gwydion som jag aldrig tidigare mött i vuxen ålder. De har fått bud av vår fader Gwydrin som ber om hjälp mot ett stort mörker på de klagande vindarnas ö, Edair'maan. Frågan är vad som kan vara ett större hot än Bulturernas expansion från det södra Sylvan och vårt fjärde syskon Brans fångenskap hos dessa människoätande as. Brandw är en stor krigare och leder mindre grupper av krigare bakom fiendens linjer på ett imponerande sätt. Men jag befarar att han är ansatt av ett stort mörker ty den som stirrar för djupt ner i avgrunden blir ju som alla vet en del av det. Han verkar även ha en ansträngd relation till Gwydrin. Jag undrar hur jag kan hjälpa honom? Dessutom följer han blodsguden Gave. Nidendomsföljarna här verkar besatta av att tro att demoner hotar överallt men i fallet med de benklädda bulturerna är jag faktiskt beredd att hålla med.
Gwydion är en gåta, uppvuxen på ett kloster i Illdebad sedan fem års ålder. Hon verkar ha dolda kvalitéer och är lika orädd som sin bror. På färden över till ön med koggen Ostanvind hade en grupp av dom smugit ombord och överraskade oss i natten. De brann av vildmännens raseri och kämpade in i döden precis som arker.
Vår dimmiga ö tornade upp sig ur havet med det enorma berget Eldjair i centrum. Vi hörde genast rykten om någon form av konflikt mellan fader Gwydrin och nidendomsprästen på ön, Sorkwalan. Och även att Gwydrin kan ha förts bort? Sedan hörde vi något annat märkligt, att en mystisk man rör sig på ön med ett följe krigsmän. En kall vind följer hans spår och det sägs att det är som att all glädje försvinner då han passerar. Hans följeslagare kallar honom konungen, men han går även under namnet Kaan, går klädd i pälsmantel och hosor och rider på en väldig ulv. Vad kan det vara för mörker som hotar vår tidigare så lugna, karga, dödligt vackra ö? På en rest gammal sten delvis dold av naturen vid stigen till släktgården Eldwin läser vi på röna: ”På denna plats mottog Yggbran Rughla Gave.” Och så något om skydd mot mörkrets återkomst, ”Gave bevara hans själ.” Jag hoppas vid Storme att jag inte kommer att behöva din hjälp.
Som en främling går jag ibland dom, även fast de tror att jag är en av dom.
Saknar Er mer än vad jag kan tillåta.