Ve och fasa!
Jag loggar in idag och märker att min tråd har urartat mer eller mindre till krank mot världen där forumets liberala falang turas om att hålla i slagträet.
Låt mig kommentera en del av påståendena som förts fram på olika ställen under gårdagen.
Det här med val och väljande är inte så okomplicerat som många tycks tro (med betoning på "tycks" för jag tror säkert att de själva inser att det är en betydligt mer komplicerad fråga). För att göra ett korrekt val krävs det korrekt information vilket inte alltid är särskilt lätt att komma över. Det som skolorna förser elever och föräldrar med är marknadsföring. Studievägledarna är oftast anställda av kommunen och har varken tid eller resurser att sätta sig in i alla alternativ eller förmedla dem vidare till samtliga elever. Mycket hamnar alltså på de enskilda föräldrarna.
Har de ett stort kontaktnät, har de tid, resurser och kunskaper så kan de lättare sålla ibland marknadsföringen, komma i kontakt med andra föräldrar och lärare. Då kan de märka fällor som konstig betygspolicy, bristfällig högskolebehörighet, dålig stämning på skolan och så vidare. Detta är saker som säkert duktiga och kunniga elever också kan klura fram även om det kanske tar lite längre tid.
Man kan tycka att alla föräldrar borde ha möjlighet och intresse av att ge sina barn den bästa tänkbara utbildning. Men så är inte fallet, det finns föräldrar som struntar blankt i var deras barn går, det finns massor av barn som gör rena kompisval. Även de mest pålästa föräldrar kan ha svårt att vaska fram hur undervisningen verkligen bedrivs och skilja på vad som är beprövade teorier och vad som är sätt att spara pengar på undervisningen. Jag har sett mer flum, konstig pedagogik och slapphet under min kontakt med friskolorna än vad jag någonsin har gjort i den kommunala skolan.
Sedan tror jag att många i efterhand överdriver betydelsen av de har gjort ett val. Deras barn har hamnat i en bra friskola med en och annan dålig lärare istället för att gå i en lika bra kommunal skola med en eller annan dålig lärare och de gratulerar sig själva till sitt genidrag fastän barnets utbildning hade varit lika mycket värd på båda ställena. För många tycks det vara en principsak att välja även om det egentligen inte föreligger något jättestort behov. För så dålig är inte den kommunala skolan och så bra är inte friskolan. Ingen av dem kan göra mirakel med elever som är skoltrötta och ointresserade.
Skolpolitik är lika mycket politik som allting annat och det finns en i mitt tycke orättvis och felaktig myt om den kommunala skolan skulle vara ett vänsterflumställe där eleverna bara blev dummare medan friskolan är en kunskapens högborg som lyfter eleverna till nya höjder. Märkliga skillnader trots att båda är beroende av samma lärarkår, samma styrdokument och samma betygskrav. Skilj på ideologi och verklighet. Det är sällan jag hör någon säga "min skola var ett bra ställe och lärarna ansträngde sig verkligen men jag var skoltrött och brydde mig inte speciellt mycket och därför fick jag dåliga betyg" däremot hör man ofta gnäll om att lärarna var dåliga, undervisningen var meningslös, skolmiljön ofräsch och så vidare. Lärare är inga trollkarlar och det finns inget säkert sätt att nå alla elever. Det handlar inte bara om att rättigheter men också skyldigheter och ansvar. Varför pratas det så lite om elevernas eget ansvar för sin egen framtid och sin egen utbildning?
Och för att anknyta till Mekanurgs kommentar om betyg. Ja, det stämmer att friskolorna i allmänhet har högre genomsnittsbetyg och högre meritvärde. Men det är inte liktydigt med att de har bättre undervisning och högre kvalitet. Det kan bero på att duktigare och mer motiverade elever söker sig dit och det kan också bero på lägre krav eller mer generösa lärare. Vi får komma ihåg att det fortfarande är en minoritet av alla elever som går i friskolor och att de främst existerar i storstadsregionerna. Något som betonas väldigt mycket i skolan idag är källkritik och ifrågasättande och där har resten av samhället också mycket att lära.
(Inlägget har en sådan kvalitet att jag inte kan bemöta det seriöst.)
