TV-serie klubben Q3 2024

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,258
Location
Rissne
Det finns en animerad långfilm ("The Guyver: Out of Control") och en rebootserie från 2005; vi får se om jag klämmer dem också. Som komplettist vill jag ju gärna göra saker ordentligt.
För nån dag sedan blev jag äntligen klar med Guyver: The Bioboosted Armor (2005). 26 avsnitt, som varje animeserie med självrespekt.

I allmänhet är den snyggare än originalserien i att den ofta har fler bildrutor i sin animation, plus att jag i allmänhet gillar den här periodens stil. Lite GitS, lite RahXenphon, lite så. Däremot är en del grejer tristare i sin design och mindre detaljerade – framför allt är det mindre slafsigt; bioroid-transformationerna känns mindre detaljerade och våldet mindre blodigt.

Plotmässigt är det typ samma huvuddrag med en del grejer omkringkastade. Samma spelpjäser och mestadels samma händelser, men mer utfyllnad och lite annan ordning på en del grejer. Till det bättre. Den här versionen stannar upp åtminstone lite längre vid saker som köper lite mer känslomässig investering – vi får se mer av huvudpersonens pappa och deras väldigt fina relation, efter att huvudpersonen dött och återuppbyggts från atomer av Guyver-rustningen så får vi åtminstone en stunds reflektion över vad det betyder för honom som person osv.

Däremot är det fortfarande för lite, och många intressanta frågor osv läggs ganska snabbt åt sidan. Grejen jag nämnde ovan t.ex. kan tyckas vara en ganska stor grej, men efter en stunds ångest är det liksom bortblåst resten av serien. Så är det med det mesta.

Det mest frustrerande är nog hur konsekvent kass Mizuki, huvudpersonens romantiska intresse är. Och hur illa hon behandlas. Hon gaslightas, ljugs för, och hanteras överlag värdelöst – och jag sitter hela tiden och väntar på att hon ska få något slags lite mer aktiv roll, tröttna på att vara ett skrikande offer i alla situationer. Men det händer alltid; hennes funktion in i det sista är att stå bredvid och tycka att allt är fruktansvärt och jobbigt. Vilket det är, såklart, och det är bra att det perspektivet finns – men det blir inte en speciellt intressant karaktär av det.

Nå; på det hela taget tycker jag om den här serien. Den hanterar Guyver-iPts teman osv bättre än de andra inkarnationerna jag sett. Det största problemet är väl att den inte riktigt har något avslut – när serien är slut känns det upplagt för en säsong 2 som aldrig kom.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,757
Den här tråden har alltmer missvisande titel. :)

Med detta sagt, några saker jag har sett:

American Gods s03

Den här serien har levererat hela vägen, och jag undrar om inte att den trots allt blivit rätt obskyr är för att den gick på en skum kanal först. I säsong 3 gör serien min favorit från boken, den litet väl idylliska staden i Wisconsin och dess mörka hemlighet. Det är bra skrivet och har utmärkt foto, och Ricky Whittle som Shadow Moon har skyhög star quality och borde ha en mycket bättre karriär än han har. Peter Stormare är som vanligt perfekt typecastad som Cernobog. Det märks hur viktig säsong etts showrunner är i tv-serier - här var det Bryan Fuller som etablera vissa kvalitetsbenchmarks.

Tyvärr är det här också den sista säsongen, och det får den olyckliga effekten att serien slutar inte bara på en cliffhanger, utan på en cliffhanger som är en rejäl downer. Bara en säsong till hade kunnat sy ihop det här, men så blev det inte.

Ska man se? Om gillar konceptet och kan leva med att allt lämnas oavslutat, visst.

The Boys s04

Det här är inte jättebra, och jag står för att jag tycker att kvaliteten är jämförbar med Gen V (som man för övrigt bör ha sett), med ett undantag - den här säsongen är strukturellt vettig på ett sätt som Gen V s01 inte var.

Gudarna ska veta att det här aldrig varit en subtil serie, men i s04 verkar man ha insett att man aktivt måste skriva folk på näsan för att de ska inse att den drivit med dem hela tiden. Det är spånigt men kul. Det är motiverad idiot plotting - Homelander är trots allt både korkad och en hel bukett neurotisk, men upplägget med Sister Sage räddar upp alltihop. Allt är uppsatt för en sista säsong nu. Man önskar att barnskådisen för Ryan faktiskt kunde skådespela sig ur en våt papperspåse, men man kan inte få allt...

The Boys blir långsamt svagare med tiden, men det här är knappast en jumping-off point för det.

Cobra Kai S06:II

Den mittersta trejdedelen av den sista säsongen har kommit, och nu är man på den stora internationella karateturneringen, och det var uppenbart från början att den skulle bli klar här. Det bra är att Cobra Kai alltid har funkat bäst i karateturneringarna, och nu kan man vältra sig i det fem avsnitt på raken. Det dåliga är att det säger sig självt att den mittersta tredjedelen av den sista säsongen inte kan tillåtas resolva särskilt mycket, vilket den heller inte gör. Gunther stjäl varje scen han är med i, som någon som bara vill ordna en karateturning i ordande former medan alla andra håller på med sitt personliga nonsens.

Har man sett hit ska man fortsätta. Fem avsnitt kvar!

Agatha All Along s01

Spoiler: Den här serien har något så ovanligt som ett riktigt smart manus. Det märks inte i början - de första fem avsnitten är bara normalkvalitet, hyggligt underhållande men inget särskilt. Men i de sista fyra får vi förklaringen på vad det faktiskt är vi har sett, och plötsligt blir det mycket intressantare i efterhand. Det är så himla ovanligt att det finns en Mystery Box som både är intressant och faktiskt genomtänkt från början så att det finns något att avslöja som faktiskt är sammanhängande (ta den, Damon Lindelof, det är så här man gör!).

Serien gör också några riktiga djupdykningar i Marvel - senast jag såg Jennifer Kale var i John Francis Moores X-Force från nittiotalet! Det är också en serie som inte bara är till för att sätta upp nästa film, som nästan alla Marvel-tv-serier tyvärr varit, utan den står på egna ben (även om den är inkopplad till filmer - den manliga huvudpersonen kommer vi att få se i Young Avengers nästa år).

En av de bästa Marvel-tv-serierna (i svag konkurrens...), och tveklöst den skickligast skrivna och konstruerade.
 
Top