Morgoth
Swashbuckler
Dimfrost tykker åååm mig... [OT]
...men Risings var väl inte så... svårlästa?
Inte som mina iaf. Puss puss.
...men Risings var väl inte så... svårlästa?
Inte som mina iaf. Puss puss.
Nekromanti Utmaning: Minimal skräck
- Thread starter Troberg
- Start date
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,663
Verklig skräck (bokstavligt talat)
Du vaknar med ett rygg av att dörren öppnas. Du ligger fortfarande fastspänd på en kall metallbrits, naken med förbundna ögon i det kalla rummet. Det skramlar till, som en verktygslåda som ställs på ett betonggolv, en stol skrapar och du hör rösten igen: "Innan vi börjar, har du några sjukdomar jag borde känna till?".
Du vaknar med ett rygg av att dörren öppnas. Du ligger fortfarande fastspänd på en kall metallbrits, naken med förbundna ögon i det kalla rummet. Det skramlar till, som en verktygslåda som ställs på ett betonggolv, en stol skrapar och du hör rösten igen: "Innan vi börjar, har du några sjukdomar jag borde känna till?".
Krille
Super Moderator
Re: Verklig skräck (bokstavligt talat) del två
"Du vaknar med ett rygg av att dörren öppnas. Du ligger fortfarande fastspänd på en kall metallbrits, naken med förbundna ögon i det kalla rummet. Det skramlar till, som en verktygslåda som ställs på ett betonggolv, en stol skrapar och du hör rösten igen: "Innan vi börjar, har du några sjukdomar jag borde känna till?"."
Minsann! Tror jag inte att jag känner igen ett Babylon 5-avsnitt när jag ser det!
Så hux flux, här måste vi ju följa upp med del två:
<blockquote><font class="small">Citat Del två:</font><hr />
"Du samarbetar med Staten för Statens bästa och din egen överlevnad. Du erkänner de brott som du anklagas för. Motstånd kommer att bestraffas, och samarbete kommer att belönas."[/quote]
"Du vaknar med ett rygg av att dörren öppnas. Du ligger fortfarande fastspänd på en kall metallbrits, naken med förbundna ögon i det kalla rummet. Det skramlar till, som en verktygslåda som ställs på ett betonggolv, en stol skrapar och du hör rösten igen: "Innan vi börjar, har du några sjukdomar jag borde känna till?"."
Minsann! Tror jag inte att jag känner igen ett Babylon 5-avsnitt när jag ser det!
Så hux flux, här måste vi ju följa upp med del två:
<blockquote><font class="small">Citat Del två:</font><hr />
"Du samarbetar med Staten för Statens bästa och din egen överlevnad. Du erkänner de brott som du anklagas för. Motstånd kommer att bestraffas, och samarbete kommer att belönas."[/quote]
Krille
Super Moderator
Ännu ett bidrag
Okej, det är väl en sak att åka för fort, men inte ska man väl behöva låsas in i en stekhet cell i gassande solsken i över ett dygn bara för att man körde i 180 på en 70-väg? Värmen blev till slut olidlig - cellen var verkligen het som en ugn, men det var inte förrän jag kände röklukt som jag bankade på dörren och brände mig på den.
Och då, först då, kom jag att tänka på banderollen som jag såg när jag kördes in i staden: "Grillfest i kväll!"
Okej, det är väl en sak att åka för fort, men inte ska man väl behöva låsas in i en stekhet cell i gassande solsken i över ett dygn bara för att man körde i 180 på en 70-väg? Värmen blev till slut olidlig - cellen var verkligen het som en ugn, men det var inte förrän jag kände röklukt som jag bankade på dörren och brände mig på den.
Och då, först då, kom jag att tänka på banderollen som jag såg när jag kördes in i staden: "Grillfest i kväll!"
"1. Även de med låg motivationsnivå ska ha en chans."
Hade jag haft så låg motivationsnivå att jag inte besökte skräckforumet i vanliga fall så hade jag verkligen inte gjort det för skriva ihop en tremeningars skräckberättelse.
Hade jag haft så låg motivationsnivå att jag inte besökte skräckforumet i vanliga fall så hade jag verkligen inte gjort det för skriva ihop en tremeningars skräckberättelse.
Rising
Vila i frid
Et tu, Brutus?
"Hur som helst var det bra mycket mer lättläst än Risings inlägg"
Jag kan ta av mig tröjan och vända mig om, om du vill, så att du kan åsamka mig mer skada när du vill leva ut din ryggradslösa natur för att backstabba mig...
:^)
Tredje gången gillt:
<font face="times"><big>När hovläkaren Schültz trädde in i rummet och såg den veka kammarjungfrun ligga på bädden med blodiga sidenlakan över sig så drabbades han omedelbart av en hastig känsla av medlidande i åsynen av hennes förskrämt behövande ansiktsuttryck och hennes hy som ömsom blossade upp i rodnader åsamkade av febern, och ömsom försank i blekhet intill dödens gräns, och prästen som stod framlutad över henne vände sig om mot honom och sade med pipig stämma; "bered er på det värsta, herr doktor, något liknande har jag aldrig skådat förr!"
Schültz noterade att komministern själv hade tydliga utslag av koppor över sin hals och att ett långsmalt, ormande eldsmärke över dennes ögonbryn kastade kusliga skuggor över ansiktet i det darrande skenet från de få stearinljus som i taklampan kämpade för att lysa upp kammaren och underlätta de båda herrarnas arbeten, och denna demoniska visage tyckte Schültz var sällsynt passande på en av Guds män, då han i sitt vetenskapliga högmod ägde ett förakt för dessa liturger som ägnade sina liv åt att önska till himlen vad han själv sökte behålla på jorden.
Hovläkaren lyfte på lakanet, och det han blev varse överraskade honom så till den grad att han tappade både operationskniv och lansett på det kalla kakelgolvet; ty det okristliga ting som den arma flickan hade gett olycksaligt liv åt var icke av denna värld, utan måste snarast ha flytt genom tid och rum från en fjärran förbannelsedrabbad dimension där både skönhet och medlidande voro okända begrepp, ty styggelsen som nu såg ut att långsamt sköljas med blodet ut ur flickans sargade sköte led brist på alla mänskliga drag, och Schültz var tvungen att kippa efter andan när han lät blicken vandra över dess fasansfulla gestalt, och han kom att förundras för en hastig sekund då han uppmärksammade att barnets navelsträng var hårt lindad runt dess hals, som om naturen hade gjort en sista kraftansträngning för att ge ett barmhärtigt slut åt detta ogudaktiga missfoster, och trots att hans professionella intuition sade honom att han säkert kunde ha räddat livet på barnet, så var det med tårar i ögonen som Schültz till sist skakade på huvudet åt prästen och lämnade åt naturen att göra slut på den ogudaktiga avkomman, trots att han då samtidigt förlorade både en bror och en son, och kanske fanns det en droppe ånger i skuldens kallsup när han lämnade kammaren, då han inte för sitt liv kunde förmå sig till att se prästen i ögonen på vägen ut...</big></font face>
/Riz
"Hur som helst var det bra mycket mer lättläst än Risings inlägg"
Jag kan ta av mig tröjan och vända mig om, om du vill, så att du kan åsamka mig mer skada när du vill leva ut din ryggradslösa natur för att backstabba mig...
:^)
Tredje gången gillt:
<font face="times"><big>När hovläkaren Schültz trädde in i rummet och såg den veka kammarjungfrun ligga på bädden med blodiga sidenlakan över sig så drabbades han omedelbart av en hastig känsla av medlidande i åsynen av hennes förskrämt behövande ansiktsuttryck och hennes hy som ömsom blossade upp i rodnader åsamkade av febern, och ömsom försank i blekhet intill dödens gräns, och prästen som stod framlutad över henne vände sig om mot honom och sade med pipig stämma; "bered er på det värsta, herr doktor, något liknande har jag aldrig skådat förr!"
Schültz noterade att komministern själv hade tydliga utslag av koppor över sin hals och att ett långsmalt, ormande eldsmärke över dennes ögonbryn kastade kusliga skuggor över ansiktet i det darrande skenet från de få stearinljus som i taklampan kämpade för att lysa upp kammaren och underlätta de båda herrarnas arbeten, och denna demoniska visage tyckte Schültz var sällsynt passande på en av Guds män, då han i sitt vetenskapliga högmod ägde ett förakt för dessa liturger som ägnade sina liv åt att önska till himlen vad han själv sökte behålla på jorden.
Hovläkaren lyfte på lakanet, och det han blev varse överraskade honom så till den grad att han tappade både operationskniv och lansett på det kalla kakelgolvet; ty det okristliga ting som den arma flickan hade gett olycksaligt liv åt var icke av denna värld, utan måste snarast ha flytt genom tid och rum från en fjärran förbannelsedrabbad dimension där både skönhet och medlidande voro okända begrepp, ty styggelsen som nu såg ut att långsamt sköljas med blodet ut ur flickans sargade sköte led brist på alla mänskliga drag, och Schültz var tvungen att kippa efter andan när han lät blicken vandra över dess fasansfulla gestalt, och han kom att förundras för en hastig sekund då han uppmärksammade att barnets navelsträng var hårt lindad runt dess hals, som om naturen hade gjort en sista kraftansträngning för att ge ett barmhärtigt slut åt detta ogudaktiga missfoster, och trots att hans professionella intuition sade honom att han säkert kunde ha räddat livet på barnet, så var det med tårar i ögonen som Schültz till sist skakade på huvudet åt prästen och lämnade åt naturen att göra slut på den ogudaktiga avkomman, trots att han då samtidigt förlorade både en bror och en son, och kanske fanns det en droppe ånger i skuldens kallsup när han lämnade kammaren, då han inte för sitt liv kunde förmå sig till att se prästen i ögonen på vägen ut...</big></font face>
/Riz
Morgoth
Swashbuckler
Bidrag nummer två (ngt kortare):
De är övervakarna, de som ser till att ingen av oss glider ur sin roll. För när någon av oss gör det - glider ur sin roll, alltså - vidtar de åtgärder för att se till att vi glider tillbaks in, snabbt och smärtfritt, utan krångel. För visst vore det fruktansvärt om De inte fanns där och kunde rätta till alla, som inte kunde identifiera sig med sin roll.
De är övervakarna, de som ser till att ingen av oss glider ur sin roll. För när någon av oss gör det - glider ur sin roll, alltså - vidtar de åtgärder för att se till att vi glider tillbaks in, snabbt och smärtfritt, utan krångel. För visst vore det fruktansvärt om De inte fanns där och kunde rätta till alla, som inte kunde identifiera sig med sin roll.
entomophobiac
Low Prep High Play
Utan vetskap om vare sig färdmedlet eller ens ingångspunkten till detta kala rum i rostfritt stål så sitter du där till synes helt ensam. Den enda källan av ljus, för att inte tala om sysselsättning av din hjärna, är en liten intetsägande digitalklocka som tickar nedåt i takt med sekundernas flykt.
Den räknar nedåt och nedåt; men mot vad?
Den räknar nedåt och nedåt; men mot vad?
Rickard
Urverk speldesign
"Eon är ett bra rollspel, eller hur?" Det kröp i kroppen på mig när han nästan rituellt öppnade lådan och med yttersta vördnad tog fram tre slitna häften. "Nu ska vi ha roligt" sade Han med vansinnet lysande i ögon och leende, och plockade ner en låda från hyllan.
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som försöker få fram en poäng här
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som försöker få fram en poäng här
Krille
Super Moderator
"/Han som försöker få fram en poäng här"
Tja, du kan mycket väl behöva en egen, eftersom du missade min.
Poängen var inte att Kult inte var ett bra rollspel. Poängen var en självironisk iakttagelse: en Krille som tycker att Kult är ett bra rollspel måste vara galnare än Jokern.
Tja, du kan mycket väl behöva en egen, eftersom du missade min.
Poängen var inte att Kult inte var ett bra rollspel. Poängen var en självironisk iakttagelse: en Krille som tycker att Kult är ett bra rollspel måste vara galnare än Jokern.
Rickard
Urverk speldesign
"Tja, du kan mycket väl behöva en egen, eftersom du missade min. "
Eeeh.. Nu råkade inlägget ha ironi, men testa själv att kasta om första och sista meningen i skräckbidragen (kanske inte de längre då).. De får en liten annorlunda känsla, mer krypande, än chockande.. Jag hade kunnat göra detta med (nästan) vilket inlägg som helst, men råkade ta ditt..
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som borde ha tagit magoos bidrag istället och som därmed sumpade en bra chans att få fram en poäng
"Eeeh.. Nu råkade inlägget ha ironi, men testa själv att kasta om första och sista meningen i skräckbidragen (kanske inte de längre då).. De får en liten annorlunda känsla, mer krypande, än chockande.. Jag hade kunnat göra detta med (nästan) vilket inlägg som helst, men råkade ta ditt..
/[color:\\"green\\"]Han[/color] som borde ha tagit magoos bidrag istället och som därmed sumpade en bra chans att få fram en poäng
w176
Förlorad dotter
Dina händer känns kalla och klibbar mot din nakna hud när du vaknar. Du ser ner på dem, förfärad, du vet vad som har hänt, inte exakt men dina gissningar ligger nog nära sannigen. Pulsen bultar mot din tinning, du vill inte andas, inte se på dina händer, inte finnas, inte fråga dig själv vems blod det är som täcker dem denna gång.
Dimfrost
Special Circumstances
Re: Et tu, Brutus?
Ja, äh, em, jag gillade ju ditt inlägg... Jag visste inte riktigt att det lät så där när jag skrev det. Eller nåt.
Och det här var ju också riktigt snyggt. Trevligt med historier som bryter av mot stilen i övriga inlägg.
/Dimfrost
Ja, äh, em, jag gillade ju ditt inlägg... Jag visste inte riktigt att det lät så där när jag skrev det. Eller nåt.
Och det här var ju också riktigt snyggt. Trevligt med historier som bryter av mot stilen i övriga inlägg.
/Dimfrost
Krille
Super Moderator
Steg i hallen. Dörren öppnas, och sängen tyngs ner. Nej, pappa, snälla, inte igen!
Finalen
"Det är en skugga i mitt mörka rum, den skrämmer mig så, skrämmer mig mer än en skugga någonsin brukar göra.
Mamma och pappa, varför kommer ni inte upp hit, varför, varför, varför kommer ni inte hit, hit och hjälper mig?"
Flickan kan inte göra annat med sina krafter än att gråta i sitt mörka rum.
---
Detta var mitt sista bidrag. (om jag inte får ett ryck och gör lite till, haiku är kul, till exempel.)
Det här skulle bli mitt bästa bidrag. Men det är inget som djupt och otäckt rotar i vårt innersta, det är faktiskt något väldigt väldigt enkelt, antingen något så simpelt som ett "monster" eller något så simpelt som skrämmande fantasi, som alla kan ha upplevt.
Ändå kände jag att det var så här utmaningen skulle bemötas som bäst.
Kan man verkligen skapa skräckkänsla i en så här kort novell? Handlar det inte helt om att komma in i berättelsen? Kan sådana här berättelser på sin höjd bli lite mysrysiga? Nu kanske vi inte ska ha diskussionen om ifall man ska bli skrämd på riktigt i rollspel igen, osv, men ingen av de här berättelserna skrämde mig riktigt, eller gav mig kalla kårar. Förmodligen kommer inte den här göra det heller, ni kanske till och med tycker att den är fånig, men det kändes ändå som något i den här stilen skulle vara det bästa efter att ha läst och skrivit de andra bidragen. Det här passar för tre korta meningar - Jag tyckte det var intressantast, och kanske effektfullast, att göra tre meningar utan att böja på dom allt för mycket. Risings och Mogges noveller kanske hade gjort sig bättre utan tremeningsbegränsningen.
Det här var ett lyckat expriment, Troberg. JAG lärde mig en del om skräck, som ni kan se. Det fanns intressanta likheter i de olika berättelserna, och så vidare. Som Han pekade ut så får berättelsen en mer krypande ton om man byter plats på första och tredje meningen, vilket också är intressant - De flesta börjar med en krypande stämning och avslöjar med chocken, som en punchline. Genom att börja med det skrämmande och övergå till det krypande får man en mer likgiltig och krypande stämning - Är det lättare att åtminstone göra berättelsen "creepy" då, kalla kårar?
Kanske ska göra ett försök med det också, om att vara vilsen eller liknande.
/Arvidos, som har skrivit långa, utläggande inlägg med fokus på fokus på sistone.
"Det är en skugga i mitt mörka rum, den skrämmer mig så, skrämmer mig mer än en skugga någonsin brukar göra.
Mamma och pappa, varför kommer ni inte upp hit, varför, varför, varför kommer ni inte hit, hit och hjälper mig?"
Flickan kan inte göra annat med sina krafter än att gråta i sitt mörka rum.
---
Detta var mitt sista bidrag. (om jag inte får ett ryck och gör lite till, haiku är kul, till exempel.)
Det här skulle bli mitt bästa bidrag. Men det är inget som djupt och otäckt rotar i vårt innersta, det är faktiskt något väldigt väldigt enkelt, antingen något så simpelt som ett "monster" eller något så simpelt som skrämmande fantasi, som alla kan ha upplevt.
Ändå kände jag att det var så här utmaningen skulle bemötas som bäst.
Kan man verkligen skapa skräckkänsla i en så här kort novell? Handlar det inte helt om att komma in i berättelsen? Kan sådana här berättelser på sin höjd bli lite mysrysiga? Nu kanske vi inte ska ha diskussionen om ifall man ska bli skrämd på riktigt i rollspel igen, osv, men ingen av de här berättelserna skrämde mig riktigt, eller gav mig kalla kårar. Förmodligen kommer inte den här göra det heller, ni kanske till och med tycker att den är fånig, men det kändes ändå som något i den här stilen skulle vara det bästa efter att ha läst och skrivit de andra bidragen. Det här passar för tre korta meningar - Jag tyckte det var intressantast, och kanske effektfullast, att göra tre meningar utan att böja på dom allt för mycket. Risings och Mogges noveller kanske hade gjort sig bättre utan tremeningsbegränsningen.
Det här var ett lyckat expriment, Troberg. JAG lärde mig en del om skräck, som ni kan se. Det fanns intressanta likheter i de olika berättelserna, och så vidare. Som Han pekade ut så får berättelsen en mer krypande ton om man byter plats på första och tredje meningen, vilket också är intressant - De flesta börjar med en krypande stämning och avslöjar med chocken, som en punchline. Genom att börja med det skrämmande och övergå till det krypande får man en mer likgiltig och krypande stämning - Är det lättare att åtminstone göra berättelsen "creepy" då, kalla kårar?
Kanske ska göra ett försök med det också, om att vara vilsen eller liknande.
/Arvidos, som har skrivit långa, utläggande inlägg med fokus på fokus på sistone.
Basenanji
Postd20modernist
- Joined
- 4 Nov 2002
- Messages
- 9,515
Hur skruvat kan dogma bli?
Nu ska jag ta i så jag spricker. Dert ska bli så j-a överdogmigt så INGEN ska orka läsa eller förstå. Men dogmigast, det får bli mitt andra bidrag. Håll tillgodo:
Jaggårlångsamtmotmittmålmålmåltidsmål, nerför trapporna i det gamlafuktigahusetmedkvävdaskriksomtillhörtoskyldigasbarnsmardrömmar.
---------------
EnlampalysersvängersaktaljusetgårfrånsidatillsidaDETLYSERPÅENKROPPvidrigtsargad,ad,ad,ad,arg,arg,arghhhhhh...
------------------------------------------------------------
Jaggåruppförtrappantillkällaren, förjag kommer aldrigtillbaka tilllvetsomintelängretillhörmig............
Äsch, det där blev ju bara dåligt, ju.
Ursäkta.
/Basenanji
Nu ska jag ta i så jag spricker. Dert ska bli så j-a överdogmigt så INGEN ska orka läsa eller förstå. Men dogmigast, det får bli mitt andra bidrag. Håll tillgodo:
Jaggårlångsamtmotmittmålmålmåltidsmål, nerför trapporna i det gamlafuktigahusetmedkvävdaskriksomtillhörtoskyldigasbarnsmardrömmar.
---------------
EnlampalysersvängersaktaljusetgårfrånsidatillsidaDETLYSERPÅENKROPPvidrigtsargad,ad,ad,ad,arg,arg,arghhhhhh...
------------------------------------------------------------
Jaggåruppförtrappantillkällaren, förjag kommer aldrigtillbaka tilllvetsomintelängretillhörmig............
Äsch, det där blev ju bara dåligt, ju.
Ursäkta.
/Basenanji