Nekromanti Vad är det som är så kul med rollspel?

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,081
Location
Ereb Altor
Re: Den stora nageln i ögat (reflektion)

[ QUOTE ]
Men är du verkligen förvånad över att folk känner att deras spelstil stämmer precis överens med den du beskrev som "ett kontrollfreaks våta dröm"? Jag tror inte att du spelat traditionellt rollspel annorlunda än oss andra, eller att du är en dålig SL, etc. Snarare tvärtom. Jag är inte det minsta förvånad att folk läste ditt inlägg som ett inlindat angrepp på sina spelstilar.

[/ QUOTE ]

Jag utgick som sagt från mig själv och ville belysa att jag inte alltid spelat som jag har velat. Det är ju mitt misstag, inte någon annans. Jag blev nyfiken på om andra uppfattade sin spelsituation som funkis eller om jag av någon anledning sökte något annat, som inte är eftersträvansvärt av flertalet. Jag vet ju inte det. Jag vet inte om det jag uppfattar som problematiskt inte är fantastiskt för andra. Därför frågade jag, Jag är intresserad av hur folk ser på sin situation. Lite tillspetsat kan man ju hävda att osäkerheten kring ens spelstil antyder att den inte är djupt förankrad, Förrutom hos Krank då, som antagligen skulle kunna försvara sitt sätt att spela på under dödshot.

Är spelstil ens viktig? Eller handlar det om något annat? Många svar tyder på det.

Men till din fråga. Jo, jag tror nog att det kan förmedlas via ett forum. Men som sagt inte i den här tråden. Men gärna i en annan.

Och nej jag såg inte problemen. Jag såg problem. Många problem angreps, vissa rätt men andra på fel sätt. Fler problem skapades. Vi kunde inte identifiera det riktiga problemet. Eller vi kunde, men eftersom våra spelverktyg inte var ämnade för att lösa de problemen var det inte självklart vad som var rätt eller fel lösning. Av någon anledning så förväntade vi oss att spel och scenarion skulle kunna spelas på alla olika sätt, att någon annan tänkt hårdare och bättre än oss. Det var det ingen som hade. Istället utvecklades rollspelandet åt håll som kändes naturliga, men inte var det, som ledde till ett spel med ett för oss fel fokus. Jag skyller inte på spelen. Jag tycker bara det är synd att ingen reflekterat över vad spelandet innebar. Det är inte så lätt att på egen hand göra det.

Vi ville, kort, sätta rollpersonerna i centrum, men visste inte hur. Samtidigt ville vi ju spela Enemy Within och allt vad det heter. Jag led mig igenom massor av kampanjer. Ibland träffade vi helt rätt. Vi visste inte varför eller hur. Men då blev det fantastiskt. Nu kan jag göra det varje dag.

Och jo, det fanns aspekter jag gillade. Som att vara SL. Det gick jag igång på. När ingen kunde förmedla det där fantastiska så tänkte jag att då för väl jag försöka. Ibland var det hejdlöst kul. Som samvaro, som spel, men inte på det där sättet som vi ville. Det klickade sällan.

Man kan säga att jag misstänkte att det fanns ett djupt problem, men jag kunde inte identifiera det, så jag spelade på sätt som inte krävde det. Jag tror inte att man behöver se sig om efter andra sätt att spela på om man är nöjd på alla sätt och vis.
 

Sodivra

Champion
Joined
15 Sep 2000
Messages
12,406
Location
Göteborg
Re: Samberättande [OT]

Ja, jag erkänner att jag är ganska vilse nu. :gremsmile: Jag har läst alla inläggen, tre gånger. Jag trodde jag höll med dig!

Så här tänkte jag: Tomas Arfert frågar om samberättande är en sträng kategorisering av rollspel, jag svarar nej, med en definition där samberättande är en handling av spelaren. Alltså: (Ledsen om jag svarar på retoriska frågor nu)

Så du säger att alla rollspel som har en uns samberättartendenser i sig är samberättarrollspel?
Nä... Domineras ett spel av samberättandet så skulle jag kunna kalla det för ett samberättarrollspel. Jag skulle inte kalla Feng Shui ett samberättarrollspel, även om det försigår samberättande när man spelar det, men Berättelser från Staden kallar jag ett samberättarspel.

Vad vi snackar om är att alla spel i sådana fall är samberättande; att alla rollspel går ut på att styra berättelsen i första fallet; att bara så länge man ändrar historiens riktning så är det ett samberättande rollspel.
Och det tycker alltså inte jag, utan bara när man ändrar historien bortom rollpersonens förmåga så är det (ändrandet, inte spelet) samberättande. Var är motsägelsen? Hur är mitt inlägg inte relevant?

Förklara igen, långsamt. :gremtongue: :gremwink:

Tolkar du min term samberättande (verb) som en term för samberättarrollspel (substantiv)? Då skulle det klarna för mig.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Nej det var inte vad jag gjorde. Jag förklarade varför jag inte uppfattar mitt tidigare spelande som positivt. Jag är alltså kontrollfreaket som avses.
Fair enough.

Är det ett aktivt val av alla inblandade att de ska underhållas av dig?
Ja. Jag är ju som bekant ingen främling inför mer progressiva spelstilar, och det är inte heller de jag spelar med. Vi skulle inte spela som vi gjorde om det inte fanns ett konsensus i gruppen.

Hur hanterar ni eventuella misstag?
Jag är inte helt säker på vad du avser.

Om du är underhållaren, vad är övriga deltagare?
Det här känns som en ledande fråga. Vad är din poäng?

Vad säger sig spelarna få ut av det?
Inte vet jag. Fråga dem.

Har spelarna något inflytande över berättelsen?
I regel, ja. Hur mycket, beror på kampanjens villkor.

Notera mina korthuggna svar. De är födda ur en känsla av att du nog ändå, trots alla dina försäkringar om motsatsen, är ute efter att ifrågasätta. Denna känsla beror delvis på ditt tonfall, förstås, men delvis beror den nog på, att det framstår som så himla konstigt att göra det du påstår dig göra — av ren nyfikenhet undersöka vad folk finner underhållande med den traditionella spelstilen. Liksom, det är den traditionella spelstilen. Det borde vara uppenbart vad folk tycker är roligt med den. När du frågar folk varför de tycker att traditionellt rollspel är roligt, så kommer de att avfärda den tolkning, som går ut på att du bara är nyfiken, för det är meningen att du ska veta redan. Du ska inte behöva vara nyfiken. Och den tolkning som då återstår, är att du ifrågasätter. Och därför blir folk arga.

/Kalle
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,081
Location
Ereb Altor
Frågorna till dig blev av någon orsak "ledande". Det var inte min avsikt. Men faktum kvarstår att min önskan är ärlig. Min ton har kritiserats flera gånger. Jag ser gärna konkreta exempel på när jag är otrevlig eller liknande, för ärligt så börjar jag tröttna på anklagelserna.

Iaf, nej det är inteuppenbart vad folk tycker är kul med rollspel. Det finns en massa antaganden och konventioner, och för vissa spelgrupper är det så att precis så som rollspelssituationen ser är den optimala. Jag har inget emot det. Jag tänker absolut inte försöka frälsa världen, eller håna andra spelstilar, som jag flera gånger påpekat. Jag undrar helt enkelt om någon annan uppfattat några problem, i så fall vilka o.s.v.

Ett av dina svar är förresten intressant, om vad spelarna får ut av rollspelande:

[ QUOTE ]
Inte vet jag. Fråga dem.

[/ QUOTE ]

Nu kan jag ju inte fråga dem naturligtvis. Men menar du att du inte vet eller att ni inte pratar om det eller att du inte har lust att prata om det? Mina spelare var till och från missnöjda med vårt spel, sina insatser i det, min oförmåga att väva in deras RP i berättelsen o.s.v.

Det råder helt klart en märklig stämning här på forumet. Jag har lärt mig av mina misstag och kommer att vara mindre personlig och betydligt försiktaigare i fortsättningen. Det känns lite tråkigt, men det är väl så.

Kort liknelse. Inom religionen finns det folk som är väldigt starka i sin tro. Faktum är att de är så starka att de inte kan tänka sig att gå in i en kyrka som tillhör en annan. Varför är helt oklart för mig. Tror de att den andra gunden ska omvända dem? Vill de öppet visa sin starka tro genom att ta avstånd från andra? Gör de det bara för att "man ska göra så"? Jag vet inte, men den här tråden känns lite likadan. Det går inte ens att disskutera sin spelstil av någon outgrundlig anledning. Ska den försvinna om man pratar om den? Ska jag äta upp den?

Om man nu spelar rollspel av klara orsaker så borde det inte vara så svårt att säga, "här är jag, så här spelar jag!" Nu blev många svar "Jasså, du är så bra du...hrpmpf..."

Jag begriper inget alls.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,081
Location
Ereb Altor
Avslutning

Det har varit en givande diskussion för mig. Inte alltid på det sätt jag förväntade mig eller ens önskade men trots det har jag lärt mig en hel del. En del av mina slutsatser tänker jag inte ens vädra för de är av det tråkigare slaget, medan andra handlar om större insikt i forumanvändade för min egen del. Ytterst lite handlar om spelande men jag har insett att rollspel kan vara ganska mycket och sträva efter ganska mycket. Det här var naturligtvis ganska klart för mig även tidigare men jag fick tillfälle att tänka över det här på ett annats sätt.

Avslutningsvis vill jag be om ursäkt om min ton uppfattats som raljerande och grining. Jag kan inte hålla med men tänker så klart inte hävda motsatsen. Om jag tolkas så av flera ligger det naturligtvis något där, oavsett vad jag tycker. Jag stack avsiktligt ut hakan, men lite för långt visade det sig.

Dessutom vill jag vädja till även andra forumister att läsa inlägg med en lite generösare inställning. Säger jag något är det väldigt knepigt att flera ifrågasätter det och t.o.m. kallar det för lögn. Det må vara klumpigt formulerat men det gör det knappast osant.

Jag kommer att följa upp det här i en annan tråd som inte är fullt så stigmatiserad :)) ) och dessutom på begäran snacka lite mer om spelstil och sånt.

På återseende.
 

Gordeg

Hero
Joined
22 Jul 2004
Messages
1,796
Location
Västervik
Åka turistbuss

Snarare är det jag som SL som helst vill att spelarna skall ge så mycket input som möjligt - det kräver galna mängder inspiration att driva en cool berättelse framåt helt på egen hand, och det har jag inte. Så jag tar hjälp av spelarna.
Instämmer, och det här får mig att tänka på att det finns en spelartyp som föredrar rälsade äventyr framför ickelinjära. De spelarna vill gärna "åka med" i en story som någon annan berättar.
I mitt spelgäng finns hela skalan representerad, från spelaren som är ständigt proaktiv och alltid har egna idéer till spelaren som kan sitta tyst stora delar av spelmötet och bara gör inflikningar ibland. Tidigare försökte vi andra "få igång" de lite tystare spelarna, men jag har slutat med det sedan jag insett att båda trivs med sitt sätt att spela.

Jag vill dra en parallell till RPG-genren i dataspelens (förlåt jag menar datorspelens) värld. En gång satt jag och jämförde västerländska RPG:er typ Baldur´s Gate med Japanska RPG:er typ Final Fantasy 10. Ursäkta min generalisering nedan:
I de västerländska spelen får man ofta skapa sin egen rollperson och man spelar aktivt större delen av tiden, vid några få tillfällen kan det komma ett filmklipp. Spelaren tycker sig ha valfrihet, även om den ofta är illusorisk.
I de japanska spelen brukar man få en färdig rollperson, det är inte ens säkert att spelaren gillar rollfigurerna vilket många diskussioner på forum för datorspelare vittnar om. De japanska spelen har oftast massor av filmsekvenser, heck, de första timmarna i FFX känns det som att man tittar på en film med spelsekvenser istället för att spela ett spel med filmsekvenser.

Ni kanske kan utläsa att jag haft lite svårt för den japanska RPG-varianten av datorspel, men jag har lärt mig att gilla dem också. Spelaren får åka med i en färdig berättelse. Ibland gillar man den, ibland tycker man att berättelsen är korkad (tex Metal Gear Solid 2).
Hursomhelst: en del spelare vill inget hellre än att åka med i en berättelse även när de spelar rollspel. Några av er tycker att det är obegripligt och vill "lära" de spelarna att de gör fel, men jag har slutat med det eftersom de trivs med sin spelstil och egentligen inte förstör för någon annan. Låt dem åka sightseeing i turistbuss om de vill. Det finns alltid andra spelare som vill hålla i ratten.

Gordeg
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,966
Location
Stockholm
Det här är kul med rollspel ...

Jag tror att alla utvecklar sitt sätt att spela på något vis. Av den enkla anledning att det mesta blir trist och vardagsmat om man håller på med det tillräckligt länge.

Kör du ångestladdad friform i tio år blir det enahanda till sist. Samma sak med rälsad gladfantasy, simulationistisk hard SF, problemlösnings-D&D, eller vad som helst.

I min nuvarande spelgrupp finns friformsfetischisten Rising, culture gaming-vurmande Herr Nils, story-orienterade Magnus Seter och simulationist-problemlösar-jag (det slår mig nu att jag inte har någon egentlig koll på vad den femte medlemmen, Organ, har för preferenser). Och det är denna variation jag uppskattar.

Jag erkänner villigt att jag ägnat mig åt bland annat:
<ul type="square">[*]Stenhård rälsning (eller vad säger ni om en blixt som slår ner i den äventyrare som försöker rida åt »fel« håll?)
[*]Metaspelande (en mystisk man med hagelbrakare skjuter knäskålarna av den rollperson vars spelare ifrågasätter mina regeltolkningar)
[*]Illusorisk interaktivitet (spelarna gick åt helt fel håll, men jag hittade på allt eftersom, låtsasbläddrade i äventyret, slog lite tärningar och lät dem hållas – trots att själva äventyret inte fördes en millimeter framåt)
[*]Regelfuskande (slog alla tärningar dolt och valde själv de resultat som var coolast och bäst för att föra storyn framåt)
[/list]Idag kollar jag med spelgruppen i förväg och ser till att vi kan enas om några grundläggande premisser innan vi börjar spela. Just nu planerar jag till exempel att köra en tolvdelars »färdigköpt« D&D-kampanj, och har förklarat för spelarna att de måste ställa upp på att vara »äventyrare« och att följa kampanjens struktur. Annars är det ingen vits, och då kör jag hellre något annat.

För tillfället spelar vi (nästan¹) tärningslös friform i Risings Chronopia, under helt andra premisser – och det är oerhört roligt.

Min nuvarande spelgrupp kanske är exeptionell, med drygt 120 års samlad erfarenhet av vitt skilda typer av rollspelande², men jag tror att om man bara kommer överens om vad det är man tänker spela så funkar det mesta. Har ni enats om att »nu kör vi en tokrälsad kampanj i några veckor« så kommer spelarna att vara med på noterna³ och inte medvetet försöka avvika från huvudspåret.

Variation och samförstånd är alltså mitt recept på givande/roligt/underhållande rollspelande.

Vad gäller spelstilar i sig: whatever floats your boat.

———
<font size="1">1. Förutom de sexregler Rising hittade på åt min rollperson, vilket gett upphov till många dråpliga situationer som aldrig uppstått utan tärningar.
2. Ej skryt, bara förklaring och konstaterande av faktum.
3. Om de inte bara låtsats vara eniga och är ute efter att sabotera förstås, men då är de förmodligen riktiga stolpskott som inte borde vara med i spelgruppen ändå.
</font size>
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,966
Location
Stockholm
En sak till ...

Ibland undrar jag om inte alla¹ här på forumet är en samling femåriga gnällspikar.

Att någon påstår att han inte gillar något betyder inte automatiskt att det är ett övergrepp eller en kränkning mot alla de som faktiskt gillar detta något.

– Jag brukade gilla lakritsremmar, men sen jag upptäckte kolasnören har jag helt övergett dem. Idag kan jag inte fatta att jag tyckte lakritsremmar var goda.
– Men vafan! Jag gillar ju lakritsremmar. Påstår du att jag är sämre än du? Nu jävlar …

– Åh, vad det är synd om mig, för att någon annan inte gillar att spela på det sätt jag gillar.

Boo-fucking-hoo.

Halva den här tråden kom att handla om hur elitistisk och överlägsen trådstartaren verkade – trots att han upprepade gånger poängterade att det inte alls var hans avsikt.

Tagga ner. Var inte så jävla snarstuckna.

———
<font size="1">1. Nej, inte alla, men du fattar vad jag menar.</font size>
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,081
Location
Ereb Altor
Re: Det här är kul med rollspel ...

[ QUOTE ]
I min nuvarande spelgrupp finns friformsfetischisten Rising, culture gaming-vurmande Herr Nils, story-orienterade Magnus Seter och simulationist-problemlösar-jag (det slår mig nu att jag inte har någon egentlig koll på vad den femte medlemmen, Organ, har för preferenser). Och det är denna variation jag uppskattar.

[/ QUOTE ]

Jag hade egentligen tänkt att glömma den här tråden men det här är intressant. Variation är givetvis alltid önskvärt, oavsett sysselsättning. Frågan är vad är det som är er minsta gemensamma nämnare? Vad exakt är det ni i samförstånd bestämmer er för att syssla med? Helt klart finns det något där som ni alla uppskattar.

På rak arm har jag två teorier. Dels att det finns ett grundläggande moment som nästan alla tilltalas av (delta i en fiktiv berättelse och gestlata en(-ish) karaktär) och dels att även om vi kallar oss gameister, sim:are, prestationsspelare eller narrativister så ligger vi ändå ganska nära varandra. Eller både och naturligtvis. Eller något helt annat. :gremsmile:

Sedan finns det vissa av oss som ställer höga krav, på oss själva och alla inblandade. Ju högre krav, desto mer nischad spelstil krävs (antagligen men inte nödvändigtvis). Då krävs andra tekniker och vissa andra blir helt meningslösa eller kontraproduktiva. Ju högre krav du ställer desto mer faller utanför.

Det här faktiskt väldigt uppmuntrande. I slutändan är det, som med allt annat, färgen på omslaget och beatet som räknas. Det vi lockas av och det som vi uppfattar som givande.

Tack för stödet f.ö :gremsmile:
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,966
Location
Stockholm
Minsta gemensamma nämnare ...

Traffaut said:
Frågan är vad är det som är er minsta gemensamma nämnare?
Det kan vara så enkelt att samtliga är människor jag gärna umgås med även i icke rollspelsrelaterade sammanhang.
 

vandraren

Swordsman
Joined
17 May 2002
Messages
453
Location
stockholm
Kan du inte hinta lite om hur du spelar? Genuint intresserad, inte ute efter flame-war. :gremsmile:

Kör ni utan SL, har ni flera RP var etc.?

Det fanns ju nyss en tråd om konventionerna i rollspel, tror det var Han som skrev den. Har ni frångått konventionerna på fler sätt än de jag nämnde ovan?

Hittade tråden: Konventioner
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,953
Location
Knivsta
Kommentar

Du skriver att du tycker att det råder en märklig stämning på forumet. Jag skulle dock inte dra för långtgående slutsater om den här tråden. Jag kan inte finna några anklagelser om att du är otrevlig (okej, jag tar tillbaka) - möjligtvis anklagande (alternativt nedsättande), och ibland allt för frågvis ( :gremwink: ). Först och främst - jag tycker det här är en väldigt intressant tråd, bra jobbat!

Jag läste just om din trådstart. Även fast jag inte har några problem att se den som subjektiv, ser jag inte det som svårt att tolka in någonting anklagande i den. Jag tror inte problemet är att du är personlig, utan snarare att detta grepp ibland blir otydligt. Jag tycker dock du kommenterat detta tillräckligt. Du kanske till och med borde dragit det personliga greppet hårdare? Jag tror faktiskt ingen här har problem med personliga ställningstagningar - det är inte det som tydligen fått vissa att känna sig trampade på tårna.

En variant vore naturligtvis att bli än mer öppet polemisk. Står provokationerna på raderna blir de enklare att besvara än när folk väljer att läsa in dem mellan dem. Det gäller bara att välja rätt sorts provokationer för åsiktsmotståndarna att besvara, då tror jag man kan undvika folk som kör med sköldpadde-retorik.

Edit: La till två paranteser i stycke ett.
 

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,318
Location
Helsingborg
Re: Samberättande [OT]

Ja, jag erkänner att jag är ganska vilse nu. Jag har läst alla inläggen, tre gånger. Jag trodde jag höll med dig!
Jag trodde att du inte gjorde det, mestadels för kommentaren som du skrev på irc till mig strax innan du drog. :gremsmile:

Tolkar du min term samberättande (verb) som en term för samberättarrollspel (substantiv)? Då skulle det klarna för mig.
Nej, men i just inlägget som du svarade på så riktade jag mig mot vad samberättarrollspel var för något (har fortfarande inte fått exempel på sådana från Arfert) och du svarade med din definition av endast samberättande, därav orelevansen. När jag läser ditt Feng Shui-exempel så ser jag att vi är på samma linje.

/Han som inte kunde skriva långsammare
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,953
Location
Knivsta
Re: Tjolahoppsan?

"... men jag är så trött på att läsa detta ständiga tuggande och ifrågasättande av spelstilar."

Jag blev nästan full i skratt när jag läste detta. Du får naturligtvis tycka som du vill, men vad ska vi annars hitta på när vi driver ett forum som diskuterar rollspel? Hur sjutton ska vi kunna undvika att kommentera varandras spelstilar?

"Vad är det ni inte förstår? Tror ni seriöst att ingen annan på rollspelsforumet har testat samberättande, indie eller dylikt? Tror ni inte att vi är förmögna att skapa våra egna åsikter."

Du kan givetvis tycka att folk "raljerar", men jag tycker ofta att dessa diskussioner manar mer till eftertanke än ifrågasättande. Jag väljer alltså att se det hela helt annorlunda. Vi vill utbyta balla erfarnheter, och på vägen stöter och blöter vi vägarna man kan ta dit. För att förstå oss på varandra krävs ståndpunkter, och att vi därifrån jämför och reflekterar med oss själva. Detta ifrågasättande ger oss en medvetenhet, en förmåga att se på vår spelstil på nya sätt.

Anledningen till att jag fortsatt söka mig till detta forum är just för att jag vill lära mig formulera och förstå den hobby jag sysslar med och den spelstil jag finner givande. Traffauts ursprungliga fråga - "Så, vad är det som är så roligt med det här?" - kan säkert även 12-åriga gåsfarmare lyckas svara på, men utan att just reflektera över detta går heller aldrig detta 12-åriga medvetande att utveckla. Detta går till exempel utmärkt att göra gentemot den "nya" spelstil Traffaut väger den emot, oavsett om man håller med eller inte.

"Varför spelar då jag rollspel på mitt sätt? Ja det svaret är jäkligt enkelt. För att jag är jag och jag spelar på det sätt jag gillar"

Tror du alla vet precis vad de gillar då? Du ska skatta dig lycklig. Bara för att du är du, vilket jag iofs vill ifrågasätta ( :gremwink: ), leder detta inte automatiskt till det senare. :gremsmirk:

Jag tycker egentligen att det är synd att du inte verkar förstå dig på den här och andra liknande trådars kvaliteter. Att de inte skulle innehålla ödmjukhet köper jag inte - läs till exempel det här inlägget från min tidigare tråd, skrivet av en forumit som jag tror ibland kan tolkas passa in på "ständigt återkommer med inlägg om deras spelstilars förträfligheter och vill höja sig själva till någon sorts elitnivå inom rollspel":

krank said:
I övrigt vill jag säga att den här tråden är hemskt intressant - men eftersom alla inblandade tycks ha hajjat vad det är jag försöker säga (även om de inte håller med), så vet jag inte hur mycket mer kreativt jag har att komma med. Min tanke var aldrig att övertyga någon, utan endast att framföra mitt perspektiv (och begripa andras, såklart - det jobbar jag fortfarande på, men den här tråden hjälper...
Jämför det med vad Traffaut återkommande uttryckt i denna tråd.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Kort liknelse. Inom religionen finns det folk som är väldigt starka i sin tro. Faktum är att de är så starka att de inte kan tänka sig att gå in i en kyrka som tillhör en annan.
Jag är ett fan av Polaris och PTA, en beundrare av Vincent Baker, en frekvent besökare av Story-Games-forumet... och jag spelar traditionellt rollspel också. I mina ögon är det du som framstår som en religiös dogmatiker. Du har ju också valt din kyrka, medan jag glatt hoppar mellan.

Iaf, nej det är inteuppenbart vad folk tycker är kul med rollspel.
Nä, uppenbarligen inte, men min poäng är att det borde vara det. Du förväntas liksom ha umgåtts med tillräckligt många rollspelare och ha spelat tillräckligt mycket rollspel för att ha en bra bild av vad det är som lockar folk till hobbyn. Det är, tror jag, dessa förväntningar som gör att folk tolkar ditt inlägg som kritik, för de kan inte fatta att det rör sig om nyfikenhet.

Jag ser gärna konkreta exempel på när jag är otrevlig eller liknande
Låt oss se vad du faktiskt skriver i din ursprungstråd:

Jag förstår att folk spelar rollspel av olika orsaker, men jag är så förbannat nyfiken vad ni ser för fördelar i det spelandet som jag har förkastat.

Sedan beskriver du exakt vad det innebär att spela på det sätt som "du har förkastat", vilket inte är en särskilt smickrande bild. Är du förvånad över att folk tolkar detta som att du tillskriver dem samma taffliga spelstil som du själv hade? Du frågar ju uttryckligen vad vi "ser för fördelar i det spelandet". Du kanske inte menade något illa med det här, men du borde i alla fall kunna se hur agressiv formuleringen kan verka.

Nu kan jag ju inte fråga dem naturligtvis. Men menar du att du inte vet eller att ni inte pratar om det eller att du inte har lust att prata om det? Mina spelare var till och från missnöjda med vårt spel, sina insatser i det, min oförmåga att väva in deras RP i berättelsen o.s.v.
Jag gav mig faktiskt från början in i den här tråden för att jag ville kritisera ditt tonfall, inte för att jag egentligen var särskilt intresserad av att redogöra för min spelstil. Hur jag spelar varierar med kampanj, medspelare och dagsform. Varför en viss spelare vill spela på ett visst sätt vid en viss tid, tycker jag inte är så intressant: huvudsaken är väl ändå att han eller hon är intresserad av att delta, och är vederbörande det inte, så spelar vi något annat, eller så får vederbörande kompromissa med övriga gruppens önskemål.

/Kalle
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,081
Location
Ereb Altor
[ QUOTE ]
Jag är ett fan av Polaris och PTA, en beundrare av Vincent Baker, en frekvent besökare av Story-Games-forumet... och jag spelar traditionellt rollspel också. I mina ögon är det du som framstår som en religiös dogmatiker. Du har ju också valt din kyrka, medan jag glatt hoppar mellan.

[/ QUOTE ]

Nej, det var inte vad jag sa.

[ QUOTE ]
Nä, uppenbarligen inte, men min poäng är att det borde vara det. Du förväntas liksom ha umgåtts med tillräckligt många rollspelare och ha spelat tillräckligt mycket rollspel för att ha en bra bild av vad det är som lockar folk till hobbyn. Det är, tror jag, dessa förväntningar som gör att folk tolkar ditt inlägg som kritik, för de kan inte fatta att det rör sig om nyfikenhet.

[/ QUOTE ]

Jag hoppas verkligen inte att folk i allmänhet är så trångsynta. Om jag på felaktiga grunder går omkring och tror att du är en alv, trots att du åtskilliga gånger försäkrar mig om att du inte är det är det ju jag som står med ringbrynjan i kläm, och framstår som lite korkad, inte du. Jag känner ingen på det här firumet, och ingen känner mig. Hur kan du tro att någon har några förväntningar på mig överhuvudtaget? Och när jag verkligen tjatar om mitt ärliga uppstå är det ju närmast fånigt att fortsätta framhärda att jag inte vet vad jag pratar om.

[ QUOTE ]
Du kanske inte menade något illa med det här, men du borde i alla fall kunna se hur agressiv formuleringen kan verka.

[/ QUOTE ]

Ärligt talat, har inte det varit ganska klart vid det här laget?

[ QUOTE ]
Jag gav mig faktiskt från början in i den här tråden för att jag ville kritisera ditt tonfall, inte för att jag egentligen var särskilt intresserad av att redogöra för min spelstil. Hur jag spelar varierar med kampanj, medspelare och dagsform. Varför en viss spelare vill spela på ett visst sätt vid en viss tid, tycker jag inte är så intressant: huvudsaken är väl ändå att han eller hon är intresserad av att delta, och är vederbörande det inte, så spelar vi något annat, eller så får vederbörande kompromissa med övriga gruppens önskemål.

[/ QUOTE ]

Då skulle du kanske inte ha svarat på frågan? Vem är det nu som spelar med falsk hand? :gremwink:
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,978
Location
Barcelona
Och när jag verkligen tjatar om mitt ärliga uppstå är det ju närmast fånigt att fortsätta framhärda att jag inte vet vad jag pratar om.
Jag framhärdar inte. Jag försöker bara få dig att förstå varför du fått de reaktioner du har fått.

/Kalle
 
Top