Nekromanti Vem hoppas ni inte blir republikanernas kandidat?

[tull]

För att spinna vidare: om du vill få en god inblick i vad som rör sig bland de republikanska presidentkandidaterna, läs washingtonpost.com varje dag. Jag gör enbart för att hålla mig à jour med maktkampen.

Här är ett bra exempel på vad Washington Post bjuder på >>>

Det gör jag också! Washington post är riktigt bra.

 

[Hunk]

Jag brukar gilla klassiska östkustrepublikaner (som Olympia Snowe, Linc Chafee och Charlie Crist) och jag har stor respekt för semi-moderater som John McCain och George HW Bush. Mitt Romney, däremot, ändrar åsikt oftare än andra byter kalsonger. I förra nomineringscykeln försökte han placera sig till höger i fältet, nu lägger han sig till mitten. 92 var han pro-death, nu är han pro-life. 2006 drev han igenom RomneyCare, nu är han emot den snarlika ObamaCare. Han har varit anti-gun, nu är han pro-gun, etc, etc.

Hellre Bachmann, Johnson eller Perry än ytterligare en Massachusettsflippfloppare som presidentkandidat.

Min favorit är nog John Huntsman, som verkar vara en fiskalt kompetent politiker med moderata värderingar och som förmodligen skulle bli en bättre president än den nuvarande. Men han har nog ingen chans att vinna nomineringen.

 

[tull]

Jag brukar gilla klassiska östkustrepublikaner (som Olympia Snowe, Linc Chafee och Charlie Crist) och jag har stor respekt för semi-moderater som John McCain och George HW Bush. Mitt Romney, däremot, ändrar åsikt oftare än andra byter kalsonger. I förra nomineringscykeln försökte han placera sig till höger i fältet, nu lägger han sig till mitten. 92 var han pro-death, nu är han pro-life. 2006 drev han igenom RomneyCare, nu är han emot den snarlika ObamaCare. Han har varit anti-gun, nu är han pro-gun, etc, etc.



Hehe. Republikanernas svar på John Kerry. Något positivt med amerikansk politik om man jämför med den svenska är att man i USA granskar och dömer flippfloppare hårdare än vad man gör här. Granskningen av EP-parlamentariker existerar till exempel inte.

Intressant att du nämner John Huntsman. Vad tycker du om Ron Paul? För radikal?

 

[Hunk]

Hehe. Republikanernas svar på John Kerry. Något positivt med amerikansk politik om man jämför med den svenska är att man i USA granskar och dömer flippfloppare hårdare än vad man gör här. Granskningen av EP-parlamentariker existerar till exempel inte.

Intressant att du nämner John Huntsman. Vad tycker du om Ron Paul? För radikal?

Dr No är ju själva antitesen till flipfloppare, men tyvärr är jag inte tillräckligt libertarianskt och isolationistiskt lagd för att kunna sympatisera med Ron Paul. Precis som jag inte är tillräckligt galen för att sympatisera med Dennis the Menace på den demokratiska fringesidan.

Huntsman verkar ha sunda konservativa värderingar. Han står nog inte allt för långt från Romneys nuvarande positioner (kanske lite till vänster, men inte mycket), men jag gillar det jag läst om hans record som guvernör. Nu måste jag dock brasklappa att jag har läst och hört mycket mer om Romney än Huntsman, så det är inte säkert Huntsman är den drömkandidat jag tror, utan också kan ha knasigheter i garderoben.

När vi sedan kommer till granskning av svenska europaparlamentariker, så är det ju egentligen ett annat ämne. För länge sedan, när jag var ung och naiv, trodde jag att ett federalt europa, med EU-parlamentet som underhus och indirekt valda senatorer/ministrar som överhus skulle vara en önskvärd lösning. Man kan kort säga att jag inte gör det längre. Jag har blivit toryfierad. Parlamentet är för långt borta och skriver hordvis med meningslösa resolutioner som sedan skall översättas till ett tjugotal olika språk. Eftersom det mesta de håller på med är helt meningslöst, är ingen intresserad av att granska deras voting record över huvud taget.

För övrigt anser jag att proportionella valsystem är förkastliga!

 

[tull]

När vi sedan kommer till granskning av svenska europaparlamentariker, så är det ju egentligen ett annat ämne. För länge sedan, när jag var ung och naiv, trodde jag att ett federalt europa, med EU-parlamentet som underhus och indirekt valda senatorer/ministrar som överhus skulle vara en önskvärd lösning. Man kan kort säga att jag inte gör det längre. Jag har blivit toryfierad. Parlamentet är för långt borta och skriver hordvis med meningslösa resolutioner som sedan skall översättas till ett tjugotal olika språk. Eftersom det mesta de håller på med är helt meningslöst, är ingen intresserad av att granska deras voting record över huvud taget.

För övrigt anser jag att proportionella valsystem är förkastliga!

Word! Problemet med federalism är att det inte fungerar i praktiken. Makten som skulle bevaras på en låg nivå, eller teoretiskt flyttas nedåt lyckas på ett eller annat sätt flyttas upp till högsta instans.

För övrigt beundrar jag Tory och skäms över Liberaldemokraterna mer och mer. Daniel Hannan i EP är riktigt, riktigt bra. Hans tal på youtube är porr för mina öron.

När det kommer till internationella unioner tror jag mer och mer på konfederala modeller. Visst, de faller men de för med sig andra värden som jag uppskattar.

För övrigt är det sexigt med enmansvalkretsar.

 

[Anders Gabrielsson]

För övrigt är det sexigt med enmansvalkretsar.

Viss, om man vill att ett parti som får 25% av rösterna (eller ännu mindre om man nöjer sig med att vinnaren ska ha pluarlitet) ska kunna få majoritet i parlamentet är det ju lysande. Annars... mindre bra.

Vad gäller det ursprungliga ämnet har jag svårt att uttala mig utan att få kväljningar och panikångest, men det kan ju bero på att jag får större delen av min information om amerikansk inrikespolitik från The Daily Show.

 

[CapnZapp]

För övrigt är det sexigt med enmansvalkretsar.

Viss, om man vill att ett parti som får 25% av rösterna (eller ännu mindre om man nöjer sig med att vinnaren ska ha pluarlitet) ska kunna få majoritet i parlamentet är det ju lysande. Annars... mindre bra.

Fast syftet är ju att få en majoritet i parlamentet.

Visst kan man påstå att exempelvis Sveriges system kommer närmare millimeterrättvisan, men man måste ju börja med att fråga sig varför man håller val.

Är det viktigaste att valet tjänar landet (få fram en klar vinnare så landet kan styras med tydlig och stabil hand), eller är det viktigaste att alla åsikter får komma till tals?

Och isåfall - är verkligen Sveriges system så mycket bättre att det rättfärdigar den betydligt högre risken för svaga regeringar? (Frågar du anarkister och andra på ytterkanterna tror jag inte du får svaret att alla verkligen får komma till tals i ett Sverige de betraktar som alldeles för konformistiskt och självcensurerat)

Ovanstående ska inte tolkas som att jag personligen är för det brittiska systemet. Bara att det inte är så självklart att det är ett dåligt system (eller snarare sämre än alternativen)...

 

[Anders Gabrielsson]

Mja, problemet är inte att man skapar en majoritetsregering utan majoritetsstöd utan att man riskerar att skapa en majoritetsregering med mycket litet minoritetsstöd. Eftersom det räcker att få hälften av rösterna i hälften av valkretsarna kan ett parti få 75% av rösterna och ändå ha minoritet i parlamentet.

 

[CapnZapp]

Mja, problemet är inte att man skapar en majoritetsregering utan majoritetsstöd utan att man riskerar att skapa en majoritetsregering med mycket litet minoritetsstöd. Eftersom det räcker att få hälften av rösterna i hälften av valkretsarna kan ett parti få 75% av rösterna och ändå ha minoritet i parlamentet.

Återigen, du fokuserar på enbart ett av systemets karakteristika. *shrug*

 

[abe_UBBT]

Precis. Den förra Labourregeringen fick endast 35 % av rösterna men 356 av 644 mandat. Därtill var valdeltagandet ca 60 %. Alltså situationen påminde om den amerikanska där valdeltagandet vid kongressvalen (i synnerhet när det inte är presidentval) ligger på 30-40 %. I praktiken är det en femtedel av befolkningen som bestämmer riktningen (anger majoritet i kongressen hus, även om partisolidariteten är svagare där). Inte märkligt att vissa högljudda och röstbenägna grupper får stort utrymme (likt den kristna högern: ca 75 miljoner).

 

[tull]

Mja, problemet är inte att man skapar en majoritetsregering utan majoritetsstöd utan att man riskerar att skapa en majoritetsregering med mycket litet minoritetsstöd. Eftersom det räcker att få hälften av rösterna i hälften av valkretsarna kan ett parti få 75% av rösterna och ändå ha minoritet i parlamentet.

Återigen, du fokuserar på enbart ett av systemets karakteristika. *shrug*

Personligen tycker jag det där scenariot är ointressant. Det viktiga är att parlamentet fylls av politiker som känner en lojalitet mot sin valkrets framför sitt parti. Jag ser enmansvalkretsar som ett sätt att minska partimakten och öka personmakten.

fast när ett land kommit så nära en "utopi" som möjligt då vill jag inte ha enmansvalkretsar. Då skulle jag kämpa för ett system som hindrar förändring i allra möjligaste mån.

 

[tull]

Precis. Den förra Labourregeringen fick endast 35 % av rösterna men 356 av 644 mandat. Därtill var valdeltagandet ca 60 %. Alltså situationen påminde om den amerikanska där valdeltagandet vid kongressvalen (i synnerhet när det inte är presidentval) ligger på 30-40 %. I praktiken är det en femtedel av befolkningen som bestämmer riktningen (anger majoritet i kongressen hus, även om partisolidariteten är svagare där). Inte märkligt att vissa högljudda och röstbenägna grupper får stort utrymme (likt den kristna högern: ca 75 miljoner).

Fast att skita i och rösta är också ett val och det har sin legitimitet.

 

[abe_UBBT]

...fast George Bush den yngre vann inte valet 2000. Det var med valfusk som segerns säkrades. Och nej, jag syftar inte på de omtalade valmasknerna eller att omräkningen stoppades med en bisarr motivering från HD med röstsiffrorna 5-4 (varav två kom från pappas utsedda). Utan de utrensingar av 10 000-tals personer som skedde av Bush brors valkommission före valet i Florida. Son drabbade svarta och fattiga som har en tendens att rösta demokratiskt. Så det var inte bara det att Bush fick en halv miljon röster färre i hela landet, han stal även valet i Florida.

Valfusk har f ö varit mycket mer förekommande i USA än vad vi svenskar tror, som hänger ihop med den decentraliserade och politiserade byråkratin. Mest känt är ju annars hur Illinois säkrades åt Kennedy med fusk.

 

[tull]

Valfusk har f ö varit mycket mer förekommande i USA än vad vi svenskar tror, som hänger ihop med den decentraliserade och politiserade byråkratin. Mest känt är ju annars hur Illinois säkrades åt Kennedy med fusk.

Kom ihåg att USA är ett förbund av stater snarare än en stat. Tänker man ur det perspektivet är decentralisering väldigt logiskt.

 

[Übereil]

Valfusk har f ö varit mycket mer förekommande i USA än vad vi svenskar tror, som hänger ihop med den decentraliserade och politiserade byråkratin. Mest känt är ju annars hur Illinois säkrades åt Kennedy med fusk.

Kom ihåg att USA är ett förbund av stater snarare än en stat. Tänker man ur det perspektivet är decentralisering väldigt logiskt.

Tänker man att USA är stort som hela Europa blir det också rätt logiskt.

Übereil

 

[Anders Gabrielsson]

Mja, problemet är inte att man skapar en majoritetsregering utan majoritetsstöd utan att man riskerar att skapa en majoritetsregering med mycket litet minoritetsstöd. Eftersom det räcker att få hälften av rösterna i hälften av valkretsarna kan ett parti få 75% av rösterna och ändå ha minoritet i parlamentet.

Återigen, du fokuserar på enbart ett av systemets karakteristika. *shrug*

När ett av systemets karakteristika är möjligheten att den sida som får 75% av de avgivna rösterna får minoritet i parlamentet anser jag det vara ett rätt hårt slag mot detta system, särskilt som det kan leda till utbrett missnöje och protester som undergräver just den stabilitet som eftersträvas.

Vad gäller lojaliteten mot valkretsen hellre än partiet så är det ett lovvärt syfte, men omöjligt att genomföra i praktiken. Visst, man kan öka lojaliteten mot de lokala väljarna men så länge det finns partier kommer deras makt alltid att vara större, och finns det inte partier kommer de troligen att uppstå eftersom fördelarna med att samarbeta och kunna presentera ett gemensamt program samt att åka snålskjuts på de enstaka välkända namnen är alltför stora.

 

[Hunk]

När ett av systemets karakteristika är möjligheten att den sida som får 75% av de avgivna rösterna får minoritet i parlamentet anser jag det vara ett rätt hårt slag mot detta system, särskilt som det kan leda till utbrett missnöje och protester som undergräver just den stabilitet som eftersträvas.

Detta löser man ju enkelt med separata val till verkställande och lagstiftande makt. Eller så kopierar man det australiska valsystemet (mitt favoritvalsystem, men britterna röstade ju nyligen ned en liknande modell), som säkerställer att den som väljs i valkretsen åtminstone är acceptabel för en majoritet av väljarna. Risken med first-past-the-post är såklart att man hamnar i den situation som har uppstått ett par gånger på Nordirland, där katolikterna kan vara i majoritet i en valkrets, men en protestantisk kandidat ändå vinner på grund av större röstsplittring på den katolska sidan (och tvärtom, såklart). Liknande problem finns i Skottland där det kan finnas fyra kandidater i en valkrets med chans att vinna (i England är problemet inte lika stort).

Vad gäller lojaliteten mot valkretsen hellre än partiet så är det ett lovvärt syfte, men omöjligt att genomföra i praktiken.

USA har många exempel på politiker som är betydligt mer lojala mot antingen sin valkrets eller sin egen ideologiska övertygelse än sitt parti, så omöjlight är det nog inte. Har man en lokal väljarbas så gäller det att arbeta i deras intressen. Det finns en mängd exempel på amerikanska politiker på federal nivå som retat gallfeber på sina respeketive partier under den senaste tioårsperioden om du vill kan jag ge dig en lista.

 

[Anders Gabrielsson]

Jag tror att jag misslyckats med att få fram vad jag menar med 25%-75%-diskussionen.

Anta att det finns två partier i landet och att de har varsin kandidat i varje valkrets, samt att alla valkretsar har lika många invånare.

För att få majoritet i parlamentet behöver ett parti alltså vinna hälften av valkretsarna plus en. För att vinna en enskild valkrets krävs att kandidaten får hälften av rösterna plus en. För att få majoritet i parlamentet räcker det alltså med att få hälften av rösterna i hälften av valkretsarna (plus några på marginalen), dvs aningen över 25% av de avlagda rösterna.

USA har många exempel på politiker som är betydligt mer lojala mot antingen sin valkrets eller sin egen ideologiska övertygelse än sitt parti, så omöjlight är det nog inte.

Ja, "omöjligt" var ett för starkt ord, det ska jag erkänna.

 

[CapnZapp]

Jag tror att jag misslyckats med att få fram vad jag menar med 25%-75%-diskussionen.

Anta att det finns två partier i landet och att de har varsin kandidat i varje valkrets, samt att alla valkretsar har lika många invånare.

För att få majoritet i parlamentet behöver ett parti alltså vinna hälften av valkretsarna plus en. För att vinna en enskild valkrets krävs att kandidaten får hälften av rösterna plus en. För att få majoritet i parlamentet räcker det alltså med att få hälften av rösterna i hälften av valkretsarna (plus några på marginalen), dvs aningen över 25% av de avlagda rösterna.

Men nu är du ju bara ute efter att konstruera fall som stödjer din tes om att systemet är dåligt.

Isåfall, varför inte dra till rejält?

Anta att det finns två partier i landet och att de har varsin kandidat i varje valkrets, att det finns hundraen valkretsar, samt att alla valkretsar har 10000 invånare utom en som innehåller hela resten av befolkningen (typ 49 miljoner i detta exempel).

Då räcker det att få 1% av rösterna för att få 99%-ig majoritet i parlamentet!

 

[CapnZapp]

...fast George Bush den yngre vann inte valet 2000. Det var med valfusk som segerns säkrades.

Sorry men jag tror inte på dylika konspirationer. Jag har inte höga tankar om bröderna Buske, men du riskerar bara bli rättshaverist om du fortsätter på den inslagna vägen.