morkbollen_UBBT
Warrior
- Engångsäventyr(1 eller 2 sessioner)
- Korta kampanjer(runt 5 sessioner)
- Halvlånga kampanjer(runt 10-15 sessioner)
- Långa kampanjer(runt 30-40 sessioner)
- Eviga kampanjer(utan slut)
Nekromanti Vilken längd brukar era äventyr ha?
- Thread starter morkbollen_UBBT
- Start date
nominesine
Veteran
- Joined
- 7 Apr 2010
- Messages
- 159
Jag brukar alltid sikta på Eviga kampanjer (utan slut). I praktiken har de senaste två blivit Halvlånga kampanjer (10-15 sessioner) och Långa kampanjer (30-40 sessioner).
Spelen var Warhammer FRP i båda fallen (en lång kampanj till 1st ed och en halvlång till 2nd ed).
Spelen var Warhammer FRP i båda fallen (en lång kampanj till 1st ed och en halvlång till 2nd ed).
Rickard
Urverk speldesign
Engångsäventyr, men jag binder samman de så att de bildar en kortare kampanj. Antingen så har jag en röd tråd genom första scenariot (typ Bilbo hittar ringen) eller så skapar jag en röd tråd under spelets gång, då det alltid blir olösta saker i ett scenario som jag kan spinna vidare på.
/Han vars kampanjer högst är på 5-6 spelmöten, då han inte förstår varför man vill spela längre än så
/Han vars kampanjer högst är på 5-6 spelmöten, då han inte förstår varför man vill spela längre än så
Anarchclown
Swashbuckler
Mestadels långa kampanjer men en hel del av dem är längre än 40 sessioner också. Har även några eviga varav en vi spelar aktivt just nu.
Bara av nyfikenhet, vad tycker du att man skall byta ut mellan kampanjer? Karaktärer? "Ärkeskurk"? Mål?Han said:
För mig är det nämligen obegripligt att man inte kan förstå varför man skulle vilja spela längre... Om du har ett riktigt maffigt i-princip-grisodlar-till-episkt-scenario eller kampanj där man skall skala av ett stort antal lager på en lök för att nå kärnan så är det ganska troligt att det kommer att ta tid. Så jag funderar över om du tänker kampanj på ett annat sätt än mig. Ta Svavelvinter som ett exempel som både du och jag kan. Är det en kampanj eller flera?
Engångsäventyr händer, men då är det nästan alltid speltest eller genomspel av gammalt konventsmaterial.morkbollen [list said:
Halvlånglånga kampanjer är nog det vanligaste för mig, har kört någon kampanj som var över 40 kvällar och det blir rätt långt plottvis när vi kört helgkampanjer på 12-15 helger ;-)
-Gunnar (som spelar en lååååång Pendragonkampanj, typ varannan vecka i tre år vad nu det blir i kvällar)
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Min preferens är de kampanjer du betecknar som "halvlånga". Jag har egentligen inget emot längre kampanjer än så, men det brukar vara svårt att upprätthålla, så det är inget jag siktar på. Om man spelar intensivt funkar det bra med kortare kampanjer också.
Rickard
Urverk speldesign
Miljö och rollpersoner. Miljön behöver inte vara en annan värld. Det kan vara en annan stad eller till och med en samma stad, men i någon helt annan samhällsklass. Typ spela riddare ena kampanjen och råttfångare en annan.Ram said:
Enligt mina erfarenheter känns det som att många kampanjer har rätt mycket dötid vilket ger intrycket av att spelledaren mest vill dra ut på det hela. Jag fokuserar mer på att visa upp viktiga delar i en kampanj, med andra ord: jag är mycket mer för att se miniserien Lost (eller i vissa fall, filmen) än att se en hel utdragen serie på massor av säsonger som heter Lost. Senaste kampanjen jag körde så var de inkvisitorer och det skulle ha slutat med att det visade sig att rollpersonerna var inkarnationer av en gud, om det inte var för att kampanjen hann att läggas ned. Detta skulle ske på fem spelmöten och vi hann med fyra. Man behöver inte ha aslånga kampanjer bara för att spela en hjältes resa (grisodlaren som blir hjälte).
Sedan brukar spelare visa upp tendenser på att tröttna på sina rollpersoner. Det är även en anledning till varför jag kör bara kortare kampanjer. Jag vill inte heller sitta och planera någonting som bara rinner ut i sanden, därav mitt upplägg att köra mest enkvällsäventyr som sedan eventuellt kan mynna ut i någon kampanj.
Svavelvinter är fyra äventyr varav tre har...
...någonting med varandra att göra (kmordatemplet, Cruri gravar och järntornet), så de tre äventyren bildar tillsammans en kampanj. Blatifagus, rebellerna och slavlägret är element som mest visar upp slitningar inom Arhem.
/Han som kan säga till Vulf att det var ett bait, då han inte kunde förklara det han skrev nu kortfattat
Herregud, ja! Som jag förstår det så finns det en uppfattning om att längre = bättre i vårt samhälle. Det tycker jag är helt fel, men å andra sidan så verkar det vara väldigt framgångsrikt att dra ut på ett vinnande koncept och bara göra mer och mer, så jag kanske är ensam. (Böcker, filmer, datorspel, TV-serier, rollspel)Han said:
...
Jag gillar att ha 2-6 möten per kampanj.
Nu uppfattade jag det inte som någon var ute efter att lägga någon värdering i att ha långa kampanjer...Arvidos said:
Jag skulle vilja argumentera på att både långa och korta kampanjer har sina fördelar. Korta kan man tvista mer, men du kan göra varianter i långa kampanjer som inte funkar i korta. Och jag känner inte igen det med dötiden som Han beskriver som något som bara skulle finnas i långa kampanjer... Fast nu kanske vi glider OT
-Gunnar (som ibland tycker att tv-serier blir bättre än film, titta bara på Buffy)
Rickard
Urverk speldesign
Är det inte i Buffy som det börjar hända saker först i fjärde säsongen? Du kan mer om manusskriveri än mig, så det kanske finns någon tanke med att skapa en fanbase som troget följer serien (genom att skapa dötidssässonger) innan man börjar trycka in saker, så att det känns som att man missar någonting om man missar ett avsnitt?
Utveckla gärna. För mig finns det ingenting i långkörarna som man inte lika gärna kan göra i kortkörarna. Jag funderar på om långkörarkampanjerna mest är en artifakt av upplägget för enkvällsscenarion, där spelledare har tänkt "Jag vill köra någonting mer långdraget och episkt" men inte har ändrat själva strukturen för scenariot för varje kväll.
Jämför med exempelvis hur man beskriver en miljö. Att gå längmed en gata kräver sin nivå av detaljer för att skapa en stämning och en inre bild hos spelarna. När rollpersonerna sedan beger sig ut för att resa, säg en vecka på landsbygden, så tar vissa spelledare gärna och spelar ut dag för dag. Jag har varit med om sjukt händelselösa resor. För mig är det nämligen naturligt att om en resa tar en längre tid så minskar detaljrikedomen i vad jag ska beskriva. Någon veckas resande kan jag istället beskriva i hur landskapet förändras, snarare än vilka detaljer som finns i landskapet. Tiden det tar för att beskriva miljön bör vara ungefär likadan, oavsett över hur lång tid resan tar.
Vi går tillbaka till ursprungsfrågan. Ska man spela någonting som sträcker sig över en längre tid, säg en hjältes resa, så faller det för mig naturligt att strukturen över upplägget bör ändras gentemot om man istället lägger upp ett enkvällsscenario. Hur man lägger tempot, vad som bör hända med mera.
/Han som undrar om de verkligen är OT
Daniel
Swordsman
- Joined
- 7 Apr 2009
- Messages
- 598
Halvlånga kampanjer (10-15 spelsessioner), men i realtid tar de oss 12-18 månader att bli klara med ett äventyr. Då spelar vi 3-4 timmar per session.
Kortaste äventyret har spelats på en heldag (kl 12 till kl 20 ungefär) och längsta äventyret har varat 16 spelsessioner (lite över ett års spelande).
Det kanske mest lyckade äventyret varade över en lördag och en söndag, dvs två heldagar.
Kortaste äventyret har spelats på en heldag (kl 12 till kl 20 ungefär) och längsta äventyret har varat 16 spelsessioner (lite över ett års spelande).
Det kanske mest lyckade äventyret varade över en lördag och en söndag, dvs två heldagar.
Jag tänker inte kommentera så mycket om de saker som du skriver om vad du tycker om längden, det är bara tycke och smak och dina erfarenheter kontra mina. Jag håller med om det du skriver att man inte måste ha långa kampanjer för hjälteresor, det beror helt och hållet på hur och vart man väljer att fördjupa sig. Men man kan med stor fördel göra det.
Det tog mig 4,5 spelmöten att dra igenom hela Svavelvinter.
</div></div>
Men då har du använt ett mycket lätt system, har du inte? När vi spelade första gången så tillbringade vi lite drygt så lång tid i järntornet. Och då slogs vi bara två gånger. För oss tog kampanjen ~30 spelmöten.
Sedan undrar jag varför du tycker att de olika deläventyren är väsentliga... Vill man spela dem separat? Visst, vissa delar funkar, men de är inte så värst bra eller kul... Så kampanjen bör väl vara hela "boxen", eller?
</div>Han said:
Det tog mig 4,5 spelmöten att dra igenom hela Svavelvinter.
</div></div>
Men då har du använt ett mycket lätt system, har du inte? När vi spelade första gången så tillbringade vi lite drygt så lång tid i järntornet. Och då slogs vi bara två gånger. För oss tog kampanjen ~30 spelmöten.
Sedan undrar jag varför du tycker att de olika deläventyren är väsentliga... Vill man spela dem separat? Visst, vissa delar funkar, men de är inte så värst bra eller kul... Så kampanjen bör väl vara hela "boxen", eller?
terje
xenomorf mystiker
morkbollen said:
Alla varianterna. Jag spelar i en kampanj som nu är inne på sitt tionde år (Tribe 8), och de flesta av våra kampanjer (M:UA, Mountains of Madness, osv) brukar vara långa (20 - 40 spelpass). Men vi spelar också ofta engångsäventyr och korta kampanjer vid sidan av de längre.
Det finns som sagt fördelar och nackdelar med båda sätten att spela. I en längre kampanj hinner man utveckla och fördjupa sig i rollpersonerna, deras relationer och spelvärlden. Samtidigt finns risken att det blir ofokuserat eller att det rinner ut i sanden och inte får ett riktigt slut. Ett äventyr eller en kortare kampanj är naturligtvis mer kärnfull och fokuserad men kan samtidigt sakna det djup och nyansrikedom som kan växa fram om man tar sig tid.
Jag tycker du blandar äpplen och päron och har en lite kategorisk syn på det hela. Man behöver inte spela långa resor mer i realtid bara för att man föredrar längre kampanjer och man behöver heller inte hamna i perioder av stillestånd heller även om jag håller med om att risken är mycket större än för intensivare spel. De mest tidskonsumeradne stegen som inte är med i de mer intensiva spelen är i mitt tycke planering, spelarinteraktion, undersökning och lösning av problem samt eventuellt strid. Om man har ett mer pragmatiskt synsätt vad gäller resurshantering (om du behöver ett rep så har du det, slå ett slag för en överlevnads/packningsfärdgihet eller skapa en konflikt mellan dig och klyftan) och bedömning av seger och överlevnad (din rollperson kan inte dö om det inte är om med dig eller för all del din egen "du kommer alltid att lyckas"-spelstil) så kommer flödet genom scenariot att förändras och troligen gå fortare. Men pudelkärnan är att man då har en annan agenda. Man beslutar att man inte tycker att de steg som jag pratar om ovan (i större eller mindre delar ) inte är så intressanta.Han said:
Rickard
Urverk speldesign
Utveckla dig gärna. Jag missar säkert element i spelandet som jag inte tycker är roligt, men det skulle vara intressant att veta ändå vad andra gillar.Ram said:
Jag använde Matiné, så "lätt" vet jag väl inte. Vi hade två strider under ett och samma spelmöte i järntornet och klarade av det på ett spelmöte - striderna tog väl 30-40 minuter totalt, om ens det. Grejen var att jag körde inte grottröj i järntornet, där spelarna tog sig igenom korridor för korridor, utan jag körde sceninramning där jag valde vilka rum som spelarna skulle komma in i. Det står mer i krönikelänken i förra inlägget.
Jag kan väl säga att jag tog bort allting med kvicksilvergruvan, men jag lade till andra element i historien istället, som rebellerna och slavlägret.
Jag förstår inte riktigt vad du menar när du skriver att jag tycker deläventyren är väsentliga, men tillsammans bildar de tre som har någonting med varandra att göra en kampanj så där håller jag med dig.
/Han som hade förväntat sig frågan "Men om Svavelvinter är en kampanj, vad är då Den femte konfluxen?" men det var skönt att den frågan inte dök upp
