Alltså, jag är övertygad om att De Förlorade säkert skulle kunna undanmanövrera politiska motståndare, anpassa sig till den rådande teknologin etc. (Ifrågasätter fortfarande att de är så bra på krig dock) men jag ifrågasätter att de gör det utan att reflektera över det. Språket kan jag köpa, det hade varit för krångligt dramaturgiskt att arbeta kring, men de har ju kastats in i en främmande framtid helt olik deras egen. Och det verkar inte bekymra dem alls. Det hade ju kunnat lösas med små medel, att de har inte monologer om hur annorlunda allt är, att de frågar efter grejer som inte finns längre. Kanske är saker rörande sociala normer, samhälleliga strukturer, genus, rasism etc. annorlunda nu. Under min första genomläsning, då jag visserligen var tonåring, fattade jag inte att sagornas ålder var högteknologisk.