Bifur
Veteran
- Joined
- 28 Dec 2015
- Messages
- 5,666
+ Vapenfärdigheter12 färdigheter.
+ Vapenfärdigheter12 färdigheter.
En aspekt är säkert att FYS och PSY används sällan för färdigher, samma sak med STY (om SMI används för vapen).Som det verkar hittills är det 6 grundegenskaper och 12 färdigheter. För mig känns det en smula märkligt.
Är det två per grundegenskap? Det finns inget som säger att det behöver vara så. Tvärtom finns det väl otroligt mycket fler specifika saker man gör som är beroende av intelligens eller händighet än av styrka eller uthållighet?Och 12 färdigheter... om det är någonting som är enkelt att ändra i slutet av utvecklingsfasen så är det ju färdigheter in/ut.
Man kan ju ha 70 färdigheter färdiga och beskrivna, inkludera 12 i ett scenario, och sedan sikta på ca 30 till utgivning.
Kan ha varit jag som skrev 12 men det var en uppskattning. Säg +/- 3.Är det två per grundegenskap?
Det hade man. I breda kategorier: svärd, spjut etc.Hoppas man också överväger att inte ha olika färdigheter för olika (typer av) närstridsvapen.
Jag menar, det vill jag inte heller se. Jag vill se en närstridsfärdighet. Möjligtvis en extra närstridsfärdighet för avancerade saker (så man kan skilja på en amatör - jägare/stråtrövare/tjuv, och ett proffs - riddare/krigare). Men det här med att man är farlig med en yxa och inte en morgonstjärna... det är bara dumt.Det hade man. I breda kategorier: svärd, spjut etc.
Den bästa lösning jag vet (utanför BRP) är en närstridsfärdighet med specialiseringar, så att man ändå kan vara särskilt bra på vissa.Jag menar, det vill jag inte heller se. Jag vill se en närstridsfärdighet. Möjligtvis en extra närstridsfärdighet för avancerade saker (så man kan skilja på en amatör - jägare/stråtrövare/tjuv, och ett proffs - riddare/krigare). Men det här med att man är farlig med en yxa och inte en morgonstjärna... det är bara dumt.
Vad jag undrar är varför man har en färdighet i pistolskytte-utanför-strid och liksom den formella tekniska skickligheten i så fall? Borde man inte snarare bara säga att FV är hur pass effektiv du faktiskt är i faktiska stridssituationer?Och absolut älskar hur Khelataar (av alla spel!) hade en förmåga som hette något i stil med "stridserfarenhet" som var jätteviktig och bara kunde höjas med att faktiskt vara i strid - utgår från att resonemanget var något i stil med att din formella tekniska skicklighet inte räcker långt om du spyr bland blod och inälvor på ett slagfält eller fryser i panik. BRP brukar tycka att OS-mästaren i pistolskytte måste vara en jävel i strid (titta bara på procentvärdet!) medan så antagligen inte alls är fallet och det är den där ärrade veteranen som vet hur man klarar sig i stället och det har minimalt att göra med hur bra han träffar en tavla.
Ditt FV i pistol är väl helt enkelt hur bra du är på att träffa saker med pistol? Psykologiska utmaningar, situational awareness och sådant känns som separat från detta. Och jag köper helt tanken att prickskytten kan vara en jävel på geväret men rätt kass i en intensiv situation på nära håll, som inte blir lika klinisk.Vad jag undrar är varför man har en färdighet i pistolskytte-utanför-strid och liksom den formella tekniska skickligheten i så fall? Borde man inte snarare bara säga att FV är hur pass effektiv du faktiskt är i faktiska stridssituationer?
Eller är det liksom många OS-mästerskap i typiska BRP-äventyr? Fler än vanliga strider?
Jo, jag fattar att det finns de som lägger upp systemet så, men jag undrar mest varför. Om den kliniska situationen med de optimala förutsättningarna aldrig faktiskt används i spel, vore det då inte rimligare att utgå från den typiska situationen i spel och istället ha någon form av modifikation de få gånger man faktiskt är i en mer klinisk situation?Ditt FV i pistol är väl helt enkelt hur bra du är på att träffa saker med pistol? Psykologiska utmaningar, situational awareness och sådant känns som separat från detta. Och jag köper helt tanken att prickskytten kan vara en jävel på geväret men rätt kass i en intensiv situation på nära håll, som inte blir lika klinisk.
Beror inte det på hur det "ser ut" på hur man väljer att tolka det? Jag tycker att man lika gärna kan tolka det som att rollpersonen är bättre på att hantera stressiga, jobbiga, mentalt påfrestande och livsfarliga strider med sitt bredsvärd än sin handyxa – att handyxan inte passar in i de formationer, de stancer och de rörelser hen tränat in i strid och är mer bekväm i.Ser poänger med att kunna skilja på någon som är teoretiskt tekniskt precis men aldrig har sett strid, och en tuff jävel som har sett allt men inte har mycket till formell träning. Inställning, aggression, psykologi och ren vana är antagligen viktigare. Dessutom blir det hemskt konstigt om det ska vara viktigt men du ändå har 90% i bredsvärd men bara 15% i handyxa... den lösningen får det att se ut som att det är din specifika träning med det vapnet som avgör allt.
Fast det är ju inte så reglerna ser ut.Det där kommer jag aldrig att gå tillbaka till. Börjar man med en handling per runda och initiativ beror på SMI och gäller en strid så är stridssystemet dött för min del.
C
TackFast det är ju inte så reglerna ser ut.
De jag har hört från som faktiskt slåss i HEMA och liknande (som förstås inte har stressen i att slåss för sitt liv) brukar tycka att det inte går att vara så olika bra på dem - det är så mycket som är gemensamt att den situationen inte uppstår, och exakt hur man hanterar just det vapnet är inte särskilt avgörande. Lindebeige tyckte att man borde ha 2/3 av sitt bästa närstridsvärde som grundchans för alla andra närstridssituationer, som exempel.Beror inte det på hur det "ser ut" på hur man väljer att tolka det? Jag tycker att man lika gärna kan tolka det som att rollpersonen är bättre på att hantera stressiga, jobbiga, mentalt påfrestande och livsfarliga strider med sitt bredsvärd än sin handyxa – att handyxan inte passar in i de formationer, de stancer och de rörelser hen tränat in i strid och är mer bekväm i.