Det brukar räcka med att något innehåller påhittad högteknologi eller främmande livsformer, alternativt utspelar sig långt ute i rymden eller i framtiden för att det ska kallas science fiction. Detta till skillnad mot subgenren hård science fiction som faktiskt bryr sig om vetenskaplig trovärdighet och logik.
Det finns litet starkare definitioner som kräver att de här sakerna ska fylla någon
funktion också, och inte bara vara utanverk.
Theodore Sturgeon: "A science fiction story is a story built around human beings, with a human problem, and a human solution, which would not have happened at all without its scientific content."
Isaac Asimov: "Science fiction can be defined as that branch of literature which deals with the reaction of human beings to changes in science and technology."
Eller formulerat på ett annat vis - om du skrev en pulpberättelse om cowboys och fick den refuserad, blir den inte genuin SF bara för att du byter ut hästarna mot robothästar, revolvrarna mot strålpistoler, och Texas mot en av Jupiters månar.