Har sett ikapp nu. Detta avsnitt är mycket bättre än de två föregående, nog det bästa sen avsnitt 3! Men det har även en del rejäla brister.
Generellt så är relationerna karaktärerna emellan riktigt bra! Sol och Mae samt Osha och Qimir är intressanta när de ställs mot varandra. Det känns som att Qimir har en bättre motivation än vad jag först trodde.
Miljöerna fortsätter att vara riktigt bra! Ön som Osha och Qimir är på är riktigt vacker och miljön fungerar även som en bra symbol för Qimirs sinnesstämning.
Jag gillar tematiken! Det centrala i berättelsen är känslor och olika sätt att hantera sina känslor. Osha, Mae, Sol och Qimir plågas av starka känslor och alla väljer olika sätt att hantera dessa. En riktigt intressant tematik och den funkar fint i en Star Wars-setting!
Sedan de lite mindre bra sakerna:
Fotot är fortfarande trist.
Det har ju pratats om detta innan, både jag och
@Girighet har redan påpekat det, men tempot är ett väldigt stort problem. Jag pratade om att det känns som att Qimir har en bra motivation. Jag använde ordet ”känns” då vi inte vet helt vad han vill än! Att dra ut på att avslöja skurkens motivation är inte spännande, det gör bara honom mindre intressant! Och tänk på hur lite av vikt som sägs dem emellan. Osha ertappar honom på stranden, sen promenerar de upp till hans hem, men det är inte förrän de är på balkongen som något viktigt faktiskt sägs! Och det är ännu värre med Mae och Sol! Det ända av vikt som händer är att rymdbävern avslöjar att Mae klätt ut sig, något vi redan visste skulle hända i förra avsnittet! Snacka om slöseri med tid!
Det är inte så att historien är dålig, tvärtom tycker jag att den är bra och intressant! Men utförandet, främst tempot, drar ner kvalitén. Detta hade ju kunnat bli en film! Jag undrar om det inte var tänkt som en film från början, sen ringer producenten till manusförfattaren och säger ”Hörru, vi har bestämt att det blir en tv-serie istället för en film. Du har en vecka på dig att brodera ut manuset till åtta avsnitt. Lycka till!”