Skymningshem och Skymingshem: Andra imperiet är två olika saker. Om jag minns det rätt, så började Skymningshem som ett EON-spel med en helt annan värld eftersom krille var trött på att folk sa att regelsystemet i EON bara gick att spela i Mundana. Eller något liknande. Om jag minns rätt.
Check...
Fast det där är ju inte helt sant... Ta t.ex. scenariot Öppna ditt hjärta där du får beskriven scenen för dig och din motivation i den. Du vet vad som kommer hända - ditt mål är att agera ut det. Samma sak gällde tydligen för Tangonätter som arrangerades på GothCon i år. Vad har då de här två...
Jag är helt med på lögner i sig - problemet är när SL sitter och kör med dem, när alla vet om att han ljuger. Då blir det inte spännande längre - illusionen har ju då redan brutits.
Jag kan dela Wilmers syn på saker och ting. När spelledaren sitter och fifflar med tärningen för att vi ska överleva, men SAMTIDIGT ljuger om premissen och försöker få oss att tro att vi kan dö när som helst... Ja, då blir det tråkigt. Hade han varit öppen med att vi var odödlig tror jag min...
Jo, lite lika tycker jag nog det är - i alla fall nog för att missta dem. Och jag har faktiskt träffat båda på "riktigt" (tack vare att Bunny slet tag i mig år).
Re: *gråter* (NT)
Alltså, jag ser hellre att du blir den där bra designer du behöver vara redan nu istället för sen. :gremwink:
(Kan man kallas otålig om man väntat på ett spel i över fem år?)
Ge. Mig. Scriptura. Nu.
I alla fall, jag tycker det här kan vara en bra poäng att peka på vilket perspektiv man spelar utifrån. Det finns ju inget som är mer rätt än det andra, det finns ju bara olika agendor utifrån vilka man svarar på.
En "dirty hippie gamer" spelar ju trots allt på ett...
Just för Anders Blixt hade jag tänkt lägga fram hela mina Drakar och Demoner-samling och gå igenom från början till slut (iaf. av hans anställningstid då), men jag hade inte tänkt på Fenix så den tackar jag för. Ska samla ihop lite fler namn och så innan jag tar mig an att göra nästa uppdatering...
En tanke slår mig nu när Vitulv skriver: beror det här på vad för rollspel man spelar?
Spontant känns det som om svsret blir annorlunda för mig om jag tänker mig en D&D4-kampanj där man börjar som låglevel och ett indierollspel som fokuserar på tonårsdramatik på en High School.
Jag känner mig tveksam inför slumpmässiga dödsfall som "Du blir överfallen på väg hem från snabbköpet, har otur med tärningen och dör".
Jag är för död om jag själv sätter mig i situationen: "Jag smyger in på vapensmugglarnas kontor för att stjäla de hemliga leveransadresserna".
Att dö är...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.