Search results

Ja, alltså, jag jämför ju här, i enlighet med trådens ämne, metafysisk absolut ondska med avsaknaden av dem. Och det är i ljuset (eller mörkret? ;) ) av det jag undrar varför objektiv ondska är bättre på att framkalla rädsla än det jag personligen tycker är mycket läskigare; ren mänsklig grymhet...

Tror inte riktigt att jag förstår detta. Funkar inte sådant som krig, svält, finanskris, pandemier, AI eller att fuckin solen en dag kommer slockna men inte innan den har omfamnat jorden i ett inferno av eld och död rentutav bättre om man vill framkalla ångest och rädsla?

Jo visst, men du har iaf ett val. Är det rätt att tortera en SS-soldat om det innebär att du kan rädda 50 vanskötta krigsfångar?

Hoppas de är beredda på vad detta innebär för kentaurerna!

Jag lånade bara annorlunda/monströs som ett exempel på hur man kan hantera ondska på annat vis. Jag menar inte att man ska ersätta ondska med monstrositet. Det handlar snarare om att bredda spektrumet så att vi inte stannar vid "ondska" utan söker vidare. Nästan alla exempel i tråden om att...

Inte alls. Tvärtom. I en spelvärld med absolut ondska är det däremot mycket svårare att spela någon med lite tveksam moral eftersom vi vet att detta är objektivt fel.

Ja, och här ser vi ju hur problematiskt det blir. Nu måste vi utvidga ondskan till omfatta hela (eller iaf delar av) det ryska samhället, och det är en riktigt farlig väg att gå! Jag har lite svårt för sådant. Hur vi än vrider och vänder på det så måste vi definiera ondska, oavsett om vi pratar...

För att förvärra saken bör du ju även ha sett delar av Clone Wars med.

Jag håller med. Och egentligen är ju figurer i komplexa maktapparater med 1000-åriga historiska och kulturella rötter en rätt dålig grund för att beskriva någon form av ondska.

Ja, jag menar inte att vi ska beskriva varelser som "annorlunda", och så är det bra med det. Jag menar att de är annorlunda och det är detta som måste beskrivas. Alltså, vad är det som vi inte förstår? Vi behöver ju ge någon vägledning här. Jag förstår inte varför folk ägnar sig åt sudoko med...

Ja, annorlunda/monstruös är mycket intressantare!

Ja. Precis. Det är så jag tycker att ondska presenteras i de flesta rollspel. Inte alla givetvis, och inte sällan är det en blandning, där det finns en objektiv ondska med massor av mellanhänder med olika agendor. Men någonstans förväntas vi bara acceptera att det finns en ondska.

Ja, men min poäng är det inte tycks vara syftet. Syftet tycks vara att rättfärdiga våld. Då blir det ointressant. Har vi en obegriplig kraft som agerar på ett sätt vi inte förstår så är det ju supercoolt. Men så brukar inte ondska porträtteras.

Ja, samtidigt har ju Putin gjort sig skyldig till att beordra fasansfulla övergrepp och formulera etniska utrensningsprnciper och annat. Jag tror att det @zo0ok menar är att om du eller jag hade hamnat i Putins sits så hade vi kanske inte kommit dit. Det är ju inte alla ledare som går hela vägen...

Jag tänker ju spelare här, inte läsare. Där är jag ju aktivt drivande i berättelsen och förväntas göra val, som förhoppningsvis är intressanta. En absolut ondska som jag som spelare inte förstår kan lätt resultera i att jag spelar fanatiska RP som inte heller förstår, och då blir det ju inte...

Alltså, vi pratar ju om mina preferenser här, alltså mitt spelbord. Om nu annanas på pizza är vår definition så hade jag inte velat spela. Men visst, jag behöver inte göra en grej av det. Jag behöver ju inte ens spela rollspel. Men det är ju inte en speciellt hjälpsam attityd om det är ju just...

Ja, att våra RP var utfattiga "lodisar" var rätt tydligt och tongivande när vi spelade.

Ja, som jag alltså uppfattar det så är metafysisk sago-ondska absolut såtillvida att det aldrig behöver ifrågasättas, eller ens definieras, och det har jag nog lite problem med. Jag kan helt enkelt inte förstå konceptet. Om vi inte, som @zo0ok är inne på, låter den matcha vår egen moraliska...

Att man börjar på botten. Du har inte råd till nästa måltid.

Kanske är problemet att det blir svårt att definiera objektiv ondska i en sagovärld utan att likväl hamna i vår världs psykologiska termer. Ondska brukar ju porträtteras som just empatilös, självisk, sadistisk megalomani. Men det är ju en hyfsat korrekt beskrivning av typ Robbespierre eller...