Det handlar väl mer om att TSR inte hade en aning om vad publiken ville ha, vilket ledde till massor med experimentation och slutligen näranog konkurs?
Saker skrevs nog ofta för att de intresserade författarna snarare än som del av någon strategi.
Kanske inte. Men samtidigt kan jag känna att böckerna framförallt är upplagda som referensverk. Inte för att läsas pärm till pärm.
Hela balanseringen av levelsystemet uppmuntrar helt klart att du tar saker ett steg i taget. (Eller att du hårdpluggar ALLT, men jag tror vi beskriver en...
Rutnät, endast på Roll20. Aldrig fysiskt. Som spelledare.
Har ibland använts när andra spellett, och tagit med sig figurintresse (och figurer) till kampanjen.
Jag håller faktiskt inte med. :)
Det räcker att du läser din klass och de saker som hör till den, och du kan enkelt skala hur mycket av det du bryr dig om att läsa med hjälp av klassens level up-tabell.
De flesta får sedan ett val vid lvl 3 som de kan göra då, för de har lärt sig grunderna och...
Kontext blir genast intressant. Om det finns regler för kannibalism kan settingen bli överlevnadsorienterad, kanske. Eller kanske tillbeds guden Ätaren, som kräver offer i form av rituell dinering. “Kristi lekamen” i lite morbidare skepnad!
En kategori spelare gör det - verkligen inte alla. Och jag skulle argumentera för att det mer spontana utforskande “en sak i taget”-spelandet passar 5E bättre. :)
5E är ju dock ganska föredömligt, eftersom stor del av materialet skalas. På lvl 1 behöver du som spelare mest kunna det mest grundläggande i din klass, kanske ett par spells. Som SL kan du hålla dig till de delar av DMG och MM som påverkar lvl 1-karaktärer.
Levelsystemet hjälper inlärningen...
Personligen vill ju jag upptäcka sånt genom spel eller preppa det själv. Det gör rent SL-material till inspiration för mig och skapar en preferens mot minimalism kring material av det slaget.
Gillar Tenra Bansho Zero här. Massor med system och material kring hur vi spelar och vad vi spelar, men...
Undrar om detta kan bottna i eller rentav ha gett upphov till den klassiskt svenska modellen, med SL som den som köper och läser rollspel? Och att det sedan blivit en tradition?
Alla grupper jag spelade med i USA såg det som självklart att alla deltagare hade egna böcker, vilket förvånade mig...
Kan varmt rekommendera två saker:
Cryptomancer, som är ett rollspel som både visar snyggt hur du kan göra spelmekanik genom hur samtalet är konstruerat och dessutom gör det genom att förmedla information om faktisk IT-säkerhet. Supercoolt. Finns ett snack från en konferens om resonemanget kring...
Spelleder oftast, och när jag säger "spelleder" menar jag även att jag tar initiativet till samberättade eller spelledarlösa spel; för effekten blir ungefär densamma vill jag mena. Den som kan spelet. Den som organiserar träffen. Den som föreslår spel. Den som läst spelet. etc. Inte bara "den...
Något som sades i tråden om introäventyr fick mig att inse hur kasst jag egentligen tycker att rollpersonsskapande är.
Det här tycker jag är klockrent. Rollpersonsskapande är något som kan vara en diskussion för sig och jag har iakttagit senaste tiden att det kan ha flera oönskade effekter så...
Det här känns som en nisch när en tittar på rollspelsutbudet, men som en norm i konversationer på wrnu. Just det här med metaplot och hemligheter och kampanjer som utforskar dem.
Blir skapandet av egna rollpersoner en förväntan på grund av den normen, eller är den ett genuint behov? Det här är...
Tycker sällan det blir bra. Det är en av rollspelens traditioner som jag personligen sätter minst värde på.
Men sen tänker jag också att ett introäventyr, även om det absolut är bra om det struktureras på ett sätt som kan leda in i en kampanj, inte egentligen behöver ta hänsyn till kampanjer...
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.