Search results

Problemet är att det är en symmetrisk position. Det finns massor av folk som använt termen "räls" i en vidare betydelse, och så kommer du och säger att den ska bara betyda en sak, och då säger de "Adrian, du kan inte bara hitta på egna definitioner. Det är som att gå till ornithologsällskapet...

Okej, då hamnade vi i definitionsdiskussionen i alla fall. Jag ska straxt se en delvis rälsad interaktiv teater, så det blir några punkter: Jag menade aldrig att det var räls att inte få hitta på vem mördaren är. Jag sade att det var räls enligt den definition du föreslagit, men att ingen...

Det finns ju en hel skala mellan Hantverksklubben (preppa ingenting, inte ens rollpersoner eller situation) till det där gänget som detaljplanerar i förväg, diskuterar igenom varje scen innan de spelar ut den, och ofta spelar om samma scen tills den känns rätt. Min preferens ligger rätt långt...

Ja, precis. Och då måste spelarna vara medvetna om att de förväntas agera på ett visst sätt. Eller, det är det enklaste sättet och, tycker jag, det schysstaste. Vissa föredrar olika illusionismtekniker för att få spelarna tillbaka till rälsen, men det är ju enklare att se till att spelarna vet...

I den tråden pratar @Björn den gode om en rälsad kampanj han körde med oss i Gårdagruppen. Det var rätt kul, och hade några element som gjorde att det funkade, trots att jag vanligvis starkt ogillar rälsning. Dels att det var just väldigt tydligt från början. Det finns en förberedd handling, ni...

Här är en klassisk tråd där 2097 pratar om hur man gör bra rälsning. Vissa av tipsen är inte helt konventionella (tidsbrickor!), men värt att läsa: https://www.rollspel.nu/threads/r%C3%A4lsa-p%C3%A5-ett-schysst-s%C3%A4tt.72012/

Jag tänker att det viktigaste måste vara att vara tydlig med att det är vad som erbjuds. Den gamla Forge-termen är ”participationism”. Så att spelarna inte förväntar sig full frihet utan faktiskt samarbetar och gör sitt för en bra upplevelse. Allt rollspel är en gruppaktivitet där alla bidrar...

Jag är på besök i Paris under två veckor och spelar lite rollspel här. Förra veckan spelade jag Marchebranche med Julien, kF och Milouch, men eftersom jag skrivit om det spelet tidigare orkar jag inte riktigt bemöda mig med en ordentlig krönika här. Det var dock en väldigt trevlig omgång, och vi...

Citera döda författare och poeter Kunskap om gamla filmstjärnor Bygga robotar Arkeologi och historia i allmänhet, och egyptologi i synnerhet Virologi Bakning (torrjäst är ju i en sorts statis) Det är ju inte så klurigt, och dessutom en kul kreativ utmaning. Däremot är det såklart inte en...

Ytterligare en sak jag tycker behver påpekas är att inte nog med att alla spelstilar och scenariotyper är olika, alla spel- och scenarioskapare är olika! Att säga "Såhär bör man skriva ett scenario/spel" går helt enkelt inte, eftersom folk funkar på så olika sätt. Vissa har en skapandeprocess...

Det faktiska "scenariot" kan inte speltestas, för det skapas av deltagarna när man sätter sig ned och börjar spela. Man spelar generellt inte samma setup flera gånger. Metodiken kan såklart speltestas, men det är en annan sak. Ja, det är så jag funkar när jag speltestar mina spel. Tycker JAG...

En annan sak som rimligtvis påverkar det är var någonstans på skalan "Spel/äventyrsmakaren är konstnären" till "Spelgruppen är konstnären" man befinner sig. Ju mer man vill se till att produkten garanterar en bra upplevelse, att den är vad som levererar kvalitet, att den ska vara enkel att...

När det gäller speltest av scenarion, om vi pratar om "preppa bakgrund, inte handling" så liknar det ju en del setupdelen i många spelledarlösa samberättarspel, där man hittar på roller, relationer, skapar en gemensam relationskarta, och så vidare. Dessa kan ju per definition aldrig speltestas...

Det är ju en annan diskussion, men speltest är inte en särskilt viktig del i min designprocess. Jag brukar ofta ha spelet i princip färdigt innan det speltestas, och sedan spelar jag det en gång för att se om det funkar. Det gör det oftast, och då är det redo att publiceras (och flera av mina...

För att SL vill skapa en kampanj som är anpassad till rollpersonerna. Det finns ju arton tusen olika mordmysterier man kan skriva baserat på en väldigt specifik och detaljerad beskrivning av ett mord. Och har man med tio olika sådana tidningsnotiser om tio olika mystiska händelser så finns det...

Dels borde det ju såklart vara specifikt, och inte generiskt. Tanken är ju att man bygger sitt scenario kring de specifika grejerna. Här nämns en Eulalia Widberg, tragiskt mordoffer, och lite underliga detaljer kring mordet. Så utgår man från detta och hittar på hur mordet gick till, vem som...

(Helt OT, men i helgen var jag på en andrahandsbokmarknad i Paris och köpte en karta/turistguide till Casablanca, publicerad 1943. Snacka om utdelningsmaterial i kvalitet!)

Borde inte någon göra en publikation full av olika utdelningsmaterial som inte är kopplade till specifika äventyr? Lite kartor, lite galna dagboksanteckningar, lite dikter skrivna på ruinväggar, lite fejkade nyhetsartiklar och tågbiljetter, och så kan spelledare använda sig av dem för sina...

Ja, här håller jag med. Att inte ha något äventyr alls är generellt bättre än att ha ett färdigskrivet, oavsett vem som skrivit det. Sedan kan jag dock tycka att det är lite roligare om jag spelar något med den som skrivit det. Det gäller rollspel, men i de fall jag spelar ett färdigt scenario...

– I rollspel finns ordet "spel" … – Det finns det i skådespel också!