Detta var ett nytt och lite svårsmält synsätt för mig men jag tror att jag fattar poängen. Visst jag har inte förklarat speciellt noggrannt varför de olika reglerna finns men det tycker jag heller inte alltid behövs. Hur ska man exempelvis förklara varför det finns en regel för hur många tärningar man ska slå i olika situationer. Det finns en mångfald liknande frågor som inte har andra svar än att de måsta finnas eller någonting annat självklart. Jag har en känsla av att något sådant skulle bli übertråkigt att läsa(inte för att jag plöjer regelböcker som skönlitteratur).
Vad gäller min filisofi om rollspel tycker jag att du har uttryckt dig ganska bra men i mina ögon ser det mer ut som en anklagelse än ett konstaterande. Jag tycker faktiskt att spelet blir riligare och friare om det inte finns ett förbeskrivet sätt hur allt ska göras. Det är lite som Rising skriver i ett av sina inlägg om att man inte kan ha regler som snittslar ut en bana för spelarna. Men nu handlar det inte om att ta olika vägar för att göra någonting så att man vinner utan lite mer att hitta helt olika saker man kan göra för att vinna istället för just det där statiska måstet. Lösningarna är många, det gäller bara att inse det och det vill jag att mina regler ska förmedla. För mig är det i alla fall vad rollspel går ut på mest. Sen må du och fler med dig ha andra åsikter men jag hävdar att jag har rätt till min och tänker bittert försvara den.
Njae. Kanske inte ändå. Visst är det bra att öka förståelsen för reglerna och spelvärlden men det jag ville veta är mest hur fritt jag kan släppa fantasin utan att allting börjar springa omkring och para sig med varannat lite var stans.
Vad gäller min filisofi om rollspel tycker jag att du har uttryckt dig ganska bra men i mina ögon ser det mer ut som en anklagelse än ett konstaterande. Jag tycker faktiskt att spelet blir riligare och friare om det inte finns ett förbeskrivet sätt hur allt ska göras. Det är lite som Rising skriver i ett av sina inlägg om att man inte kan ha regler som snittslar ut en bana för spelarna. Men nu handlar det inte om att ta olika vägar för att göra någonting så att man vinner utan lite mer att hitta helt olika saker man kan göra för att vinna istället för just det där statiska måstet. Lösningarna är många, det gäller bara att inse det och det vill jag att mina regler ska förmedla. För mig är det i alla fall vad rollspel går ut på mest. Sen må du och fler med dig ha andra åsikter men jag hävdar att jag har rätt till min och tänker bittert försvara den.
Jag visste inte direkt på vilket sätt du "låter bli" att beskriva reglerna. Påminde lite om rälsningsdiskussionen då en del folk trodde rälsning var att spelarna inte fick välja något, medan andra menade att äventyren var linjära i strukturen och att alla spel var rälsade i viss mån.
