Ädelt offer eller idiotiskt offer?
" Jovisst hade han rätt, men jag tror du förstår vart jag vill komma. Japanerna gav NÄSTAN ALDRIG UPP, OCH SKAR UPP MAGEN HELLRE ÄN ATT KAPITULERA!!! HOLY SHIT[¤&£$@!!!!!! Ädelt eller vad?!"
För att ta några andra liknande exempel:
När kung Pyrrhus av Epirus krossade romarna i ett slag som kostade honom halva armén så sade han "en sådan seger till och jag är förlorad". Det brukar lyftas fram som ett exempel på dels vishet och dels att kostsamma segrar är förluster. Det ädla var inte att kung Pyrrhus vann slaget, eller förlorade kriget med maffeförluster, utan att han insåg att han skulle förlora.
När Sevastopol hotades på Krim under Krimkriget så skickade britterna in det lätta kavalleriet för att erövra ryssarnas kanoner. På grund av diverse omständigheter så anföll kavalleriet fel kanoner och "de tappra sexhundra" mejades ner. Eller egentligen inte - omkring 550 av dem kom faktiskt hem igen, men det är moderna uppgifter som kommit fram genom senare tids forskning. Vid tiden så var man skitförbannad på turkarna, som enligt dåtidens skriverier var skyldiga till att britterna tvingats slösa bort gräddan av sin krigsmakt.
Vid slaget vid Gettysburg så beordrade Lee ett anfall mot unionens center. Longstreet höll dock inne på anfallsordern då han var tveksam till företaget, så att när han väl gav ordern så vandrade hans divisioner rakt in i en förödande musköt- och kanoneld. Trots horribla förluster så fortsatte sydstatarna och knäckte nästan unionens linjer, innan ett motanfall knuffade tillbaka dem. Efter anfallet så gav Lee order general Pickett, som anförde en av divisonerna i centern, att se till sin division. Picket svarade, "general Lee, jag har ingen division!"
I slaget vid Agincourt så tvingade kung Henrik V fram handling från fransmännen. Genom att flytta fram sina positioner och hälla bågpilar över dem så tvingades fransmännen att agera. När fransmännen stormade så var det över ett lerigt fält som sög fast deras järnskor, och dels längs med en smal ås, som kanaliserade anfallet. Döda hästar gjorde att alla formationer bröts upp, och tack vare leran så stannade det franska anfallet upp. De engelska bågskyttarna hade heller inget att vinna på att ta fångar, så de gjorde processen kort med fransmännen. Omkring 11 000 fransmän dog den dagen.
Är det ädelt? Måhända. I de flesta fall tas de dock fram som exempel på onödigt slöseri av manskap.
Poängen är att alla dessa slag är typexempel på hur folk har varit villiga att offra sig till sista man, men eftersom de inte är balla japaner så ser man det inte som ädelt offer utan snarare idiotiskt offer. Jag misstänker stenhårt att du är alldeles för hårt färgad av din nippofili.