Nekromanti Bra med Eon

[Vovven]

När det gäller hur lätt det är att lära sig magi så kan det kanske jämföras med skrivkunnighet. Att lära sig läsa/skrva är inget jätteavancerat, men läskunnigheten har varit rätt låg genom historien fram tills att det börjades byggas "folkskolor" och i många länder i tredje världen så är fortfarande läskunnigheten låg.

Sedan så eftersom magi är något mäktigt så ser nog de som har makt till att pöbeln är så långt borta som möjligt ifrån magi.

Dock så är det som du skriver konstigt att det är så få magiker med ute på slagfälten.
Och med tanke på det du skriver så borde magiundervisning ingå hos adeln.

Detta skulle för min del bli lite för mycket highfantasy...

Iofs så krävs det ändå en del träning för att bli bra i magi, så då behöver det dras ned på något annat.

 

[Blasphemy]

Jo... det är nog en bra liknelse - att se det ungefär som skrivkunnighet.

Sedan tänker jag på det medeltida samhället där hantverkarskrån vaktade sina hemligheter och inte lät vem som helst ta del i dessa. Lite så är det ju med magi. Denna kunskap hålls tillbaka då det blir ett maktmedel för de som är kunniga i den.

Sedan får man inte heller glömma fördomar och liknande som kommer från vissa religioner och styrande - där Magi ses som något ondskefullt och farligt.

 

[Svarte Faraonen]

Sedan får man inte heller glömma fördomar och liknande som kommer från vissa religioner och styrande - där Magi ses som något ondskefullt och farligt.

Med tanke på hur användbart magi verkar vara ser jag det som något som snabbt borde förbises, ungefär som den påvliga bannlysningen av armborstet i vår värld. Om magiskt understöd innebär en signifikant fördel kommer en krigsmakt ha råd att vara utan om dess motståndare använder det. Ett isolerat rike skulle kunna förbjuda det (se till exempel hur Japan förhöll sig till krutvapen), men i internationella konflikter misstänker jag starkt att pragmatism trumfar ideologi -- särskilt om motståndaren inte är villig att följa samma spelregler som en själv.

 

[Blasphemy]

Hmmm måhända...

De flesta länder har ju magiker av något slag i sin tjänst... Till och med Jargien har ju underliga "präster" som undersöker magiska föremål som insamlats...

 

[Krille]

Du har läst för få rollspel

Nu säger jag inte att man inte kan göra (eller att det inte finns spel) där man verkligen försöker frångå verkligheten helt och hållet. Men i alla de rollspel jag känner till så efterliknar de på ett eller annat sätt vår verklighet.

Du har spelatör få rollspel.

Exempelvis: Panty Explosion har inga som helst regler för att drunkna i vatten. Däremot kan någon säga att eftersom en rollperson förlorade en konflikt så dränktes hon i en vattenhink. Eller att hon matades med ärtor tills hon dog. Eller, om hon lyckades med handlingen, att bazookans tryckvåg bara slängde iväg henne över halva gympasalen och att hon kraschade på den mjuka madrassen och därmed överlevde. Ingenstans finns värden för vattenhinkar, ärtor eller bazookor. Det enda som spelar roll är ståryn och konflikten, inte parafernaliat i konflikten.

Jag kan rabbla upp fler exempel om du vill, men poängen är att du har spelat för få rollspel. Eller åtminstone läst för få rollspel. Och definitivt läst om för få rollspel.

 

[Blasphemy]

Missförstånd a la Galore

Jag har både spelat, läst och läst om en hel del rollspel. Men det har nog blivit ett missförstånd.

Nu menar jag inte att alla rollspel har specifika regler som simulerar drunkning, strypning, lemlästning, ihjälmatning med ärtor eller liknande. Att detta ens nämns. Eller om det finns olika skadevärden för vapen... men menar ändå på att de simulerar verkligheten.

De rollspel jag känner till är knutna till den typen av realism att vatten kan man drunkna i om man är en vanlig människa. Ett bazookaskott som spränger av ditt huvud dödar dig och kastar du dig ut för Empire State Building och landar med huvudet före så dör du mest troligt...

Likasom Panty Explosion - du kan bli dränkt i en vattenhink om du förlorar en konflikt. Just det är en simulation av verkligheten... människor drunknar i vatten. Blir din lilla söta japanska skolflicka kapad på mitten av någon elak typ med motorsåg och sedan får sitt huvud sönderslaget mot asfalten med en slägga så dör hon väl? Eller samlar hon ihop sitt lekamen och fortsätter?

Ja till och med friformsrollspel är en simulation av verkligheten.

Möjligtvis kan jag tänka mig att spel såsom Toon och liknade där man spelar seriefigurer har en annan typ av serievärlds realism där man kan falla ned för ett stup och det enda som resulterar är ett hål i marken som man sedan klättrar upp ur med fåglar kvittrande runt huvudet.

 

[Krille]

Re: Missförstånd a la Galore

Blir din lilla söta japanska skolflicka kapad på mitten av någon elak typ med motorsåg och sedan får sitt huvud sönderslaget mot asfalten med en slägga så dör hon väl? Eller samlar hon ihop sitt lekamen och fortsätter?

Det beror på om den spelare som innehar narrationen säger att den söta japanska skolflickan blev kapad på mitten eller inte. Ja, det är helt upp till henne. Det finns inga regler som hindrar henne. Har din rival narrationen - som effekt av att du förlorade slaget - så får hon bestämma vad hon vill. Inklusive att du blir kidnappad av ufon, eller kapad på mitten. Det enda som hindrar henne är den sociala konventionen, att sånt "inte händer" i den här sortens drama som vi spelar just nu.

 

[Blasphemy]

Re: Missförstånd a la Galore

Oki... nu känns det som folk verkligen INTE VILL förstå vad jag menar... Eller så får jag helt enkelt inse att jag är usel på att förklara min syn på det hela.

Det enda som hindrar henne är den sociala konventionen, att sånt "inte händer" i den här sortens drama som vi spelar just nu.

Och är vanligen inte detta kopplat till spelvärldens realism?

Och är inte spelvärldens realism knuten till vår världs realism i stort? I och med att vissa saker är rätt så beständiga? Det finns gravitation exempelvis... om du släpper en sak så faller den nedåt...

Sedan förstår jag mycket väl att man kan göra hur utflippade spelvärldar som helst där inget är likt våran men hur ofta spelar man i sådana och får behållning av det?

 

[Krille]

Re: Missförstånd a la Galore

Oki... nu känns det som folk verkligen INTE VILL förstå vad jag menar... Eller så får jag helt enkelt inse att jag är usel på att förklara min syn på det hela.

Tja, du har i alla fall lyckats villa bort mig totalt, för just nu verkar det som att du försöker säga att alla rollspel är realistiska, eftersom alla rollspel på något sätt är baserade på verkligheten. Och då kan ju Eon knappast vara unikt. Så... jag är tokförvirrad. Vad menar du?

 

[Blasphemy]

Re: Missförstånd a la Galore

Realism är ett ord som de flesta inte verkar vilja ta i sin mun. Så det krävs en hel del för att ens få folk att medge att rollspel kan vara mer eller mindre realistiska - eller rättare sagt - mer eller mindre lika vår värld.

Det som jag menar är unikt med Eon är att det eftersträvar att vara så realistiskt som möjligt... så lik vår värld som möjligt... genom att ha regler och en världsbild som känns troliga om det hade varit i våran värld det utspelat sig.

Många andra rollspel eftersträvar inte detta. Och med all rätt... Vill man ha heroiskt rymdös ska man inte använda Eons regler... likaså inte om man skall springa och slåss mot horder av monster i en Dungeon..

Men av de svenska rollspelen jag läst tycker jag att Eon strävar efter detta allra mest.

 

[Pilzefrau]

Re: Missförstånd a la Galore

Likasom Panty Explosion - du kan bli dränkt i en vattenhink om du förlorar en konflikt. Just det är en simulation av verkligheten... människor drunknar i vatten. Blir din lilla söta japanska skolflicka kapad på mitten av någon elak typ med motorsåg och sedan får sitt huvud sönderslaget mot asfalten med en slägga så dör hon väl? Eller samlar hon ihop sitt lekamen och fortsätter?

Det är helt omvänt mot vad du skriver. Även jag kan säga att alla rollspel jag känner till har regler som säger (eller i alla fall inte motsäger) att "krossas ditt huvud är du död". Det stämmer, och om något spel säger att man inte dör av det är det för att reglerna har en förklaring till det hela, superkrafter eller vad som helst. Det som är grunden till missförståndet är detta:

OM du skulle få huvudet krossat i Panty Explosion skulle du vara död. Men man bestämmer inte saker i den ordningen. Först bestämmer man (slår tärning) hur det går rent allmänt. Om det då gick jättejättedåligt, som i "du dog"-dåligt, så kan man förklara det hela med att man fick huvudet krossat. Jämför med Eon eller valfritt annat naturlags-simulationistiskt system där man först slår fram (eller SL bestämmer, "höftar") att huvudet är krossat, och därefter konstaterar att "Ja, då är du ju död." Omvänd ordning. Bestämmelserna (människor behöver huvuden för att leva) är desamma i i princip alla rollspel, men reglerna som stipulerar när, om och hur du får huvudet krossat skiljer sig.

Hoppas det är klarare.

 

[Blasphemy]

Re: Missförstånd a la Galore

Jag har inga som helst problem med att förstå detta. Har ju varit med och skrivit Noir och det bygger på samma system... du ser hur utfaller blir på konflikten och den som vinner den beskriver vad som händer... om huvud krossas eller inte.

Och Eon respektive Noir eller Trosexplosionen har olika regelverk... och ja.

Eons regelverkt är simulationistiskt... Något som jag inte har något som helst problem med - även om det ses som väldigt omodernt just nu.

 

[Pilzefrau]

Re: Missförstånd utrett

Då får jag antingen känna mig duktig för att folk numera förstår vad som menades, eller be om ursäkt för att jag förklarade något som redan förstods. I vilket fall är missförståndet borta, och my work here is done! (flyger iväg).

 

[Blasphemy]

Vinkar med vit näsduk efter dig (NT/OT & AT-ST)

Detta inlägg är NT - så bara för att vara lite fyndig lägger jag in lite text om Pär Lagerkvist om någon vill bilda sig lite.

Pär Lagerkvist (1891-1974), son of station master Anders Johan Lagerkvist and Johanna Blad, was born in the south of Sweden. He decided early that he was going to be a writer and, after a year at the University of Uppsala, he left for Paris (1913), where he came under the influence of expressionism, especially in painting. His impressions resulted in the programmatic Ordkonst och bildkonst (1913) [Verbal Art and Pictorial Art]. Until 1930 Lagerkvist lived chiefly in France and Italy, and even after his permanent return to Sweden he frequently travelled on the Continent and in the Mediterranean.

Lagerkvist has given an account of his early years in the autobiographical volumes Gäst hos verkligheten (1925) [Guest of Reality] and Det besegrade livet (1927) [The Conquered Life]. His poetry moves from the anxiety and despair of the war years, as in Ångest (1916) [Anguish], to the celebration of love as a «universal conciliatory power», as in Hjärtats sånger (1926) [Songs from the Heart].

As a playwright, Lagerkvist has been extremely versatile. While Den svåra stunden (1918) [The Difficult Hour I, II, III] shows the influence of the later Strindberg, plays like Himlens Hemlighet (1919) [The Secret of Heaven] echo Tagore and the mystery play; Han som fick leva om sitt liv (1928) [He Who Lived His Life Over Again], on the other hand, is realistic. His work during the thirties was determined by his violent opposition to totalitarianism: Bödeln (1933) [The Hangman], Mannen utan själ (1936) [The Man without a Soul], and Seger i mörker (1939) [Victory in the Darkness].

Lagerkvist increasingly has dealt with the problem of man's relation to God, particularly in his three important novels, Dvärgen (1944) [The Dwarf], Barabbas (1950), and Sibyllan (1956) [The Sibyl]. Barabbas, the story of a «believer without faith», was his first truly international success.

In 1940, Lagerkvist was elected to the Swedish Academy.

 

[Krille]

Re: Missförstånd a la Galore

Det som jag menar är unikt med Eon är att det eftersträvar att vara så realistiskt som möjligt... så lik vår värld som möjligt... genom att ha regler och en världsbild som känns troliga om det hade varit i våran värld det utspelat sig.

Då får jag hålla med Arfert i varenda punkt. Eon är inte vare sig unikt i sin eftersträvan eller unikt i sitt resultat, inte ens bland den ytterst lilla marknad som svenska rollspel är. Tvärtom vill jag säga att den svenska marknaden innehåller en större andel spel - till och med fler levande spel - som eftersträvar och uppnår det målet än den utländska marknaden.

 

[Blasphemy]

Re: Missförstånd a la Galore

Och där går våra åsikter isär.

 

[Craygh]

Re: Missförstånd a la Galore

Bleh.

Så: EON tycks vara Simulationistiskt som satan, men varken mer eller mindre realistiskt än genomsnittet på den svenska marknaden, som för övrigt är mer realistisk än världsmarknaden i gemen?

 

[krank]

Re: Angående Realism

Så i Evolutionens barn så är det inte farligt att få ett Bazookaskott i huvudet?

Varken mer eller mindre farligt än en ärta, enligt reglerna.

För att dra dem lite kort: Låt oss säga att Olle har Aspekten "Skjuta Bazooka 3" och Pelle har "Skjuta Ärta 3". Låt oss säga att SL bedömer att det är en strid som är ganska oviktig, så den får värde två. Nu får Olle och Pelle turas om att berätta coola stridsmoves de gör, hur de hoppar mellan tagen, skjutar och missar varandra, spränger byggnader eller vad de nu känner för - två gånger var. Om nu Olle i någon av sina "handlingar" aktiverat sin Aspekt genom att skjuta ett bazookaskott, och Pelle aktiverat sin aspekt på motsvarande sätt, så har båda nu fem tärningar framför sig (varje gång man utför en handling lägger man fram en tärning, och aktiverar man en aspekt får man dess värde i bonustärningar).

Båda rullar. Om vi nu säger att vi rullade t6:or så är 4-6 Lyckade slag och 1-3 Misslyckade. Den som har flest Lyckade slag får nu fritt beskriva hur striden slutar. Det betyder alltså att Pelle är helt fri att beskriva att bazookaskotten träffar honom men inte gör nån större skada, och att ärtan skjuts med en så stor kraft att den när den träffar går som en motorsåg genom smör och sliter med sig Olles inälvor.

Om det nu var till döden man skulle slåss, dvs. Man bestämmer egentligen innan vad man vill uppnå från de olika personernas sida. Man kan lika gärna strida om vem som måste bjuda den andre på glass.

Nu säger jag inte att man inte kan göra (eller att det inte finns spel) där man verkligen försöker frångå verkligheten helt och hållet. Men i alla de rollspel jag känner till så efterliknar de på ett eller annat sätt vår verklighet.

Du har missat JÄTTEMÅNGA rollspel.

Exempelvis: Vattnen kan man drunkna i och ett bazookaskott i huvudet är farligare än en ärta.

Möjligen, men det är inget reglerna isåfall lägger sig i; det finns massor av spel som helt struntar i regler för drunkning eller gör skillnad på vapenskada etc.

 

[krank]

Re: Missförstånd a la Galore

Och där går våra åsikter isär.

Gör gärna listor.

M:UA eftersträvar realism.
Jag vet att gamla DoD eftersträvade realism.
Jag vet att SAGA eftersträvar realism.
Neotech eftersträvar realism.
Noirs regelsystem är åtminstone delvis, enligt de jag känner som läst det, menat att vara realistiskt.
DOD:T eftersträvar/eftersträvade realism.
Götterdämmerung eftersträvade realism.

Faktum är att strävan efter realism ofta är själva kärnan i det som driver rollspelsskapare. Utomlands finns ännu fler exempel. I stort sett alla som inte är D&D eftersträvar realism. HERO system, Gurps, White Wolf...

Faktum är att de enda inte eftersträvar realism, i stort sett, är några pyttesmå spel som inte ens är i närheten av att nå en halv procent av den internationella marknaden.



Neogames är hemskt förtjusta i att skriva att deras rollspel är realistiska. Det betyder inte att man behöver ta dem på orden. Om det inte blöder som en anka, om det inte lär sig nya saker som en anka, och om en pil träffar det i vänster och höger öra samt hakan på ett distinkt icke-anklikt sätt, då är det nog ingen anka.

 

[Sebastian Andersson]

Re: Angående Realism

Eon är däremot ungefär lika realistiskt som DoD; det har fler detaljer, men eftersom detaljerna i sig inte är mer realistiska än t.ex DoD's skaderegler faller det liksom där.

Vad mer specifikt i detaljerna är inte realistiskt? Och vad är det egentligen Du syftar på när du talar om realism (det är trots allt ett ord som går att tolka på olika sätt)?

Fast det hanterar inte parametrarna ifråga på ett realistiskt sätt. Eller ja, inte mer realistiskt än vad t.ex DoD hanterar skador etc. Du har en lika (o)realistisk simulering, men med fler parametrar.

I DoD så kan du i princip omöjligt dö av en dolk som träffar dig i ansiktet även om den gör full skada vilket iallafall enligt mig rimmar mycket dåligt med hur verkliheten förhåller sig.
I Eon däremot gör Ob-systemet och systemet med kritiska skador att en dolk mot ansiktet iallafall har en rimlig chans att döda personen den träffar.
Detta är bara ett av många exempel enligt mig på varför Eon är mer realistiskt (såsom i att vara trovärdigare med verkligheten).

Om du vill ha trovärdighet i det Du säger så får du allt komma med lite vettigare argument (inte bara säga att ditt är bättre än datt)o gärna också konkreta jämförelser de båda spelen emellan. Annars känns det mest som du talar utifrån din förutfattade mening varvid mitt svar kommer att bli: mer realistiskt up my as!