ett tydligt designmål för 4E var low-prep. Man ville att det skulle vara lika enkelt att börja spela D&D som att börja spela WoW. Och att rollen som spelledare (som ju inte behövs i WoW) skulle vara så enkel som möjligt. Jag kan inte påstå att de målen är fel.
Jag visste inte detta och tycker det var väldigt intressant, speciellt tillsammans med diskussionen om One DnD.
Wizards har identifierat att om man vill ha fler betalande kunder så behöver man också nå till spelarna (inte bara DMs). Det är ju självklart på något sätt, och Magic är ju en fantastisk framgång i detta avseende, där alla spelarna behöver köpa spelet om och om igen.
Att rikta sig till spelarna, det är vad 99%+ av alla spel gör: World of Warcaft, Warhammer 40k, Magic. I början av 2000-talet "förlorade" jag mina spelare till Diablo och WoW. Jag kan inte som DM konkurrera med den visuella kvaliteten, alla timmar underhållning man kan få ur ett dataspel, alla options och builds som finns, de intrikata taktiska detaljerna, ... eller att man kan spela när som helst. Nu spelar vi lite D&D (DCC) igen, men mina spelare lägger mycket mer tid på (dataspelet) Conan Exiles.
Så som jag fått One DnD presenterat (av Wizards eget material) så ser det ut som man skapar ett virtual-table-top-figurspel/rollspel. Det kan hända att det finns en roll för en sammanhållande DM där, eller inte (kopplar tillbaka till Oldtimers citat ovan). Men jag ser en risk att det antingen blir extremt hi-prep (att förbereda allt som vanligt, plus skapa den virtuella spelplanen), eller att DMs roll blir reducerad till någon slags domare i köpta redan förberedda scenarier (detta låter troligt). Om man går någon av dessa vägar, så tror jag det finns en risk att man tror att man försöker expandera denna 1% marknaden (jag hittar på att det är rollspelsmarknaden av hela spelmarknaden), men man glömmer att denna underkapitaliserade marknad består av de 1% "spelare" som gillar att vara DM (dvs värdsbygge, äventyrsbygge, story telling, osv). Om man gör DM rollen tyngre, eller mindre kreativ, så kan det hända att dagens DM inte längre är intresserade. Och då har man istället för att expandera ett 1%-segment av spelmarknaden, låtit 1% DM-tilltalande bordsrollspel sugas upp i 99% spelar-riktat data/figur/konflikt/bräd-spel. Dagens DM kommer hitta andra ställen att få utlopp för sin kreativitet, och morgondagens potentiella DM kanske aldrig får chansen (för de får D&D i julklapp, och det är inte längre ett spel som gör dem till DM, utan till spelare). Det här tycker jag verkar vara en reell risk med Wizards One DnD-strategi, och något jag inte välkomnar.
Däremot, varumärket D&D, kan man såklart expandera. Man kan skapa brädspel, kortspel, figurspel, dataspel, strategispel, filmer, TV-serier, kalendrar, gossedjur, serietidningar, romaner, muggar, T-shirts och allt annat. Om man gör det snyggt så respekterar man sitt ursprung, samtidigt som man konstaterar att traditionella bordsrollspel är och förblir en niche-produkt i hela spelmarknaden (just för att DM-rollen är krävande). Ingenting hindrar då att man skapar synergier eller kontaktytor mellan table-top-rpg och de andra produkterna (en TV-serie som blir en kampanj). Med det här är inte riktigt vad jag ser faktisk hända med One DnD. Det är själva D&D-spelet man försöker förändra.
