Nekromanti Engelska kontra svenska

[Quan'talis]

Re: Engelska är en best

(det enda som låter mer fjantasy för mig är namn med mycket z, x, q och ', gärna i kombination med h)

Svenska låter däremot mysigt och härligt och om det hanteras rätt uråldrigt och mustigt.

Fast där har jag precis samma problem som många säger sig ha med engelskan: de flesta moderna svenskar är inte så bra på “ålderdomlig” svenska som de tror, och slumpmässigt inslängda arkaismer låter inte stämningsfullt alls (“jag äro” skulle driva mig till vansinne om jag var bara lite mera lagd åt det vansinnesdrivna hållet, och vi ska inte ens börja tala om folk som försöker uttala ord som de stavades före stavningsreformen 1906).

Fast nu läste jag om din mening och kom fram till vad den egentligen betydde. Nevermind ( )

(dessutom anser jag förstås att folk får misshandla sina språk hur mycket de vill, och så länge de gör det hemma kring spelbordet lär det inte orsaka mig något lidande)

 

[Krille]

"Svenskan, som vi lärt oss sen barnsben innehåller ord som vi klart och tydligt har definierade med tämligen alldagliga bilder (i hjärnan). Medan engelska ord, elelr i alla fall vissa engelska ord härnstammar från skönlitteratur eller annan hobby som vi ägnat tonåren åt, i mitt fall fantasyoch sci-fi litteratur och magic(kortspel). När man träffar på engelska ord som man lärt sig genom litteraturen så hämtar man helt andra synonymer, drypande av mystik."

En hel del av de där orden är dock lite farliga: i vardaglig engelska så är det ofta stor töntvarning på dem. Det krävs mer eller mindre en litteratur- eller språkprofessors erfarenhet för att handskas med dem på ett sådant sätt att de inte blir töntiga. "Deathrider" liksom skriker fjortisvarning.

Samtidigt så har faktiskt den anglikanska litteraturen en sjuklig fascination över de nordiska språken, speciellt inom nördkretsarna. Det kan leda till lite lustigheter i våra ögon, som till exempel de kära gamla banden "Motörhead", "Tröjan" och ölsorten "Nordic Wölf" (som tack vare en svenskättad amerikan med rudimentär förståelse av svenska språket på bryggeriet räddades från att heta "Nördic Wolf").

Jag tror att det hela kan sammanfattas med att alla språk låter töntiga om man inte behärskar dem fullständigt. Det gäller inte bara de språk man skriver själv, utan även de andra språk vars häftigheter man försöker efterapa.

Ta till exempel professor Tolkien och hans "ringwraith". Varför skulle en normal fantasyförfattare välja ordet "wraith"? I nio fall av tio för att det låter tufft. Men varför valde Tolkien ordet? Liksom, grabben var språkvetare. Han valde medvetet det ordet för att det hade rötter och konnotationer som hängt med sedan engelska var anglosaxiska, och därför inte så hejjans långt från dåvarande svenska. Ordet "wraith" har släktskap med svenska ord som "vrida" (som i "förvrida") och "vrede", och det var på grund av dessa konnotationer som Tolkien valde ordet. Nazgûlerna förvreds genom sina nio ringar och av sin egen maktlystnad till att bli Saurons tjänare. En mer ordagrann översättning av "ringwraiths" borde kanske inte vara "ringvålnader", utan "ringvridor". Är den mer stämningsfull? Tja, kanske. Jag tycker det i alla fall, den är definitivt mer nordisk och mer mustig.

Men hur många fantasyförfattare tänker på det sättet idag?

 

[Mattis]

Efter att ett band på min skola bestämt sig för att heta "Random Raiders" lovade jag mig själv att aldrig börja skriva seriöst på ett språk jag inte förstår. Svenska all the way, baby. Det är snyggare också.

 

[Jarl]

Alternativ 2,5

När jag spelat utrikiska spel så har det oftast blivit en blandning mellan engelska och svenska, svenska som huvudspråk med specifika uttryck på engelska. Men bara rakt av. Snarare är det så att lättöversättliga ord vars svenska motsvarighet passar bra in blir översatta, men mer ovanliga saker förblir på engelska. Och det har inte kännts som ett större problem. De varianter som är smidigast att använda dyker upp mer eller mindre automatiskt. Som att "aha, botchade du slaget?" eller "aj fan, gör den där klon a.g.-skada?" etc (för att ta lite storytelling-exempel )

Funkar åtminstone mycket bättre än om alla skulle tala engelska, det hade nog blivit en katastrof. Speciellt för mig: som engelskalärare hade jag bara suttit och stört mig på folks uttal

 

[Gordeg]

Bekvämlighet

Det kan löna sig att inte försöka översätta egennamn i engelskspråkiga spel till svenska för att:
* Det innebär massor av extrajobb.
* Man måste komma ihåg sina egna översättningar så att man inte ger flera svenska namn på samma plats. Ett egennamn kan ju dyka upp lite här och var i olika moduler. Personligen behåller jag de engelska egennamnen av ren lathet. Det lönar sig mer att lägga krutet på annat.

Om man har valt den här vägen, och då menar jag att rollspela på svenska men behålla engelska egennamn, kan det kännas helt rätt att använda engelska även till de namn man själv hittar på. Det känns märkligt med svenska och engelska namn blandade om vartannat även om man använder en hyfsad förklaring till blandningen (som tex att de engelska egennamnen härstammar från ett äldre, numera utdött språk).

Gordeg

 

[Björn_UBBT]

Swänska!

Så klart så gillar man Svenska bättre. Även om man är bevandrad inom Engelskan så får man ju aldrig riktigt ett 100igt humm om vad alla ord betyder exakt och man riskerar att använda ord i meningar där dom inte passar till 100%

Men visst, Engelskan kan låta rätt cool ibland... men jag brukar hålla mig till Svenska, då kan jag använda ett mera "färgglatt" språk...

 

[peterb]

Jag undrar om inte detta är (ytterligare en) åldersfråga. Yngre rollspelare tycks mig mer förtjusta i engelskan än äldre, kanske beroende på att man med ålderns rätt hunnit "upptäcka" hur vacker svenskan kan vara. Många av de egennamn som finns i engelskspråkiga publikationer är ju egentligen väldigt töntiga. Forgotten Realms är ett tokbra exempel på detta, det blir betydligt bättre om man översätter egennamnen till svenska, se till exempel:

<table border=1><tr><td>Engelskt ord </td><td>Svensk översättning</td></tr><tr><td>Archendale</td><td>Arkedalen</td></tr><tr><td>Archwood</td><td>Arkemården</td></tr><tr><td>Ashabenford</td><td>Ashabenvadet</td></tr><tr><td>Battledale</td><td>Stridsdalen</td></tr><tr><td>Border forest</td><td>Gränsskogen</td></tr><tr><td>Daggerdale</td> <td>Dolkdalen</td></tr><tr><td>Daggerfalls</td> <td>Dolkfallet</td></tr><tr><td>Deepingdale</td> <td>Djupdalen</td></tr><tr><td>Desertsmouth mountains</td> <td>Ödeviddsbergen</td></tr><tr><td>Dragonspine mountains</td> <td>Drakryggsbergen</td></tr><tr><td>Eastern heartlands</td> <td>De östra kärnländerna</td></tr><tr><td>Feather falls</td> <td>Fjäderfallen</td></tr><tr><td>Featherdale</td> <td>Fjäderdalen</td></tr><tr><td>Goblin marches</td> <td>Vättemark</td></tr><tr><td>Harrowdale</td> <td>Harvdalen</td></tr><tr><td>Spiderhount wood</td> <td>Spindelmården</td></tr><tr><td>The Forgotten Realms</td> <td>De glömda rikena</td></tr></table>

 

[Mekanurg]

Re: Plattyska kontra svenska (besserwisservarning)

Både förnimma och förgripa är plattyska* lånord; prefixet för- visat tydligt på detta. Detta säger väl något om svenskan; jag gissar att hälften av våra vardagsord kommer från hansestädernas senmedeltida dialekter.

<font size="1"> *Plattyska är det landsbygdsspråk som talas i norra Tyskland. Den tyska vi lär oss i skolan kallas högtyska. </font size>

 

[Mekanurg]

Modersmålets primas (sur-varning)

Nästan alla skribenter skriver mer stämningsfullt på sitt modersmål än på ett främmande språk. (Josef Conrad är det enda undantag jag kommer på på rak arm, men den karlen var ett språkgeni). Om man lever innesluten i en språkmiljö så suger man undermedvetet upp dess rika nyanser. Ett språk som man känner på avstånd, som svenskar med engelskan, blir automatiskt magrare. Att hävda något annat är självbedrägeri.

Svenskan är underbart för att bygga mystik. "Tordyveln flyger i skymningen" är en underbar boktitel. Läs Tove Janssons böcker för att se hur hon bygger sin sagostämning på ren svenska. Bättre prosa får man leta länge efter.

 

[Yheela_UBBT]

Ja! Läs Tove Jansson! [NT]

NT = Nutty Tranvestites!

 

[hraufnir]

Re: Engelska är best

Ravens Bluff
Korpens lögn

Jag kan inte vara helt säker på vad grundskaparna av namnet menar, men jag tror att Bluff står mer för "Brant Klipputsprång" i detta fall, även om det språktekniskt går att använda som bluff/lögn. Just här när engelskan har ett enkelt ord för "Brant klipputsprång" så låter "Ravens Bluff" bättre än "Korpens Branta Klipputsprång"...

Det är där det ofta sitter. Engelskan har fle ord än svenskan, och tyvärr är vi i många fall bättre på att leka med engelska synonymer än med svenska. Många av oss, inklusive mig, är tyvärr inte så väl bevandrade med det svenska språket som vi skulle vilja tro. Som oftast, när en person försöker sig på något som de har låg Fu i, så låter det/verkar det löjligt. Det är alltså här det går att härleda många av de "löjliga" svenska fantasynamnen.

I övrigt håller jag med Han, alldeles för mycket översättning, och för lite "övertolkning". Det blir bara fel helt enkelt när, som de gjorde i första LotR filmen, de på engelska säger "Give us the halfling, She-elf." och på svenska översätter man det till "Ge oss halvlängdsmannen, Älva!" Vilket i sig är språkligt korrekt eftersom Älva är femininum av Alv. Men ack så fel det blir!!!

 

[Selly]

Re: Engelska är best

”Jag kan inte vara helt säker på vad grundskaparna av namnet menar, men jag tror att Bluff står mer för "Brant Klipputsprång" i detta fall, även om det språktekniskt går att använda som bluff/lögn.”

Yeah, men det här har ju två andra personer redan sagt. De förslag som Ulfgeir räknar upp här känns alldeles utmärkta i min mening.

”(…) som de gjorde i första LotR filmen, de på engelska säger "Give us the halfling, She-elf." och på svenska översätter man det till "Ge oss halvlängdsmannen, Älva!" Vilket i sig är språkligt korrekt eftersom Älva är femininum av Alv. Men ack så fel det blir!!!”

Vad är det som är så fel? ”Halvlängdsman” är måhända lite väl långt, men det duger; ”halvling” hade väl tekniskt sett funkat det också. ”Älva” ser jag inget som helst problem med… ¬_¬

 

[hraufnir]

Re: Engelska är best

Yeah, men det här har ju två andra personer redan sagt. De förslag som Ulfgeir räknar upp här känns alldeles utmärkta i min mening.

Eftersom jag är morgontrött missade jag de svaren och till skillnad från vad jag annars gör så svarade jag innan jag läst klart deltråden. Sorri...

Vad är det som är så fel? ”Halvlängdsman” är måhända lite väl långt, men det duger; ”halvling” hade väl tekniskt sett funkat det också. ”Älva” ser jag inget som helst problem med… ¬_¬

Halvlängdsman var inget fel på, det är nämligen ett etablerat uttryck i genren. Det är däremot Älva som jag stör mig på. Det handlar inte om att det är fel språkligt, det handlar om att de som översatt inte känns nog insatta i filmen och i vad de uttryck de använder har för etablerad form. Jag tror nog att jag talar för många (de av mina vänner jag talat med detta om håller nämligen med allihopa) när jag säger att Älva för de flesta är en liten sagovarelse som (förhoppningsvis=) är halvnaken och ungefär en tvärhand hög.

Så även om jag inte skulle ha något emot att se Liv Tyler som en halvnaken tvärhand hög Älva, är det inte vad hon är i filmen. Hon är en manshög, fullt påklädd alv med vapen i hand ridandes på en häst.

Men visst är det bra att det känns ok för dig med Älva, men det är fortfarande inte min alldeles egna personliga åsikt i frågan. Jag anser att den översättningen sätter krokben för sig själv.

 

[Selly]

Re: Modersmålets primas (sur-varning)

”Om man lever innesluten i en språkmiljö så suger man undermedvetet upp dess rika nyanser.”

Rika nyanser av chatsvenska och vardagsslang kanske, vilket inte känns så applicerbart om man skall skriva fantasy. Det där härligt mustiga språkbruket som folk talar om märker jag då inte av i den språkmiljö jag befinner mig i – trots att jag bor i Sverige.

”Ett språk som man känner på avstånd, som svenskar med engelskan, blir automatiskt magrare. Att hävda något annat är självbedrägeri.”

Var snäll och begränsa dig till att tala för dig själv. Åtminstone för egen del (jag tänker nämligen följa min egen uppmaning och bara tala för mig själv) så skriver jag mer stämingsfullt på engelska än på svenska, trots att jag rent geografiskt råkar befinna mig i Sverige. Jag räknar kallt med att jag har större insikt i mina egna språkfärdigheter än vad du har, och att jag således alltså inte bedrar mig själv.

”’Tordyveln flyger i skymningen’ är en underbar boktitel.”

Tja, visst låter det mysigt. Jag måste dock säga att jag föredragit om det varit någon sorts fågel istället för en insekt, men det har ju inte mycket med det rent språkliga att göra så mycket som en personlig aversion gentemot kryp… ¬_¬

 

[Mekanurg]

Re: Modersmålets primas (sur-varning)

Var snäll och begränsa dig till att tala för dig själv.

Varför det? Jag är dels en sur besserwisser , dels en tidskriftsredaktör med 20+ års erfarenhet av hur "utlänningar" skriver engelska jämfört med hur anglofoner skriver engelska. Jag är kaxig nog att dra välgrundade generella slutsatser utan att skämmas.

Men ta det inte personligt. Du känner dig själv och om du är lika skicklig språksmed som Josef Conrad så är du bara att gratulera. Jag ser fram emot att få läsa dina alster.

 

[Selly]

Älvor är bäst.

”Det är däremot Älva som jag stör mig på. Det handlar inte om att det är fel språkligt, det handlar om att de som översatt inte känns nog insatta i filmen och i vad de uttryck de använder har för etablerad form. Jag tror nog att jag talar för många (de av mina vänner jag talat med detta om håller nämligen med allihopa) när jag säger att Älva för de flesta är en liten sagovarelse som (förhoppningsvis=) är halvnaken och ungefär en tvärhand hög.”

Du menar alltså en fe; det har vi ju redan ett ord för. Vi har däremot inget annat ord för en kvinnlig alv än just ”älva” – ”alvkvinna” (för att inte tala om ”alvhona” eller ”honalv”) är ju varken lika smidigt eller vackert (det senare varandes min högst subjektiva åsikt, obviously). Men visst, jag köper ditt argument om vilken etablerad betydelse ordet har. Det är bara det att jag inte tycker om den konventionen, eftersom man då förvandlat ett fullgott ord till en mjäkig synonym. Jag vill inte behöva tala om ”alvkvinnor” när ”älvor” låter så mycket bättre, och att kalla féer för just ”féer” borde väl inte innebära några problem. End of rant.

 

[hraufnir]

Älvor är bäst. Rätt mkt OT!!!

Då är det jag som undrar, bland ett folkslag som är så pass utseendemässigt androgyna, varför måste man ha ett separat ord för den kvinnliga delen av befolkningen. Vad säger att Alv är det manliga(förutom språkregler, bAH). Varför utgår du automagiskt från att det etablerade uttrycket representerar det manliga?

Hon är en alv, han är en alv. Jag ser inga som helst problem i att använda samma uttryck. Hon är en människa, han är en människa.
Hon är en dvärg, han är en dvärg... I can go on and on about this one.

Det har väl inte så mkt att göra med grund-diskussionen utan snarare att jag som blivande lärare reagerar över det socialt grundade genus-tänket.

 

[Selly]

Re: Modersmålets primas (sur-varning)

”(…) 20+ års erfarenhet av hur "utlänningar" skriver engelska (…)”

Du har nog bara haft otur… ¬_¬
<font size="1">On a more serious note: Man bör nog utan större problem kunna dra slutsatsen att en majoritet är skickligare på att hantera sitt modersmål än något främmande språk, men man skall akta sig för att hävda att alla är det.</font size>

”Men ta det inte personligt. Du känner dig själv och om du är lika skicklig språksmed som Josef Conrad så är du bara att gratulera. Jag ser fram emot att få läsa dina alster.”

Äh, bara för att jag är bättre (dvs mindre dålig) på att uttrycka mig på engelska än på svenska så innebär ju inte det att jag är bra på det – jag kanske bara är genomusel på att uttrycka mig på svenska? ^_~
<font size="1">And another serious note: Trots den skämtsamma tonen i ovanstående stycke så står jag för innehållet – jag har lättare för att skriva skönlitterära stycken på engelska än på svenska, men det innebär knappast att jag måste vara lika bra som Conrad.</font size>

 

[Mekanurg]

Re: Engelska är stelt

Engelskan har fle ord än svenskan,

Detta är en myt som jag vill avfärda. På svenska kan man enkelt bygga nya ord genom att kombinera två "gamla"; det fungerar inte på samma sätt på engelska och därför är engelska ordböcker tjockare på grund av detta språks bristande flexibilitet. Studera "Värsta språket" så får du se.

 

[hraufnir]

Re: Engelska är stelt

Jag har läst värsta språket, så ja jag vet vad som står där.
Att det dock är så att svenskan HAR färre etablerade ord än engelskan är ett faktum. Att glappet är så stort som folk får för sig är en lögn. Många av engelskans ord är dock nyanser av andra ord. För oss är är en sak ofta en sak, för engelsmännen kan samma sak vara tre olika nyanser.

Sen är det faktiskt lite läckert att den moderna svenskan faktiskt har fört in åtminstone två ord i den moderna engelskan. Det ena är smorgasbord och det andra är ombudsman som är etablerade intryck idag. Sen kan vi ju räkna alla engelska ord i svenskan med.

Jag är fullt övertygad om att engelskan har fler ord, det säger dock inte att det är bättre för svenskar att skriva på svenska än engelska om man vill uppnå en viss stämning.