Nu börjar det kännas som vi tragglar samma sak om, och om igen - men jag ska försöka få in en ny vinkel.
Recca - jag säger inte att du har fel. Däremot är frågeställningen så pass komplex att det inte går att säga att du ha rätt heller.
Recca said:
godtycke råder redan eftersom moderatorerna är människor som tolkar reglerna.
Nja.
Det är helt rätt att att moderatorer bara är människor och därför agerar subjektivt.
Men i fallet
"personangrepp" - vilket ofta är en anledning för veckoavstängningar - är det nästan alltid solklart, det finns ingen gråzon.
Om jag säger:
"du är en jävla idiot" till någon på forumet så
är det ett personangrepp och jag
ska bli avstängd.
Om jag istället säger
"jag anser att det är idiotiskt att bete sig på det sätt du gör just nu" är det
inte ett personangrepp.
Jag hoppas att alla ser skillnaden på de två exemplen.
Recca said:
Snarare har det handlat genomgående om att höja visad förståelse för den som faktiskt lackar ur när någon annan uppenbart provocerar en.
Låt oss ta ett exempel.
Jag tycker om vaniljsås med äppelpaj. och när jag säger
"tycker om" så menar jag
TYCKER OM!!!
Säg nu att någon skriver:
"nämner någon äppelpaj med vaniljsås igen slår jag in skallen på den personen" i småpraten (varför personen säger så är oväsentligt, kanske har personen haft en dålig dag på "äppelpaj-och-vaniljsås"-fabriken, vad vet jag).
Hur ska jag reagera?
Ska
jag känna mig provocerad?
Ska jag skriva något i stil med:
"hörru, tala inte skit om min favoritefterrätt" - och därmed markera att den andra personen ska backa och lugna ner sig?
Och tror ni att de två testosteronstinna tjurarna kommer att backa ifrån varandra, eller ryker de ihop?
Är det OK om jag skriver:
"men jag ääälskar vaniljsås"? - För det gör jag ju. Eller ska jag
inte skriva det för att det är
"provocerande"?
Och vem av oss har
"rätt" att vara mest provocerad?
Säg att jag känner personen som skriver att denne inte tål vaniljsås.
Ska jag svara olika beroende på om personen har ett jävla humör eller är lugn som en filbunke?
Är det min skyldighet att tassa runt i ullstrumporna runt personer som har humör, eller är det varje enskild persons skyldighet att tygla sitt eget humör?
Säg nu att jag råkar nämna att jag faktiskt tycker om vaniljsås - och personen svarar:
"anth, du är ett jävla äckel! Jag borde behållit dig på ignore."
Förutom att det är ett solklart exempel på personangrepp (det finns faktiskt ingen som helst subjektivitet inblandad här) - så får vi reda på ytterligare en sak:
Personen i fråga har haft mig på ignore tidigare.
Är detta en försvårande eller förmildrande omständighet - eller har det inte med saken att göra?
Recca - ditt förhållande till feminism är ungefär som mitt förhållande till vaniljsås (OK, det var årets sämsta liknelse...
)
Men säg, hur skulle du reagera om någon skrev:
"Jag är så trött på feminister! Nästa person som snackar jämställdhet borde få en stor fet spark i baken! Vi lever ju redan i ett jämställt samhälle!"
Skulle du känna dig provocerad?
Skulle du hålla tyst för om du säger något kan du provocera den andre?
Byt nu ut vaniljsås/feminism i mitt inlägg mot bacon.
Nu känner jag Korpen sen tidigare: sen forumsdiskussioner, småpraten, foumsöl och rollspel.
Jag vet sedan tidigare att Korpen bl.a. tycker om mat i allmänhet och bacon i synnerhet.
För er andra kanske det var en nyhet, men inte för mig.
Återigen - frågan om att visa förståelse är väldigt komplex.
På pappret ser det jättebra ut.
Men i verkligheten är
"förståelse" väldigt subjektivt - till skillnad från personangrepp, som faktiskt är något objektivt.