Nekromanti Fundering om provokationer

[Korpen]

Ok, jag har hållit mig ifrån alla dumheter som skrivits här, men det känns som jag bör säga något.

I det aktuella fallet så är det från mitt perspektiv väldigt enkelt; det pratas (veg)recept i lådan när vimes kastar sig in med inlägg om hug veganer förföljs. Jag har inget intresse av att prata vimes politik så jag ignorerar det, men han har tagit upp bacon. Bacon är gemytligt och trevligt att prata om, så jag börjar prata om det istället. Varpå Vimes får tuppjuck och börjar skriva personangrepp.

Med tanke på att han har blivit varnad för sånt innan så måste jag säga att jag tycker det stinker när någon säger ”han blev provocerad, det hade räckt med en varning”.
Med den sortens argumentations som de personerna för fram så kan man legitimera allt från våldtäkter av kvinnor i kort-kort till att elda upp bilar för man sett en polis i centrum.

Om man tar den allmänna frågan så känns det egentligen rätt enkelt.
Alla är ansvariga för vad de själva säger och gör.

Vad som är provocerande för en är ofta inte provocerande för en annan eftersom vi alla har olika bakgrund, erfarenheter och värderingar. Det gör att alla reagerar olika på olika saker. Man ska visa hänsyn för det och lära sig leva med att andra människor tycker att saker som gör en själv arg är det som är rätt och riktigt samt att det man själv tycker är korrekt kan göra dem rosenrasande. Man kan hata idéer och anse att beteenden är värda förakt, men det gör det aldrig acceptabelt ge sig på personerna direkt.

 

[Sömniga Isaac]

Angående kränkthet och känslan av att vara kränkt finns det en intressant text i ämnet av Normell, jag nämner författaren så att folk inte tror att det är jag som hittat på. Hon skrev i vilket fall att vi i Sverige säger att vi är kränkta för att det finns en norm som säger att det är förbjudet att visa känslor som irritation och ilska men helt legalt att känna sig kränkt. Så istället för att säga rätt ut att vi blev sårade, arga eller irriterad av inlägget säger vi helt enkelt att vi blev kränkta för att slippa arbeta med en skambelagd känsla. Därför kan jag hålla med om att kränkt som ord inte bör missbrukas i någon form då det redan skapar problem och stöttar ett system som inte tillåter hanteringen av känslor.

 

[Recca]

Nu börjar det kännas som vi tragglar samma sak om, och om igen - men jag ska försöka få in en ny vinkel.
Recca - jag säger inte att du har fel. Däremot är frågeställningen så pass komplex att det inte går att säga att du ha rätt heller.

godtycke råder redan eftersom moderatorerna är människor som tolkar reglerna.

Nja.
Det är helt rätt att att moderatorer bara är människor och därför agerar subjektivt.
Men i fallet "personangrepp" - vilket ofta är en anledning för veckoavstängningar - är det nästan alltid solklart, det finns ingen gråzon.

Om jag säger: "du är en jävla idiot" till någon på forumet så är det ett personangrepp och jag ska bli avstängd.

Om jag istället säger "jag anser att det är idiotiskt att bete sig på det sätt du gör just nu" är det inte ett personangrepp.

Jag hoppas att alla ser skillnaden på de två exemplen.

På detta känner jag mig nödtvungen att säga: Blahablabha.

Jag har som sagt blivit varnad för att jag skrivit att någon har skrivit ett skitinlägg.

Det är inget personangrepp, så varför blir jag varnad. Enligt din definition är det inget personangrepp. Punkt. Således är det moderatorernas subjektiva åsikt som ligger till grund för vissa reprimander. Bevisligen.

Om jag säger: "du är en jävla idiot" till någon på forumet så är det ett personangrepp och jag ska bli avstängd.

Om jag istället säger "jag anser att det är idiotiskt att bete sig på det sätt du gör just nu" är det inte ett personangrepp.

Jo, jag tycker att båda exemplen är personangrepp. Båda fokuserar på personen, inte argumenten. Och skillnaden mellan "du är en idiot" och "du beter dig som en idiot" är hårfin nog att vara nästan obefintlig.

Jag tycker nog att det senare exemplet inte är ett personangrepp i sig. Däremot: vi har också regler och riktlinjer om att hålla en schysst samtalston i forumet. Om någon genomgående avfärdar andras åsikter som idiotiska innebär det att den personen håller en samtalston vi inte vill ha, eftersom den driver upp stämningen och gör diskussioner mer inflammerade. Och det är därför någon kan bli varnad för att säga att någon annan skrivit ett jävla skitinlägg.

Nåväl. Jag böjer mig för DET argumentet. ^^

Om jag skulle ta och läsa reglerna nån dag... Hrm.. *Host host. Harkel.*

 

[Cissi]

Spoiler

Provoktationer och safe word i alla ära men min upplevelse av detta är att folk är väldigt snara att hoppa på "kränkthets-tåget".

Pang! Och där pajjade du simultant alla som tyckte att BMOC hade en poäng som var vettig. Ser det bättre ut om man skrev "UPPRÖRD" istället för KRÄNKT, tycker du? Iom att du vänder dig mot själva kränkthetsgrejen som ju missbrukas lite generellt här och var på internet (och det är ju en god anledning att inte använda Kränkt som begrepp för en sån här grej - lätt att dra paralleller til typ "Vita kränkta män" och dylikt.

När jag som kvinna inte får tala i en lokal för att jag inte är man, då kränks mina rättigheter att behandlas jämställt.
När jag inte får ett jobb för att jag heter Abdulkhader i efternamn så kränks mina mänskliga rättigheter.
När jag inte får uttrycka en åsikt eller en känsla för att andra inte tycker den är passande så kränks mina rättigheter till åsiktsfrihet.

Så ditt problem med termen KRÄNKT och dess hypotetiska användning i forumsammanhang såsom BMOC föreslår består i att kränkthet avser mer kränkande situationer än forumdebatter?

Det kan jag köpa. Då kanske man kan föreslå ett annat begrepp som blidkar alla i församlingen?

Att jag inte gillar en annan persons åsikt eller blir provocerad av denne individ då hen är burdus och rent ut sagt klumpig i sina uttalanden är inte samma sak som att bli kränkt.

Vi kan byta ord, är inte idén ganska bra ändå? Det är ett safeword. Jag gillar blåklocka och jordgubbspaj personligen men det kanske inte funkar här...

Jag blir INTE kränkt av att någon inte har samma matvanor som mig, inte gillar samma rollspel som mig eller, gud förbjude, inte gillar rådhåriga. Det kanske är irriterande och lite provocerande ibland, det kanske till och med gör mig ledsen... men det kränker mig inte. Inte ens om det påtalas in my face.

Men säg att någon säger: "Rödtottar är kåta små djur som gillar att ta det i rumpan", i kön till kassan på ICA. Är inte det kränkande?

Frågan är menad att illustrera att kränkthet egentligen alltid är individuell, subjektiv. Att säga: "Du är inte alls kränkt" är att kränka någons rätt att vara kränkt. Däremot håller jag helt med om att det är lätt att vara kränkt idag i Sverige, fan alla är kränkta på nåt sätt och då får man väl tänka att det är lite som att vara arg. Jag är lite småarg just nu, men om jag skulle få min cykel stulen skulle jag bli förbannat jävla arg. Och om någon sa åt mig att feminism var som vaniljsås så skulle jag antagligen bli riktigt arg då med. (hehe)

Kränkthet kanske fungerar på samma sätt, ordets definition handlar om en upplevd känsla. Ordet i sig kanske är dåligt, det kanske är så det är, eftersom att uppleva kränkthet när man blivit sexuellt trakasserad får upplevelsen av kränkthet när man blivit förolämpad eller förminskad på ett forum att framstå som ganska dimunitiv, men det är ju faktiskt fortfarande en upplevd kränkthet. Det är ju det som kränkthet är.

För det har ju verkligen aldrig varit en diskussion som handlat om att man kan bli kränkt av att en annan individ tycker att vaniljsås inte är gott. Det har det faktiskt inte. Däremot om man säger: "Du är vegan och det är fine med mig men jag tycker du ska prova saftigt bacon framställt från skrikande grisar." så kan det väl banne mig få vara lite kränkande? Det behöver ju inte vara lika kränkande som att som kvinna få höra att man gillar det när man blir sexuellt trakasserad. Det kan ju få vara lite mindre kränkande och fortfarande vara, teoretiskt sätt, kränkande.

Ripperdoc hade en poäng. Han skrev att den absoluta majoriteten av forumiterna på det här forumet INTE låter sig provoceras eller reagera på provokationer.

Majoriteten på det här forumet har inte ens 5 inlägg. Jag förstår faktiskt inte vad poängen är med att gå till en sån här statistik när typ 10 procent av de medlemmar som finns på forumet är aktiva.

Andra i den här tråden har också poänger, att det kan finnas vissa förmildrande omständigheter. Men, och det här är mitt godtycke, vi är vuxna människor som ansvarar för våra egna handlingar och vi har ett individansvar som de allra, allra flesta på det här forumet faktiskt tar. När det kommer till att inte med flit provocera våra medforumiter eller låta bli att kalla dem fula saker.

Absolut! Och de flesta, inklusive jag själv, tar det ansvaret på fullaste allvar. Men ibland så gör jag bort mig, gör fel, retar upp någon genom att vara burdus och arrogant så att de blir upprörda. Det kan resultera i en eskalering av diskussionen. Och om jag och den andra personen som jag diskuterar med eskalerar till en nivå då en av oss blir avstängd så är det bådas fel. Faktiskt. Så är det.

Om den här diskussionen kan få mig att inse att inte bara Vimes var dum som kallade mig för idiot, så kanske diskussionen i säg gav med sig något vettigt.

Vi kan inte bete oss på så sätt att vi pekar och ropar "det var hens fel, hen provocerade mig!".

Detta är anledningen till att jag svarade på det här inlägget alls. Och varför jag skriver så pass burdust som jag gör. Varför? Jo, det är lite provocerande.

Det är ett förlöjligande av diskussionen. Inte okay. Det har helt enkelt aldrig handlat om det som ditt exempel illustrerar.

Vi måste se till oss själva och ta ansvar för oss själva, för det är det enda vi kan göra. Vi kan inte hålla på att påpeka fel hos andra, för det kan vi ändå inte göra någonting åt. Det enda vi kan göra något åt är vårt eget beteende!

Jag har inga drömmar om att förändra hur forumet fungerar på moderatornivå, att skriva om regler eller liknande. Förhoppningsvis kan den här tråden, som bäst, medföra lite bättre lyhördhet generellt, att människor på forumet typ tänker: "Jamen okayrå, jag kanske inte ska dra Cissi i håret när hon pratar om feminism. Hon kanske tar illa upp då, fast det inte är ett brott mot reglerna att bara vara lite dryg."

Men om personen nu gör det och drar Cissi i håret; och Cissi sen blir avstängd för att hon pajade hans testiklar med ett välriktat knä (I'd like to see that!), så kanske man kan säga att det faktiskt, fast det inte var okay, ändå var något som skedde helt naturligt på att personen, dvs offret, drog Cissi i håret.

I korta drag.
Nej, jag gillar inte förslaget om ett safe word. Då är det mycket bättre att, som Arvidos redan föreslagit, säga att man tar illa upp rent ut.

Majoriteten av de som skriver mycket inlägg hamnar aldrig heller i de här situationerna, så Ripperdocs exempel är giltigt.

Nej, jag blir inte kränkt om någon har slika förutfattade meningar om rådhåriga. Jag kan bli ledsen eller arg men inte kränkt, oftast fnyser jag och rycker på axlarna och tycker att det är larvigt. Det är heller inte, i min åsikt, en rättighet att hävda kränkthet.

Andemeningen med mitt inlägg har du helt hoppat över att kommentera, nämligen att vi aldrig kan ansvara för någon annan än oss själva och vårt eget beteende. Inte vad moderatorerna ska ändra eller forumet, det skrev jag inget om. Utan vad DU (som varje enskild användare) ska ändra på, eller i alla fall tänka på, är hur vårt eget beteende påverkar andra.

Om jag pungsparkar någon som provocerar mig (även om det är bildligt i en diskussion över nätet) så är det mitt ansvar och jag som ska ta konsekvenserna av det handlandet. Inte den andre, hur hårt hen än drog mig i håret.
Även om man absolut kan se det förmildrande bakom.

Jag säger INTE att vi inte ska tänka på hur vi skriver och att vi ska se mellan fingrarna med provokationer. Det jag menar är att ALLA måste ta ansvar för sina egna handlingar.

 

[Recca]

Med den sortens argumentations som de personerna för fram så kan man legitimera allt från våldtäkter av kvinnor i kort-kort till att elda upp bilar för man sett en polis i centrum.

Det här är ett symptom av ett patriarkat samhälle och en helt annan diskussion. Det etablerades tidigt att det är något annat att bli antastad för att ens häck sticker ut under jackan, i relation till att säga: "Bacon är jättegott till sallad."

Vad som är provocerande för en är ofta inte provocerande för en annan eftersom vi alla har olika bakgrund, erfarenheter och värderingar. Det gör att alla reagerar olika på olika saker. Man ska visa hänsyn för det och lära sig leva med att andra människor tycker att saker som gör en själv arg är det som är rätt och riktigt samt att det man själv tycker är korrekt kan göra dem rosenrasande. Man kan hata idéer och anse att beteenden är värda förakt, men det gör det aldrig acceptabelt ge sig på personerna direkt.

Det här är bra sagt.

Personligen så ville jag lyfta det här för att jag blivit häcklad själv i Vrålis efter att jag blivit avstängd vid olika tillfällen. Det är inte kul att bli diskuterad i andra hand av sina meningsmotståndare när man blivit provocerad och sen inte hållit band på sig för att man blivit upprörd och uttalat sig på ett dumt sätt.

Det är just därför jag skapade tråden.

 

[Cissi]

Personligen så ville jag lyfta det här för att jag blivit häcklad själv i Vrålis efter att jag blivit avstängd vid olika tillfällen. Det är inte kul att bli diskuterad i andra hand av sina meningsmotståndare när man blivit provocerad och sen inte hållit band på sig för att man blivit upprörd och uttalat sig på ett dumt sätt.

Det är just därför jag skapade tråden.

Så, bara för att förtydliga.
Du skapade inte tråden för att lyfta det som kan föranleda en avstäningning utan för att belysa beteendet hos medforumiter efter en avstängning?
Eller båda delarna?
För det är helt olika saker.

 

[Korpen]

Personligen så ville jag lyfta det här för att jag blivit häcklad själv i Vrålis efter att jag blivit avstängd vid olika tillfällen. Det är inte kul att bli diskuterad i andra hand av sina meningsmotståndare när man blivit provocerad och sen inte hållit band på sig för att man blivit upprörd och uttalat sig på ett dumt sätt.

Det finns enkla sätt att undvika det. Gör inga personangrepp som man blir bannad för.
Om man inte kan låta bli det: låt bli att läsa lådan när du är bannad.
Om man inte kan låta bli att begår personangrepp eller hålla sig härifrån så får man nog se det som härdande för karaktären att se sig diskuterad av anda. Lev och lär. Livet är inte alltid roligt.

Det här är ett symptom av ett patriarkat samhälle och en helt annan diskussion. Det etablerades tidigt att det är något annat att bli antastad för att ens häck sticker ut under jackan, i relation till att säga: "Bacon är jättegott till sallad."

Framför allt så är det symptom på folk som inte tycker att deras kompis kan göra något dumt, och den gjort det så måste det vara någon annans fel.

 

[Recca]

Nej, jag blir inte kränkt om någon har slika förutfattade meningar om rådhåriga. Jag kan bli ledsen eller arg men inte kränkt, oftast fnyser jag och rycker på axlarna och tycker att det är larvigt. Det är heller inte, i min åsikt, en rättighet att hävda kränkthet.

Jag blir iaf kränkt. Men du kanske inte blir det, fine. Det är okay. Kan du föreställa dig att någon annan blir kränkt av det? Och om den personen blir kränkt, är det då inte i dess rätt att åtminstone hävda kränkthet. Alltså som den minsta möjliga nämnare borde just hävdandet av kränkthet ändå få vara okay? Även om det är en vit kränkt man som upplever sig kränkt av att feminismen är ett aber mot hans innersta önskan att anställa bara män till sitt företag, kan det faktiskt inte vara okay att han får säga "jag känner mig lite kränkt här" och sen naturligtvis bli förlöjligad för att han tycker det, men ändå få tycka det, nånstans....

Andemeningen med mitt inlägg har du helt hoppat över att kommentera, nämligen att vi aldrig kan ansvara för någon annan än oss själva och vårt eget beteende. Inte vad moderatorerna ska ändra eller forumet, det skrev jag inget om. Utan vad DU (som varje enskild användare) ska ändra på, eller i alla fall tänka på, är hur vårt eget beteende påverkar andra.

Hade du bett mig svara på just den biten av ditt inlägg specifikt hade jag absolut gjort det. Det framgår inte för mig att det fanns en andemening, för min del. För dig framgick det säkert iom att du författade inlägget, det länns logiskt att du vet hur du tänkte då, men för mig är det inte lika självklart, är det rimligt?

Det där tänker jag på jämnt, oftast efter jag skrivit något...

Även om man absolut kan se det förmildrande bakom.

This is all I wanted to hear. Mohahahaha!!

Jag säger INTE att vi inte ska tänka på hur vi skriver och att vi ska se mellan fingrarna med provokationer. Det jag menar är att ALLA måste ta ansvar för sina egna handlingar.

Jag håller helt med.

 

[Recca]

Personligen så ville jag lyfta det här för att jag blivit häcklad själv i Vrålis efter att jag blivit avstängd vid olika tillfällen. Det är inte kul att bli diskuterad i andra hand av sina meningsmotståndare när man blivit provocerad och sen inte hållit band på sig för att man blivit upprörd och uttalat sig på ett dumt sätt.

Det är just därför jag skapade tråden.

Så, bara för att förtydliga.
Du skapade inte tråden för att lyfta det som kan föranleda en avstäningning utan för att belysa beteendet hos medforumiter efter en avstängning?
Eller båda delarna?
För det är helt olika saker.

Det finns olika faktorer som bidrog, absolut.

 

[Cissi]

Det framgår inte för mig att det fanns en andemening, för min del. För dig framgick det säkert iom att du författade inlägget, det länns logiskt att du vet hur du tänkte då, men för mig är det inte lika självklart, är det rimligt?

This!
Det är ju det här det handlar om. Att JAG hade en tanke bakom mitt inlägg som inte riktigt framgick innan jag påpekade det. Eftersom det uppenbarligen var lite otydligt så lämnade det ju en del missförstånd att vänta.

Tex så hade någon kunnat bli provocerad av det jag skrev fast det inte alls var min mening.

Jag hade blivit jättearg och sårad om någon, i ljuset av att denne missförstått vad jag menade, hade lackat ur på mig, hävdat provokation och kallat mig fet idiot.

(Det andra vill jag inte ens svara på för det hör inte hit längre och jag tycker den biten är fruktlös att spinna vidare på)

 

[Recca]

Personligen så ville jag lyfta det här för att jag blivit häcklad själv i Vrålis efter att jag blivit avstängd vid olika tillfällen. Det är inte kul att bli diskuterad i andra hand av sina meningsmotståndare när man blivit provocerad och sen inte hållit band på sig för att man blivit upprörd och uttalat sig på ett dumt sätt.

Det finns enkla sätt att undvika det. Gör inga personangrepp som man blir bannad för.

Det här låter som "how to be a troll 101"...

Framför allt så är det symptom på folk som inte tycker att deras kompis kan göra något dumt, och den gjort det så måste det vara någon annans fel.

Det är också ett problem som vi alla säkert vid nåt tillfälle råkat ut för... Jag vet en manlig vän, hans tjej berättade att hon blev slagen hemma. Första tanken var "NEJ det kan inte va sant! Han som är så trevlig, go, lojal, schysst..." Och så innerst inne visste man att hans personlighet helt passade mallen. Fuck

 

[Recca]

Det framgår inte för mig att det fanns en andemening, för min del. För dig framgick det säkert iom att du författade inlägget, det länns logiskt att du vet hur du tänkte då, men för mig är det inte lika självklart, är det rimligt?

This!
Det är ju det här det handlar om. Att JAG hade en tanke bakom mitt inlägg som inte riktigt framgick innan jag påpekade det. Eftersom det uppenbarligen var lite otydligt så lämnade det ju en del missförstånd att vänta.

Tex så hade någon kunnat bli provocerad av det jag skrev fast det inte alls var min mening.

Jag hade blivit jättearg och sårad om någon, i ljuset av att denne missförstått vad jag menade, hade lackat ur på mig, hävdat provokation och kallat mig fet idiot.

(Det andra vill jag inte ens svara på för det hör inte hit längre och jag tycker den biten är fruktlös att spinna vidare på)

Cool.

 

[Dante]

En gång i tiden kunde man inte "känna sig kränkt". Man kunde "bli kränkt", däremot. Och det blev man om någon kränkte ens rättigheter.

Att folk nu har ropat att de "känner sig kränkta" av allt och inget de senaste åren har bara lett till att ordet devalverats till att betyda "småirriterad" eller så.

Nej, man blir inte nödvändigtvis kränkt för att man blir förolämpad. För vi har, tack och lov, ingen rätt att inte bli förolämpade.

 

[Recca]

En gång i tiden kunde man inte "känna sig kränkt". Man kunde "bli kränkt", däremot. Och det blev man om någon kränkte ens rättigheter.

Att folk nu har ropat att de "känner sig kränkta" av allt och inget de senaste åren har bara lett till att ordet devalverats till att betyda "småirriterad" eller så.

Nej, man blir inte nödvändigtvis kränkt för att man blir förolämpad. För vi har, tack och lov, ingen rätt att inte bli förolämpade.

Kränkning, det att kränka någon eller något. Kränka är en avledning av det svenska ordet krank, 'dålig', 'sjuk'. Ordets ursprung är den germanska stammen kranka-, 'krokig'. Kränkning har flera närliggande betydelser såsom att förolämpa, vanära, våldföra sig på eller att bryta mot (till exempel en bestämmelse).[1]

Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i dennes rättigheter eller frihet. Synonymer är förödmjuka, skymfa och såra. Kränkning kan vara en brottslig handling. Att förtala eller förolämpa någon kan vara ärekränkning, och andra typer av kränkande handlingar kan vara brottsliga till exempel enligt de olika lagarna mot diskriminering. En äldre betydelse av ordet är att ha samlag med en kvinna på ett vanärande sätt, såsom utanför äktenskapet eller med våld.

I skadeståndsrätt är kränkning sådan personskada som inte är sveda och värk eller lyte och men, men som utgör grund för kränkningsersättning.

Kränkning kan vara att inte respektera en bestämmelse, överenskommelse eller avtal.

Inom folkrätten kallas det kränkning när ett lands militär korsar ett annat lands gräns på ett otillåtet sätt, det vill säga utan föregående tillstånd eller i strid med reglerna om oskadlig genomfart. Alla länder anses folkrättsligt skyldiga att skydda sina gränser och avvisa kränkningar, vid behov med våld.

Wikipedia...

 

[Recca]

Jag kan hålla med dig om att ordet förlorat betydelse...

 

[Ape of Wrath]

Ja, jag förstår att jag kanske inte fick fram det men min tanke med ett safe Word var att det skulle vara precis som att berätta hur man känner sig, att man blivit sårad osv, fast på ett enklare och snabbare sätt. Även om jag håller med om att det naturligtvis tas emot bättre om jag kan uttrycka precis hur jag känner så är det ju inte alla som kan/vill/vågar uttrycka det på ett bra sätt.

 

[Caligo]

Jag tror att ordet kränkt har förlorat eller är på väg att förlora sin betydelse. Det har nog för tio-femton år sedan varit en allvarlig sak - typ det allvarligaste man kan göra mot en människa utan att ta till fysiskt våld. Nuförtiden har ordet nog utarmats - nu kan man tydligen bli kränkt, eller iallafall känna sig kränkt, av att någon tex säger något lite nedsättande om en grupp som man kanske inte ens ingår i själv. Ett klassiskt modeord skulle jag säga.

 

[anth]

Om jag säger: "du är en jävla idiot" till någon på forumet så är det ett personangrepp och jag ska bli avstängd.

Om jag istället säger "jag anser att det är idiotiskt att bete sig på det sätt du gör just nu" är det inte ett personangrepp.

Jo, jag tycker att båda exemplen är personangrepp. Båda fokuserar på personen, inte argumenten. Och skillnaden mellan "du är en idiot" och "du beter dig som en idiot" är hårfin nog att vara nästan obefintlig.

Jag tycker nog att det senare exemplet inte är ett personangrepp i sig. Däremot: vi har också regler och riktlinjer om att hålla en schysst samtalston i forumet. Om någon genomgående avfärdar andras åsikter som idiotiska innebär det att den personen håller en samtalston vi inte vill ha, eftersom den driver upp stämningen och gör diskussioner mer inflammerade. Och det är därför någon kan bli varnad för att säga att någon annan skrivit ett jävla skitinlägg.

Det var ju jämrans att när jag skulle visa att personangrepp alltid är svart-vita lyckade jag välja ett exempel som var grått.

Jag tar ett nytt exempel - för det skrämmer mig att personer här på forumet inte kan se när någonting är ett personangrepp eller ej.

Här har vi ett exempel på ett solkart personangrepp, där Dante helt uppenbart ska stänga av sig själv:
anth: I gårkväll var jag i Husby och kastade sten på polisen.
Dante: Anth, du är en jävla idiot.

Här är det däremot inte ett personangrepp:
anth: I gårkväll var jag i Husby och kastade sten på polisen.
Dante: Det är helt jävla idiotiskt att kasta sten på polisen.

Är det fortfarande någon här som har svårt att se när det är personangrepp eller ej så börjar jag gråta - på riktigt.

Skulle följande dialog utspela sig:
anth: I gårkväll var jag i Husby och kastade sten på polisen.
Dante: Det är helt jävla idiotiskt att kasta sten på polisen.
anth: Jag ääälskar vaniljsås med äppelpaj.
Dante: Vaniljsås är det vidrigaste som finns, man måste vara idiot för att tycka om det.
anth: OSR är den bästa form av rollspel som finns.
Dante: OSR spelas bara av övervintrande hippies som inte inser att världen och rollspelsscenen sprungit ifrån dem. Man måste vara idiot för att spela OSR idag.
Så är det fortfarande inte personangrepp - men vi har andra regler på forumet som man bryter mot.
Det intressanta är att det är just det här som Vimes påstod sig vara utsatt för av Korpen - men inte på en gång, utan över en längre tid. Och någonstans här blir det väääldigt subjektivt. För att inte tala om svårbedömt - om man talar om saker som sagts i småpraten, som inte har någon logg, över en period på flera månader.

 

[anth]

Ordet KRÄNKT var ju bara ett exempel, det kan ju lika väl vara GURKMAJO eller vad som helst.

Jag tycker det är lite synd hur den här deltråden gick OT p.g.a. sematik:
- Jag är kränkt vs. jag känner mig kränkt...
- använda ordet kränkt eller ordet upprörd...
o.s.v.

Kan vi inte enas om att använda ordet provocerad istället?
Det finns tillräckligt mycket att diskutera om det ordet, som:
- Vad som är provocerande.
- Vem som blir provocerad.
- Hur man reagerar när man blir provocerad.
o.s.v.

 

[krank]

anth: I gårkväll var jag i Husby och kastade sten på polisen.
Dante: Anth, du är en jävla idiot.

[...]
anth: Jag ääälskar vaniljsås med äppelpaj.
Dante: Vaniljsås är det vidrigaste som finns, man måste vara idiot för att tycka om det.

I båda fallen hävdar Dante att anth är en idiot. Dante gör det bara via en yttepytteliten omväg i det andra fallet.