Re: Regler för utmaningar: Är det värt det?
Nej, kassaskåpsmodellen handlar om authority. Vem får berätta vad om vad?
Okej... Men alltså, det som jag tyckte var en ögonöppnare med kassaskåpsexemplet var inte i frågan om huruvida det i slutändan var SL eller någon av spelarna som fick berätta hur det gick till när rollpersonen upptäckte hemligheterna denne letade efter, utan bara det här med att:
Spelaren: Jag vill uppnå X
Systemet: Okej, då slår vi för att se om du uppnår X!
Någon: Yay! Det lyckades! Så här gick det till: [beskrivning]
Det viktiga för mig var inte huruvida denna Någon var spelledaren eller spelaren (jag kommer faktiskt inte ens ihåg vem det var som fick den narrativa uppgiften i det gamla kassaskåpsexemplet - men jag tror att det fortfarande var spelledaren), utan det viktiga var att systemet just hanterade
X.
Inte något medel för att försöka
uppnå X, utan X
direkt. Det var
det som var det stora utropstecknet när de här tankarna först kom.
Menar du att det är helt bortsopat nu för tiden?
Nej, du har fel. I Solar System funkar det så.
Okej. Säger du så, så köper jag det. Jag vet dock att råder olika åsikter om detta, ty även Genesis brukade förklara det på just det här sättet. Men vad kallas det som
brukade kallas för konfliktresolution, då? För det behöver jag verkligen ett namn på.
Fast, du utgår ju ifrån att vi spelar med en massa missförstånd.
Nej... Jag utgår från att vissa rollpersoner exempelvis försöker göra saker när de är fulla, och får minus för det. Eller att vissa heterosexuella rollpersoner försöker förföra spelledarpersoner som spelledaren vet är homosexuella.
Nej. Det gör de inte. Antingen är det här en konflikt, och då berättar spelet vem som avgör vad dasken avgör, eller så är det inte en konflikt och spelet avgör det på ett annat sätt. Huruvida dasken missförstås eller inte är ett annat problem.
Om det är spelaren som bestämmer, så är det mitt första fall av de tre kategorierna av grundproblem: Alltså, spelaren daskar till hyresvärdinnan och drar själv av -3 på sitt slag för att han själv har bestämt att han är just så berusad och att det inverkar just så menligt på hans förförelseförsök. Då är det helt okej i min mening.
Men om det är spelledaren som bestämmer så är det en fråga om en väldigt svår och godtycklig bedömning (där spelet - PRECIS SOM JAG HAR SAGT - givetvis
inte vägleder det
minsta i fråga om sannolikheter hit eller dit (hur skulle det kunna göra det?)). Du sade tidigare att spelledaren skall göra bedömningen för trovärdighetens skull, men såsom vi ser tydligt i det här exemplet så är praktiska situationer alldeles för svåra och godtyckliga för att man skall kunna göra någon sådan trovärdig bedömning.
Givetvis finns det ett stort utrymme för skilda åsikter.
Frågan kvarstår: Varför är det just spelledaren som gör denna bedömning, i den sortens spel? Vad hjälper det i konflikthanteringsspel? Jag förstår att ni i er spelgrupp inte ser det som ett problem, men så där svarar ju folk alltid; när det första konfliktresolutionstrådarna dök upp så svarade folk på samma sätt "det där sköter ju spelledaren - det är inget problem", vilket jag tycker är oerhört tröttsamt. Man utvecklar ju inte rollspelshobbyn om man bara tittar på vad man själv anser vara problematiskt, istället för att fråga sig hur det
skulle kunna vara.
1. Vi har INTE olika uppfattningar. Det har ju du hittat på.
Men
Jag har inte hittat på något. Jag försöker ta reda på vad det är för poäng med att spelledaren skall sätta sannolikheten istället för spelaren. Nu säger du att spelaren och spelledaren alltid har samma uppfattning när ni spelar. Alltså kan ju spelaren lika gärna sätta svårighetsgraden. Både spelaren och spelledaren kommer ju uppenbarligen sätta SAMMA svårighetsgrad, eftersom du säger att ni inte har några missförstånd i er grupp.
Så varför dessa ständiga invändningar mot att låta spelaren sätta svårighetsgraden? Du har pratat om czegeprincip, trovärdighet och att bestraffa dumma idéer, men om det nu är så att ni har samma åsikt i alla lägen så borde ju detta inte spela någon roll. Det måste ju bli lika trovärdigt, lika mycket bestraffning åt dumma idéer osv om det är spelaren som sätter sannolikheten, eftersom spelaren har samma åsikt som spelledaren?
Jag har inte lagt ord i din mun, jag bara sade vad som gällde OM det var så här.
IF X THEN Y
Eftersom du hela tiden har undvikt min grundfråga så har jag känt mig tvingad att skriva på det här viset, för jag vet ju inte vilken av mina tre kategorier du stämmer in på.
