Nekromanti Jeepform och kontroversiella rollspel

[krank]

fast alltså, så mycket som jag håller med dig i den här debatten, använd inte termen "pretentiös" så lättvändigt. "Pretentiöst" är per default ett negativt laddat ord, och det är att göra immersionismen en ren björntjänst att förknippa den med ett dylikt begrepp

Jag skrev inte att det var ett positivt begrepp eller ens att det hade med immersionism att göra. jag skrev att jag, som individ, har en tendens att vara pretentiös. Och att jag därför kunde ha viss sympati med andra, som lider av samma sak.

 

[krank]

Och vem skulle inte säga att mobbning, och trakkaserier är en del av lekens koncept?

Man måste nog ha lekt leken i ett sannerligen mjäkigt sällskap för att inte ha upplevt detta.

Liksom, S&K är en av de minst "safe" lekar jag lekt. Det är mycket starka sociala mekanismer som hindrar en från att "backa ner", rent flockbeteende, vilja att hävda sig och ändå passa in, inte vara en mes, och så vidare. Jag har gjort mycket under S&K-inflytande jag verkligen inte hade gjort annars.


//Krank, som fortfarande tycker det är en skoj partylek

 

[Vimes]

OT: "Pretentiös"

(Det jag främst undrar över när jag kollar på föreläsningen är i vilket sammanhang den hålls? Det verkar vara kopplat till spelskapande, datorspel nämns några gånger, och det tycks mig som om det föreläsaren talar om inte har ett jota att göra med "spel i allmänhet". Det jag menar är att jag inte är säker på att, även om Jeepform i någon mån använder sig av "spel", det som tas upp är det minsta relevant för spelskapare. Det är inte psykologi applicerat på spelmediet, utan spelmediet applicerat på psykologi. Jag undrar lite om det här (föreläsningen) egentligen mest är intressant för att den behandlar ämnen som egentligen ligger utanför det ämnesfält (spelskapande) där man menar att man verkar. I sin kontext verkar det märkligt, intressant och udda, men om det skulle stoppas i sin egentliga kontext (psykologi/pedagogik) tror jag att det mest vara "blaha blaha".)

Hursomhelst håller jag inte med om att "pretentiös" per default är negativt laddat. Jag tycker snarare att man kan märka en glidning mot att det faktiskt är helt ok att gilla det pretentiösa igen.

 

[Pendragon]

Men det är en lek där man hamnar i en spiral där allt trissas upp mer och mer, fokus och press ligger på vissa individer särskilt (i både toppen och botten på randskalan) och där det ofta förkommer svåra sociala konsekvenser senare om man hoppar av.

Och vem skulle inte säga att mobbning, och trakkaserier är en del av lekens koncept?

Jag, men att döma av ditt inlägg verkar vi ha haft relativt olika erfarenhet av leken. Men oavsett det, så är inte mobbingen en del av lekens grundstruktur, även en del behandlar den som om det var det.

/Joel - har faktiskt lekt "snällt" S&K vid enstaka tillfällen.

 

[Krille]

Asså, bara för att det här ämnet är skittrist så betyder det inte att vi med gröna namn inte håller koll på den.

Och personangrepp är fortfarande inte tillåtna. Prata om åsikten, inte personen.

 

[Simon]

Bättre ton tack

Jag kan kalla dig en oansvarig röv också om du känner dig utanför.

Håll tonen trevlig och håll invektiven borta, tack.

 

[Dante]

Du får lugna ner dig i en vecka …

Jag tänker gå steget längre än Krille och Simon och ge dig en veckas avstängning med hänvisning till följande forumregler och -riktlinjer (inte minst med tanke på att det var två regelöverträdelser i en och samma tråd):

Regel 2: Respektera andra användare. Gå inte till personangrepp, vare sig i forumen eller via privata meddelanden. Att angripa idéer eller argument är okej, men angrip inte personer eller grupper. […]

1. Var artig. Försök att visa hänsyn. […]

5. Tänk innan du postar. Ibland kan det vara svårt att i en het debatt avgöra var gränsen mellan diskussion och personangrepp eller andra regelöverträdelser går. Om du är osäker på om ditt inlägg går över gränsen eller inte, skicka ett privat meddelande till en moderator eller redaktör och be om råd – i synnerhet innan du postar ett inlägg som du kanske kommer att ångra senare.

 

[Arfert]

Ligger i betraktarens öga, och allt det där. Och jag vet att du har en annan konstsyn än vad jag har; det har vi pratat om tidigare vill jag minnas.

Det har jag inget minne av.

Men undrar du vad jag har för konstsyn gillar jag saker som ligger långt framme ja. Inte omtugg av gamla saker man redan sett tusen gånger, fast bättre. (nu pratar jag om konst, inte jeepform, vill jag poängtera).

Nu vet jag inte om någon överhuvudtaget ser jeepform som konst, men OM någon skulle göra det så skulle jag säga att som konst betraktat är det billigt effektsökeri. Fast nu är det spel vi pratar om.

Jag vill också poängtera att jag på intet sätt anser att vare sig (djup)immersionismen eller på annat sätt påverka inlevelsen under rollspelande i sig är "skitnödigt". Det är upplägget av det som presenterades i föreläsningen som till delar var det.

Att något är pretentiöst är inte heller negativt av sig självt, och man ska inte sätta likhetstecken mellan det ordet och "skitnödigt", det är olika saker.

 

[ripperdoc]

Hela grejen är skitnödig från början till slut.

Attityden.

"The Jeepform movement" ..bara det uttrycket är ju ett skämt.

Men visst, de som gillar det kan ju köra på. Men de behöver inte vänta sig så mycket respekt från mig. Man tar nåt med låg verkshöjd och vill göra sig märkvärdiga. Och vill man upphöja det till konst (nu vet jag inte om de som utövar det vill det, eller ens iofs) så får man finna sig i att det är dålig konst.

"Gang Rape". Men oj! Ska vi bli impade och chockade nu över hur modig författaren är! *snark*

Det krävs mer än så.

Nu vet vi förstås inte vad Jeepform-killarna verkligen tycker. Men när jag tittar på föreläsningen blir jag övertygad om att detta är allt annat än nördiga grabbar som hittar på något för att chockera. Snarast verkar det vara en (ohälsosam?) fascination för att skapa känslosamt spel, spel som berör. Något som de säkert gjort i små grupper, för att försöka nå "nirvana" av rollspel, och nu anser sig ha hittat receptet på. De experimenterar med en del av begreppet rollspel, på samma sätt som indiespel experimenterar med en annan del.

Jag gillar Gang Rape-idén konceptuellt, eftersom det bryter ny mark. Men i praktiken skulle jag inte, som jag redan sagt, spela det, och tror att mycket få på detta forum faktiskt skulle lyckas spela det. Men deras experiment kan ge många insikter även för mer normalt rollspel, och det är därför jag startade tråden. Så vi behöver inte stå för Gang Rape även om vi lånar vad vi önskar från deras idéer om att skapa känslor i spel.

 

[ripperdoc]

Just sanning och konsekvens är en rätt dum fråga. Det finns likheter iom det sociala trycket, men S&K är en rent binär situation. Man stäls inför en utamning och väljer att utföra den eller inte. Gör man inte det har man förlorat. Ytterst få leker dessutom S&K för att vinna, dvs få folk att backa ned från att göra saker. En del gör det dock i rent mobbingsyfte.

I Fatmandown (som jag primärt syftat på i de senaste inläggen) är mobbing och senare utfrysning poängen.

Fast nu missar du den för oss rollspelare extremt viktiga skillnaden på verklighet och spel. Jeepform är spel, en illusion. Man kan alltid säga "nej", eller "nu räcker det" eller "det här här tråkigt". Tobias betonar i föreläsningen dessa element. Sanning och Konsekvens är verklighet och berör på ett helt annat sätt. Man kan inte tacka nej utan att riskera konsekvenser.

Om vi glömmer denna skillnad så borde vi sluta spela rollspel, för då har Didi och Björn rätt.

 

[ripperdoc]

Re: OT: "Pretentiös"

(Det jag främst undrar över när jag kollar på föreläsningen är i vilket sammanhang den hålls? Det verkar vara kopplat till spelskapande, datorspel nämns några gånger, och det tycks mig som om det föreläsaren talar om inte har ett jota att göra med "spel i allmänhet". Det jag menar är att jag inte är säker på att, även om Jeepform i någon mån använder sig av "spel", det som tas upp är det minsta relevant för spelskapare. Det är inte psykologi applicerat på spelmediet, utan spelmediet applicerat på psykologi. Jag undrar lite om det här (föreläsningen) egentligen mest är intressant för att den behandlar ämnen som egentligen ligger utanför det ämnesfält (spelskapande) där man menar att man verkar. I sin kontext verkar det märkligt, intressant och udda, men om det skulle stoppas i sin egentliga kontext (psykologi/pedagogik) tror jag att det mest vara "blaha blaha".)

Jag håller inte alls med dig. Det är precis psykologi applicerat på spelmediet (det kan förstås vara tvärtom på samma gång). Det är i högsta grad relevant för spelskapandet, såvida man ser spelskapande som mer än världsbeskrivning och spelmekanik.

 

[Ram]

Men det är en lek där man hamnar i en spiral där allt trissas upp mer och mer, fokus och press ligger på vissa individer särskilt (i både toppen och botten på randskalan) och där det ofta förkommer svåra sociala konsekvenser senare om man hoppar av.

Och vem skulle inte säga att mobbning, och trakkaserier är en del av lekens koncept?

Så din poäng är att även S&K är en lek som bör användas med försiktighet? Jag till exempel tycker att S&K spelat på fyllan är puckat.

Jag tycker att det är ett underligt argument, att Jeepform är på gränsen, men det är S&K också.

//Ram - Inte fördömande.

 

[Vimes]

Re: OT: "Pretentiös"

Jag håller inte alls med mig. Det är precis psykologi applicerat på spelmediet (det kan förstås vara tvärtom på samma gång). Det är i högsta grad relevant för spelskapandet, såvida man ser spelskapande som mer än världsbeskrivning och spelmekanik.

Det verkar som om jag tycker att exvis Gang Rape inte är ett spel, eller i varje fall inte har några beröringspunkter med "spel i allmänhet". Att man har tagit en terapeutisk (?) övning och kallat den för ett spel.

Men jag vet inte, det kanske visst är relevant för "spel i allmänhet" att pytsa in psykologiska insikter bakvägen, så att säga.

 

[Botulf]

Oansvarigt, osmakligt och i grunden korkat av en liten grupp effektsökare och visar mest hur lågt folk kan sjunka i sin självgoda relativiserande pseudosofistikering.
Det är sånt här som bara får en deprimerad i vetskap om vad det finns för skruvat folk som vill känna sig provocerande och självpåtaga sig martyrskap i "konstens namn"(eller sätt in vad som helst) i brist på någon verklig begåvning som spelmakare, konstär eller kvacksalvare.
(japp superlativen haglar men det är så jag känner för sånt här)

 

[krank]

(japp superlativen haglar men det är så jag känner för sånt här)

Med andra ord "Jag tycker inte att det verkar roligt, förstår inte hur det kan funka eller vara givande, och därför känner jag behovet att förolämpa alla som har med det att göra"?


Tänk, det finns alltid de som blir så oerhört provocerade av rollspelsformer de själva inte uppskattar. Jisses, liksom: det är ingen som tvingar er att spela de här sorternas spel.

Det är dock lite kul att du skriver att dom "vill känna sig provocerande". Tydligen lyckades de provocera dig, så nånstans måste jag ändå räkna detta som en definitiv vinst.

 

[krank]

Re: OT: "Pretentiös"

Det verkar som om jag tycker att exvis Gang Rape inte är ett spel, eller i varje fall inte har några beröringspunkter med "spel i allmänhet". Att man har tagit en terapeutisk (?) övning och kallat den för ett spel.

Men jag vet inte, det kanske visst är relevant för "spel i allmänhet" att pytsa in psykologiska insikter bakvägen, så att säga.

Det beror väl på om man anser att rollspel nödvändigtvis måste ha spelelement - en diskussion gammal som gatan.

//Krank, "spel" kan lika gärna vara som i "spela en roll", you know - och på engelska kan "game" både vara spel och lek.

 

[Christoffer]

Den här tråden får mig att vilja börja spela jeepform, shit vad mycket den får mig att vilja göra det!

 

[krank]

Den här tråden får mig att vilja börja spela jeepform, shit vad mycket den får mig att vilja göra det!

Dig med? Man får väl anse föreläsaren som lyckad, trots att jag som sagt inte orkade lyssna på honom så värst länge.

Jag tror att det mest är de upprörda reaktionerna från hobbyns vad det tycks mer konservativa läger alt. rolighetsfascisterna som får mig att vilja spela, mer än något specifikt i själva formen.

//Krank, just to be contrary

 

[ripperdoc]

Re: OT: "Pretentiös"

Det verkar som om jag tycker att exvis Gang Rape inte är ett spel, eller i varje fall inte har några beröringspunkter med "spel i allmänhet". Att man har tagit en terapeutisk (?) övning och kallat den för ett spel.

Men jag vet inte, det kanske visst är relevant för "spel i allmänhet" att pytsa in psykologiska insikter bakvägen, så att säga.

Gang Rape är som krank säger ett spel eftersom det är en ordnad form av att spela en roll. Men det är i den yttersta utkanten, förstås.

Men Gang Rape är bara ett exempel på att använda tekniker som man kan ha behållning av även i vanligt rollspel. Ex. har Gang Rape "spelmekaniken" att man måste titta motspelaren i ögonen under hela tiden man för en monolog. Det skapar (förmodligen) en särskild närvaro. Man kan bastardisera den idén och ex. säga att man misslyckas med sitt Övertala om man vänder undan blicken från spelledaren. Det är bara ett av många möjliga exempel.

 

[Ram]

Jag tror att det mest är de upprörda reaktionerna från hobbyns vad det tycks mer konservativa läger alt. rolighetsfascisterna som får mig att vilja spela, mer än något specifikt i själva formen.

Så du vill rollspela en våldtäkt för att andra inte tycker om det? Och så undrar man varför folk är oroliga för rollspelare och deras jag-svaghet...

Fast testa och berätta hur det var vet ja. Det kan säkert vara en karaktärsdanande upplevelse.