Krille
Super Moderator
Re: Om IPCCs trovärdighet
Var är de ruttna körsbären?
Nekromanti Klimathotet
- Thread starter Mogger
- Start date
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,656
Kul att man aldrig får se dem i så fall. Lite McCarthy över det hela. Har man tex gjort ett enda storskaligt försök för att pröva det? Har man matematiskt verifierbara formler, inte bara statistiska formler som håller inom ett konfidensintervall? Hur är bevisen falsifierbara, kort om att vänta några hundra år?
Krille
Super Moderator
"Aldrig"? Det är bara att läsa de vetenskapliga tidsskrifterna. Buss på, vetja!
Om man bara läser Aftonbladets klimatspecial hittar man dem dock aldrig, men det är inte mitt problem om man är så dum och inte letar lite själv.
Hadley Climate Model är ett projekt som bygger på circulationsmodeller i luft och i hav. Dessa modeller skickas ut och beräknas distribuerat. Hadley Climate Model bygger till stor del på matematiska modeller inom meteorologin, men har ändrats enligt skillnader mellan meteorologi och klimatologi. Modellen tar hänsyn till en hel hög med faktorer, från oceanernas form till landmassornas form till solstrålning till växthuseffekt från koldioxid till avkylning från svavelföreningar. Modellerna bygger på flödesberäkningar. I princip är det samma sorts beräkningar som flödet kring ubåtar, flygplan, rymdfärjor eller i kärnkraftsverk och atombomber.
Tidiga modeller var man tvungna att flödesjustera, eftersom man hade problem med värmeöverföring mellan hav och luft och dessutom i många fall struntade i eller förenklade havsströmmar. I nuvarande modeller (HadCM2 och senare) har problemen med värmeöverföringen lösts, och med högre upplösning på flödesmodellen för hav behöver man inte heller flödesjustera dem.
2001 års modell, HadCM3, som kalibrerades på 1850-1980, fortsatte sedan till 2050. Data för 1980 till 2000, och senare även 2001-2006, samlades sedan in och jämfördes med HadCM3s förutsägelser, och de visade sig stämma med 5% felvarians i lufttemperatur över land och 25% felvarians med lufttryck och nederbörd.
Det finns ett halvdussin sådana större modeller igång, men HadCM3 är mig veterligen den enda distribuerade och därför den som jag har mest koll på. Resten har körts på superdatorer.
Precis som med alla andra vetenskapliga grenar så gör man en förutsägelse och jämför med uppmätta och tillförlitliga data. I ett första steg så kontrollerar man mot historiska data. Om förutsägelsen avviker mot dessa så vet man direkt att modellen är fel. Detta har man gjort, och modellen har än så länge inte visat sig vara fel
Därefter mäter man nya data, helst utom det normala, och jämför med förutsägelsen. Om man märker en avvikelse då så vet man att modellen är fel. I det här fallet körde man alltså det faktum att koldioxidmängden ökade under 1900-talets sista tjugo år (plus de första under 2000-talet - en kvarts sekel, med andra ord) och jämförde förutsagd temperatur mot observerade. Ingen signifikant avvikelse kunde hittas.
Givet att det stämmer mot historiska data (när koldioxidnivån var relativt normal) och mot nya observerade data (när koldioxidmängden börjar skena), så kan man dra slutsatsen att det är mer troligt att modellen fungerar än att den inte fungerar.
Kort sagt, modellen har hållit hittills trots en abnorm koldioxidsituation. Det som inte har hållit är förutsägelsen att ingenting ska hända.
Coffe_Kanon
Swordsman
Sånt bjäfs. Det värsta som det s.k "klimathotet" lär leda till är ökade antal flyktingar när ökenområdena börjar breda ut sig. Men jag har inget problem med invandrare så för min del är det lungt...
Krille
Super Moderator
Det beror på skalan. Mäter du från en uppmätt deltamedeltemperatur så är skillnaden inom acceptabla felvarianser. Mäter du i absoluta grader kelvin så är det betydligt värre. Nu jämfördes uppmätt och förutsagd deltamedeltemperatur.
Ja.
Det är redan klarlagt genom mätningar i atmosfären att koldioxidmängden i atmosfären har ökat.
Det är redan klarlagt att människor släpper ut i storleksordningen 100 ggr så mycket koldioxid som vulkanisk aktivitet.
Och när man räknar med alla variabler från solstrålning till oxon och svavelföreningar så ser man att koldioxid är den största bidragande orsaken till den temperaturökning vi har sett.
I samtliga fall som medeltemperaturen har ökat i storleksordningen sex grader så har massutrotning inträffat. Om projektionen från klimatmodellerna stämmer - och mycket mer pekar på att den stämmer än att den inte gör det - så är det ett sådant scenario med sex graders medeltemperaturökning som kommer. Det kommer sig helt enkelt av att grödor inte längre klarar av att leva i det plötsligt mycket varmare klimatet och när djur inte längre har växter att leva på.
Så frågan är om du trivs med ett scenario med massutrotning.
Observera att vi inte ens har tittat på att vi får fler klimatkatastrofer, fler svältkatastrofer, förstörd och fördyrad infrastruktur, och en kollapsad försäkringsmarknar och därmed kollapsad ekonomisk marknad som följd. Vi har heller inte nämnt problem som dessa katastrofer leder till när folk vandrar iväg någon annanstans för att överleva, eller slåss om de resurser som finns kvar. Än så länge har vi bara nämnt de ekologiska följderna av en global medeltemperaturökning.
Det är följden av att man inte gör något åt saken och klimatforskarna har rätt. Om vi gör något åt saken, så kanske de där effekterna kan undvikas. Då kanske vi kan behålla något som liknar vår livsstil.
Så vad händer om vi gör något åt saken och klimatforskarna har fel? Tja, inte mycket. Vi har byggt om vår ekonomi till en mer hållbar modell, och hittat en ny marknad i form av ekologiska produkter. Vi får förmodligen renare sjöar och skogar som bonus, tystare och effektivare vätgas- och elbilar, vi slipper mono-ekonomier och IT får ett ännu större uppsving. Och hela den bufferten vi har byggt upp för att lindra smällen av ekokatastrofen som inte kom sitter där och jämnar ut konjunktureffekterna.
Och om vi inte gör något åt saken och klimatforskarna har fel? Då händer förmodligen samma sak minus bufferten och de renare sjöarna och skogarna, och sen tar oljan slut i alla fall.
Dessa scenarier ska sedan jämföras med scenariet att inte göra någonting och klimatforskarna har rätt.
Re: Uppdatering
En kommentar:
Jag tycker det verkar vara ganska uppenbart att du egentligen framför en politisk åsikt, inte en vetenskaplig. Du maskerar din kritik mot IPCC såsom baserad på vetenskap, när det framförallt verkar handla om att du inte vill att Systemet får bestämma hur mycket du får konsumera, släppa ut, smutsa ned, etc. När du påstår saker som att vi måste validera metoden i 500 år är det ett uppenbart sätt att maskera den vanliga "business as usual"-åsikten som länge gällt.
Din politiska åsikt i frågan har jag full respekt för och kan även förstå ståndpunkten att andra inte ska lägga sig vad en individ gör. Men vore det inte lämpligare att då framföra din kritik som just en politisk/ideologisk sådan snarare än pseudovetenskaplig?
En kommentar:
Jag tycker det verkar vara ganska uppenbart att du egentligen framför en politisk åsikt, inte en vetenskaplig. Du maskerar din kritik mot IPCC såsom baserad på vetenskap, när det framförallt verkar handla om att du inte vill att Systemet får bestämma hur mycket du får konsumera, släppa ut, smutsa ned, etc. När du påstår saker som att vi måste validera metoden i 500 år är det ett uppenbart sätt att maskera den vanliga "business as usual"-åsikten som länge gällt.
Din politiska åsikt i frågan har jag full respekt för och kan även förstå ståndpunkten att andra inte ska lägga sig vad en individ gör. Men vore det inte lämpligare att då framföra din kritik som just en politisk/ideologisk sådan snarare än pseudovetenskaplig?
”En varmare värld” är en lättläst och informativ bok i ämnet. Den används som kurslitteratur av institutionen för industriell ekologi på KTH men är, till skillnad från andra delar av institutionens kurslitteratur, både lättläst och snyggt formgiven. Rekommenderas varmt.
http://www.bokus.com/b/9789162012281.html
http://www.bokus.com/b/9789162012281.html
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,656
OK, då är det bättre, jag utgick från att man utgick från 0 K.
Dock, modellen modellerar det vi har skapligt, men om man ska tro rönen så kommer framtiden att gå utanför vad vi sett, rejält utanför. Hur verifierar vi modellen där?
Och hur vet vi att det är vi? Hur vet vi att det överhuvudtaget är relevant för klimatet? Eftersom jag inte är Pastafarian så tror jag inte att korrelation måste innebära samband, man måste också visa, teoretiskt och i relevanta experiment, att det verkligen finns ett samband.
Hur isolerar man den från de andra?
Och det ska vi vara attans glada för, annars skulle jag varit en Troberg Rex och du skulle varit en Krillosaur.
Skämt åsido, sådant händer, och det är världsomvälvande. det händer dock även naturligt. Framför allt, vem kan i förväg säga om det är rätt eller fel?
Skulle det liv som funnits om dinosaurierna inte dött ut klarat av att bygga ett världsomspännande nät för porrsurfning? Skulle de kunnat uppfinna TV-Shop? Kolsyrade drycker?
Vem vet, kanske en ny sådan massutrotning skulle vara det bästa som hänt planeten?
Det var hrä jag tycker att 'The great global warming swindle' hade sina bästa poänger. För oss i väst händer inte mycket. För U-länderna innebär det i bästa fall att de hålls kvar på U-landsnivå på artificiell väg, i värsta fall enorma svältkatastrofer.
Missförstå mig inte här, jag har inget mot en renare natur (vilket är anledningen till att jag tidigare ondgjorde mig av MPs paketering av hela frågan), men i så fall för att det är för naturens skull. Jag tror inte ett ögonblick på att det påverkar klimatet. Jag tror också att vi måste vara beredda att offra en viss mängd natur för att rädda människor som annars skulle svälta/frysa.
Personligen anser jag det vara ren hybris att tro att vi kan påverka det globala klimatet på sikt. Men, vi får väl se om några decennier vem som fått rätten att skratta åt vem...
Krille
Super Moderator
Klimathotet i teori och praktik
Hur som helst, poängen är att modellen klarade av även det.
Vi vet vilken effekt koldioxid har som växthusgas. Det har att göra med att utstudsande ljus från Jorden absorberas av ett antal olika gaser: koldioxid, vatten, metan och kvävedioxid är de viktigaste. Hur mycket som absorberas är känt och kan mätas med ett relativt enkelt spektrografiskt test - det är för övrigt det som är grunden till att spektrogram och kromatografer funkar över huvud taget. Effekten är i vilket fall som helst att vissa våglängder av ljus och därmed energi inte studsar ut från Jorden, utan stannar och dessutom i form av värme.
Teorin är alltså att mer koldioxid innebär att mer utstudsande energi stannar kvar i form av värme i atmosfären, och den stöds även i praktiken. Viss växthuseffekt är till och med nödvändigt för att Jorden ska vara lagom varm.
Du kan göra de mätningarna själv och bekräfta att växthuseffekten finns med en spektrograf - det krävs förmodligen inte mer än ett gymnasielabb för att kunna klara av att göra de grundläggande mätningarna.
Vi har goda uppskattningar på hur mycket koldioxid som släpps ut av naturliga källor utöver kretsloppet (dvs vulkanisk aktivitet). Vi har förbaskat goda uppgifter på hur mycket koldioxid vi själva släpper ut (vi har snorkoll på hur mycket olja, gas och kol som förbränns). Och vi vet hur mycket koldioxid som finns i luften - vi har haft goda mätningar på det länge. Just nu bidrar vår egen förbränning till koldioxid i atmosfären i storleksordningen 100 ggr så mycket som vulkanisk aktivitet.
Vi har genom isborrningar och sedimentborrningar kunnat fastställa att koldioxidhalten historiskt är omkring 200-280 ppm, beroende på om vi är i en istid eller interglacial. Vi har sett hur diverse större vulkanutbrott påverkar koldioxidhalten, och det är inte så mycket. Vi har genom isborrningar och atmosfäriska mätningar kunnat fastställa att koldioxidhalten började stiga i och med industriella revolutionen med 50 ppm fram till 1973, och med 50 ppm till från 1973 till idag, och alltså är uppe i 380 ppm. Den ökningen passar in på förbrukningen av fossila bränslen.
Isborr- och sedimentborrdata är publicerade mestadels i bokform.
Effekten av koldioxid i atmosfären leder i teorin till att temperaturen stiger. Därmed ökar vattenavdunstningen från haven, så att luften blir fuktigare. Därmed ökar temperaturökningen ytterligare - kom ihåg att även vatten är en växthusgas.
Det finns fler feedbackmekanismer, som till exempel en stor mängd metan från frusna multnande växtdelar i den sibiriska och kanadensiska tundran och mängder med metan inlåst i bottensediment i haven. Experiment på bottensediment visar att det krävs inte mycket för att metanet där ska slippa lös och stiga upp i vattnet. Det räcker med lite varmare vatten eller ett större jordskalv som rör om i bottensedimentet. En oljerigg har till och med sänkts på grund av ett sådant metanuppsläpp från bottensediment som följd av ett jordskred på botten. Metangasen i sibiriska och kanadensiska tundran är också mätbar, och att de respektive tundrorna tinar ser vi redan idag. Men det har inte hänt än, så det bortser vi från. Vi tar bara hänsyn till vad vi vet.
Den andra effekten, av koldioxid som leder till temperaturstegringar som leder till mer vattenavdunstning som leder till temperaturstegringar, kan däremot testas. Om teorin stämmer så bör vi se en viss ökning fram till mitten på 70-talet och en brantare ökning därefter. Mycket riktigt är det precis vad vi ser. >>> länk <<<
Frågan är om det kan vara andra saker som påverkar. Det har visat sig att man har kunnat utesluta till exempel vulkanisk aktivitet (den är normal, om inte till och med rätt lugn) och solstrålning (normal solcykel föreligger; inga oväntade varianser och i alla fall inga varianser som kan förklara temperaturstegringen förekommer). Till slut har man kapat bort alla förklaringar utom att koldioxidhalten har ökat.
För att förstå exakt vad det är som händer så har man byggt klimatologiska cirkulationsmodeller. Man gör helt enkelt en datormodell på hur vatten och luft cirkulerar. Som indata sätter man Jordens topografi och kända mätvärden - som har funnits runt om på Jorden sedan det brittiska imperiet. I det här fallet har man gjort åtskilliga modeller och jämfört dem med vad som har hänt. Hur de fungerar och hur de har utvärderats utreds här. Modellerna kan simulera vad som har hänt och förutse vad som hände i området där data inte var sammanställda än eller ens insamlade, så modellerna är tillförlitliga.
Så hela kedjan du söker finns, från teori till observationer och experiment. Det är inte bara korrelationer som du vill påskina.
Vi har redan sett början av utanförskapet. Det började redan 1980. Det finns inga som helst tecken på att kurvan håller på att vända. Tvärtom verkar det accelerera.
Hur som helst, poängen är att modellen klarade av även det.
Normalt sett så kretsar koldioxid i ett kretslopp: växter sörplar upp koldioxid som blir löv som äts av kor, som blir stekar, som blir skit som förmultnar och släpps ut som koldioxid igen - grovt förenklat. Principen är det viktiga - ekologin lämnat åt sig själv är ett kretslopp som är i jämvikt. En del koldioxid kliver ut ur systemet genom att låsas in i sediment. En del koldioxid tillkommer till systemet genom vulkanisk aktivitet.
Vi vet vilken effekt koldioxid har som växthusgas. Det har att göra med att utstudsande ljus från Jorden absorberas av ett antal olika gaser: koldioxid, vatten, metan och kvävedioxid är de viktigaste. Hur mycket som absorberas är känt och kan mätas med ett relativt enkelt spektrografiskt test - det är för övrigt det som är grunden till att spektrogram och kromatografer funkar över huvud taget. Effekten är i vilket fall som helst att vissa våglängder av ljus och därmed energi inte studsar ut från Jorden, utan stannar och dessutom i form av värme.
Teorin är alltså att mer koldioxid innebär att mer utstudsande energi stannar kvar i form av värme i atmosfären, och den stöds även i praktiken. Viss växthuseffekt är till och med nödvändigt för att Jorden ska vara lagom varm.
Du kan göra de mätningarna själv och bekräfta att växthuseffekten finns med en spektrograf - det krävs förmodligen inte mer än ett gymnasielabb för att kunna klara av att göra de grundläggande mätningarna.
Vi har goda uppskattningar på hur mycket koldioxid som släpps ut av naturliga källor utöver kretsloppet (dvs vulkanisk aktivitet). Vi har förbaskat goda uppgifter på hur mycket koldioxid vi själva släpper ut (vi har snorkoll på hur mycket olja, gas och kol som förbränns). Och vi vet hur mycket koldioxid som finns i luften - vi har haft goda mätningar på det länge. Just nu bidrar vår egen förbränning till koldioxid i atmosfären i storleksordningen 100 ggr så mycket som vulkanisk aktivitet.
Vi har genom isborrningar och sedimentborrningar kunnat fastställa att koldioxidhalten historiskt är omkring 200-280 ppm, beroende på om vi är i en istid eller interglacial. Vi har sett hur diverse större vulkanutbrott påverkar koldioxidhalten, och det är inte så mycket. Vi har genom isborrningar och atmosfäriska mätningar kunnat fastställa att koldioxidhalten började stiga i och med industriella revolutionen med 50 ppm fram till 1973, och med 50 ppm till från 1973 till idag, och alltså är uppe i 380 ppm. Den ökningen passar in på förbrukningen av fossila bränslen.
Isborr- och sedimentborrdata är publicerade mestadels i bokform.
Effekten av koldioxid i atmosfären leder i teorin till att temperaturen stiger. Därmed ökar vattenavdunstningen från haven, så att luften blir fuktigare. Därmed ökar temperaturökningen ytterligare - kom ihåg att även vatten är en växthusgas.
Det finns fler feedbackmekanismer, som till exempel en stor mängd metan från frusna multnande växtdelar i den sibiriska och kanadensiska tundran och mängder med metan inlåst i bottensediment i haven. Experiment på bottensediment visar att det krävs inte mycket för att metanet där ska slippa lös och stiga upp i vattnet. Det räcker med lite varmare vatten eller ett större jordskalv som rör om i bottensedimentet. En oljerigg har till och med sänkts på grund av ett sådant metanuppsläpp från bottensediment som följd av ett jordskred på botten. Metangasen i sibiriska och kanadensiska tundran är också mätbar, och att de respektive tundrorna tinar ser vi redan idag. Men det har inte hänt än, så det bortser vi från. Vi tar bara hänsyn till vad vi vet.
Den andra effekten, av koldioxid som leder till temperaturstegringar som leder till mer vattenavdunstning som leder till temperaturstegringar, kan däremot testas. Om teorin stämmer så bör vi se en viss ökning fram till mitten på 70-talet och en brantare ökning därefter. Mycket riktigt är det precis vad vi ser. >>> länk <<<
Frågan är om det kan vara andra saker som påverkar. Det har visat sig att man har kunnat utesluta till exempel vulkanisk aktivitet (den är normal, om inte till och med rätt lugn) och solstrålning (normal solcykel föreligger; inga oväntade varianser och i alla fall inga varianser som kan förklara temperaturstegringen förekommer). Till slut har man kapat bort alla förklaringar utom att koldioxidhalten har ökat.
För att förstå exakt vad det är som händer så har man byggt klimatologiska cirkulationsmodeller. Man gör helt enkelt en datormodell på hur vatten och luft cirkulerar. Som indata sätter man Jordens topografi och kända mätvärden - som har funnits runt om på Jorden sedan det brittiska imperiet. I det här fallet har man gjort åtskilliga modeller och jämfört dem med vad som har hänt. Hur de fungerar och hur de har utvärderats utreds här. Modellerna kan simulera vad som har hänt och förutse vad som hände i området där data inte var sammanställda än eller ens insamlade, så modellerna är tillförlitliga.
Så hela kedjan du söker finns, från teori till observationer och experiment. Det är inte bara korrelationer som du vill påskina.
Möjligt, men det är jefligt kasst för mig. Jag har ingen större lust att massutrotas.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,656
Re: Klimathotet i teori och praktik
Jag saknar fortfarande en hederlig mekanistisk modell, som utgår från fysikaliska lagar snarare än statistisk analys av historiska data. Förstår man systemet tillräckligt bra för att göra en sådan så finns det inte längre någon diskussion, då vet man. Då behöver man inte heller bli överraskad om det regnar imorgon.
Edit: Riktigt bra inlägg i övrigt, förresten, även om jag inte delar alla slutsatserna. Ibland så måste man dra sina egna slutsatser, men det är vi nog alla vuxna nog för att inse.
Är det samma modeller som misslyckas med att förutspå vädret i femdygnsprognoserna? Vädret är inte lätt att förutspå, varken på kort eller lång sikt, åtminstone inte med de datorer och de data vi har idag. Vi blir bättre och bättre på det, men vi är långt ifrån att förstå systemet.
Jag saknar fortfarande en hederlig mekanistisk modell, som utgår från fysikaliska lagar snarare än statistisk analys av historiska data. Förstår man systemet tillräckligt bra för att göra en sådan så finns det inte längre någon diskussion, då vet man. Då behöver man inte heller bli överraskad om det regnar imorgon.
Edit: Riktigt bra inlägg i övrigt, förresten, även om jag inte delar alla slutsatserna. Ibland så måste man dra sina egna slutsatser, men det är vi nog alla vuxna nog för att inse.
Krille
Super Moderator
Re: Klimathotet i teori och praktik
Skilj dessutom på väder och klimat. De är inte samma sak.
Skillnaden är hur mycket beräkningar som måste till. En del, som "äpplen faller neråt" är jefligt trevliga och enkla lagar. Andra, som "ubåtar har vattenmotstånd" och "turbinblad kaviterar" är klart mycket mer komplexa. Eller snarare, formlerna är relativt enkla - komplexiteten är att det krävs jefligt många formler för att få fram helheten. Men de är i grunden hederliga mekanistiska modeller.
Några av dem, som "det kommer regna på fredag" eller "globala medeltemperaturen ökar med sex grader till 2100", är ännu värre, då det dessutom är en rätt stor mängd inparametrar att ta hänsyn till.
Ja och nej. Det är flödesmekaniska beräkningar, precis som femdygnsprognoser och flödessimuleringar av ubåtar, flygplan, rymdfärjor, atombomber och kärnkraftverk. Det är samma sorts beräkningar som ovanstående, men det är inte samma beräkningar.
Skilj dessutom på väder och klimat. De är inte samma sak.
Alla "fysikaliska lagar" (eller snarare teorierna om dem) bygger på statistisk analys av historiska data, även så gravitationen. Det är genom att studera data som man hittar formlerna som passar in på data, och det är genom att studera mer data som man ser om formlerna stämmer.
Skillnaden är hur mycket beräkningar som måste till. En del, som "äpplen faller neråt" är jefligt trevliga och enkla lagar. Andra, som "ubåtar har vattenmotstånd" och "turbinblad kaviterar" är klart mycket mer komplexa. Eller snarare, formlerna är relativt enkla - komplexiteten är att det krävs jefligt många formler för att få fram helheten. Men de är i grunden hederliga mekanistiska modeller.
Några av dem, som "det kommer regna på fredag" eller "globala medeltemperaturen ökar med sex grader till 2100", är ännu värre, då det dessutom är en rätt stor mängd inparametrar att ta hänsyn till.
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,656
Re: Växthuseffekt
Sidofråga kring ett projekt som jag troligen aldrig förverkligar: Ni som har växthus, hur varmt blir det i dem på vintern, om man inte värmer extra?
Tja, det är ju inte så svårt att hävda att det är lite överförenklat som modell betraktat.
Sidofråga kring ett projekt som jag troligen aldrig förverkligar: Ni som har växthus, hur varmt blir det i dem på vintern, om man inte värmer extra?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,656
Re: Klimathotet i teori och praktik
För att inte snacka om storskaliga tester för att verifiera dem...
Jag vet, klimat är svårare.
Exakt, och det är här jag hävdar att vi varken har datorkraft, kunskap eller indata nog för sådana modeller.
För att inte snacka om storskaliga tester för att verifiera dem...
Krille
Super Moderator
Re: Klimathotet i teori och praktik
Jag tror inte det är så stor skillnad i svårighet. Däremot är det en stor skillnad i spann - väder handlar om precisa förutsägelser under några dagar, klimat handlar om mer övergripande förutsägelser över decennier.
Med tanke på att HadCM3 klarade av att förutse temperaturstegringen i början på koldioxidstegringen, under 1980-2006, så hävdar jag det motsatta.
Mogger
Hipsteranka
Medhåll
Det huvudsakliga argumentet emot verkar dessutom vara att forskningen inte pågått tillräckligt länge och att det krävs ytterligare några hundra år innan vi kan veta säkert samt att vi måste vänta in resultatet. Övertydliga tendenser räcker inte.
Det argumentet kan antagligen skjuta 90% av all vetenskap i sank, åtminstone på den pseudovetenskapliga nivå vi rör oss i här, även om Krille åtminstone för mig är svår att skilja från vilken klimatforskare som helst.
Troberg däremot, låter som en Klimatkrank. 
Det huvudsakliga argumentet emot verkar dessutom vara att forskningen inte pågått tillräckligt länge och att det krävs ytterligare några hundra år innan vi kan veta säkert samt att vi måste vänta in resultatet. Övertydliga tendenser räcker inte.
Det argumentet kan antagligen skjuta 90% av all vetenskap i sank, åtminstone på den pseudovetenskapliga nivå vi rör oss i här, även om Krille åtminstone för mig är svår att skilja från vilken klimatforskare som helst.
Troberg däremot, låter som en Klimatkrank.