varning, trött skribent
Börja med att titta på ekonomin. Nu ligger i och försig Momolan illa till, i och med att det är en öken vid världens ände, men generellt sett så fungerar jämlikhet (som du konstaterade saknas matriarkala avancerade kulturer i vår värld) bättre där den ekonomiska basen antingen bygger på handel, eller på ett överflöd av jord (svedjebruk, tex); hög grad av urbanisering brukar också hjälpa.
I de två senare fallen så blir individualismen det som tar över, och möjliggör kvinnlig frigörelse på bekostnad av kraftigare klassmotsättningar - i det första blir den ekonomiska makten totalt avhängig prestation av egen generation. Anledningen till att detta ger samma effekt är att det eliminerar behovet av strika arveregler.
Om vi avviker från det här och tittar på Momolan så kan vi konstatera att landet kontrollerar en sak som är fruktansvärt viktigt: vägen till Belu, och guldet där! Till skillnad från Muhad, så har man inte gjort sig ovän med den huvudsakliga importören av detta, och har tillochmed kärvänliga relationer till de huvudsakliga sjöfararnationerna. Man skulle alltså kunna tänka sig starka handelsstäder, på ett tidigt stadium. Lägger man till ädelträ, hudar och andra exklusiva råvaror, så får man en mer diversifierad bild, vilket är önskvärt. I ett land där förmögenheter görs i spann om en generation, snarare än tre, så får föräldrar svårare att ignorera brillianta flickebarn.
Så, postulerandes detta, hur gör vi det matriarkalt. Tja, delvis har vi tirakerna, som så riktigt har påpekats i denna tråd. Deras närvaro som en priviligierad grupp med starka traditioner och exterritorialrätt kommer att locka många att anpassa sig till deras kultur - Hongkongfenomenet - vilket kan tänkas ha givit kvinnor en position som förhandlare.
Vidare. Råvaruhandel är tungt. Och farligt. Och vanligen mansgöra. Ökensamhällen är vanligen mansdominerade klansamhällen. Paradoxalt nog kan detta hjälpa oss, i kombination med ovan. Eftersom männen som räknas måste lära sig att slåss, så har de inte tid att lära sig att skriva, och då kan dessa styvnackade herrar antingen välja att arbeta med enucker, utomstående veklingar, eller andra intelligentare karlar. Alla dessa alternativ är svåra att smälta för en matchokultur - bättre att göra läsning (och därmed navigation) till kvinnogöra. Ge momolanerna ett ideografiskt skriftspråk och algebra som bas för navigation, så har du verkliga förklaringar här!
När du har ett klansamhälle där ekonomin kommer från råvaruhandel, kvinnorna sköter förhandling och kontrakt, och männen ägnar sig åt att slåss hela tiden, så kommer det att resas krav på identifiering (vilket leder till slöjorna, som blir en form av livré och identifierar klan), och skydd för "våra" -läs klanens- kvinnor. Detta kan gå två vägar; antingen väljer vi att stänga in kvinnorna, vilket när det görs leder till sämre ekonomi (eftersom en marknadsanalytiker utan tillgång till information blir en sämre förhandlare), eller också till att stärka deras ställning. Det ekonomiska är det senare, och när du har ett samhälle där det viktigaste för den normale mannen är att se till att grannklanen inte blir starkare, så blir detta det naturliga valet, framförallt med de höga tröskelkostnaderna som ett ideografiskt skriftspråk innebär för kunskapsinhämtning. Därav piskan, ett symboliskt, men oanvändbart, vapen. Detta visar hennes rätt att befalla, och att hon är en fri, vuxen kvinna och därmed inte lämplig att våldta (en vanlig aktivitet i klansamhällen).
När du väl har en ekonomisk struktur där kunskapen om handel (i motsats till industri och våld), vilket vi definierade som brödvinnarsysslan, i huvudsak överförs via kvinnor, så är det en smal sak att låta klanerna gradvis övergå till matrilinjära, om du så önskar, eller låta dem baseras kring kotterier av kvinnor under en "gudmoder".
Ovanstående harang ger dig också svar på varför män bär penisbur/ring, och varför den nationella armén är slöjlös (soldater översätts här till stads- eller statssoldater). Detta blir i det förstnämnda fallet en självpåtagen börda för att se till att man inte blir förförd att hjälpa fi, i det andra fallet så blir det en trotsig markör för att man står utanför klansamhället, och låter sin lojalitet gå direkt till en suverän.
I samtliga fall har du via ovan ett matriarkalt, ickeelakt samhälle:
>> Kvinnodominerad ekonomi
>> Kvinnodominerad klanpolitik, och, på grund av Tirakerna, kvinnodominerad stadspolitik
>> Kvinnodominerat arvssystem (antingen på grund av matrilinjer eller på grund av kvinnokotterier, vilka har blivit grund för klanerna, eftersom den dominerande kvinnokvintetten vägrar samarbeta med nykomlingar om de inte är utvalda av dem själva).
>> Kvinnodominerad kunskapsklass (på grund av ideografiskt skriftsystem)
>> Frånvaro av våldtäkt (generell respekt för kvinnokroppen på grund av generell underordning av män, för långsiktigt egenintresses skull!)
Tillsammans med detta har du matchomän som ägnar sin tid åt våld och grovarbete, och som naturligtvis skulle förneka varje anklagelse till att vara underordnade - de kontrollerar ju vapnen, för tusan! Att kvinnsen bestämmer, ja, det har ju att göra med att de där räknegrejerna är för petiga... Inget för riktiga män! Du skulle till och med kunna få in manliga poeter, som lovsjunger den goda stämningen bland vänner runt lägerelderna, för att ge de homoerotiska (för hetronormativitet totalt ofarliga - notera penisburen) undertonerna full klang!
Problemet med ovanstående, utöver att jag är för trött för att formulera mig med min vanliga slående precision, är att det kräver ett rätt specifikt händelseförlopp, samt ett ideografiskt skriftspråk, och en skriftlig kunskapstradition.