Mythus magisystem
Jag vet inget om magisystemet i Lejendary adventures, men Dangerous Journeys skiljer sig rätt mycket från D&D.
Till att börja med har man magipoäng (kallas Heka) som man får baserat på de färdigheter man har (vilket kan vara rätt jobbigt att hålla reda på). Dessa använder man sedan för att lägga formler. Det är alltså inte Vanciskt som i D&D, utan kan man en formel så kan man den. Däremot så vill jag minnas att man kunde ha den olika mycket förberedd - antingen var den redo att användas direkt, eller så var man tvungen att tänka efter en stund först, eller så var man tvungen att plugga in den ordentligt. Besvärjelserna kunde iofs pendla rätt mycket mellan dessa lägen (ungefär som i gamla Drakar och Demoner, där man kunde ha FV i massvis med besvärjelser men bara (INT+PSY)/4 memorerade på en gång, eller nåt sånt).
Det fanns typ en miljon olika färdigheter som gav magipoäng, och nästan alla hade även sina egna besvärjelser. Vissa hade dock en liten särställning: Dweomercræft (klassisk trollkarlsmagi) och Priestcræft (klassisk prästmagi). Om man hade dessa var det en viss chans att man kunde bli så kallad "Full Practicioner" och få tio gånger så mycket magipoäng från den relevanta färdigheten (och vissa kunde bli full practicioner i båda, och då var det riktigt äckligt). Eftersom faktorn 10 bara gällde en färdighet så är det inte så äckligt som det låter, jag tror bara min dweomercr&ae;fter (det var många æ i Mythus/Dangerous Journeys)fick en total bonus på kanske 50% i sina magipoäng av att fara full practicioner. Om man nu inte var en full practicioner kunde man få extra magipoäng antingen genom att ta en Ed till högre makter (kunde ge upp till x5 på en färdighet, beroende på edens natur) eller genom att sluta en Pakt med mörkare sådana (kunde ge upp till x10, men hade en hel del jobbiga konsekvenser).
Fast vissa likheter med D&D hade magisystemet, såsom uppdelningen i mental och andlig magi (motsvarande D&Ds trollkarls- och prästmagi) och olika nivåer på besvärjelserna (1-9, vilka spells man kunde kasta berodde på hur bra man var på relevant färdighet), men det hade en hel del eget också.
