Re: Självklarheter + OT-rant
I Europa härskade andra traditioner, där såg man istället till att pöbeln hölls i schack just genom att muntliga färdigheter förblev förbehållna det styrande skiktet.
I Sverige hölls snacksaligheten för pöbeln vid liv av folkrörelserna. (Ronny Ambjörnssons Den skötsamme arbetaren rekommenderas i sammanhanget.)
Jag vet inte om jag håller med om att någon reell yttrandefrihet inte existerar innan man har fått en kurs i att argumentera, men existerande partier utbildar ju faktiskt sina funktionärer i detta.
Sedan vete fan om jänkare är bättre än svenskar på att argumentera; jag har då inte märkt det i Internetdebatter, där är taffligheten ungefär lika stor på bägge sidor. (Jag var och är visserligen ihop med en amerikan, men vi argumenterar inte särskilt mycket.) Fast det är ju lika mycket eller litet bevis som ditt uttalande, och muntlig framställning kunde inte
skada på skolschemat.
Erik, har en till rant som rör detta med färdigheter man borde få via skolan men inte får... äh vafan det blir en rant-fotnot
I skolan idag pratar man ofta om ett rent problembaserat lärande, och även när man inte kör stenhårt på detta är det här med att själv inhämta kunskaper och bedöma och presentera dem minst lika viktigt om inte viktigare än, säg, innantillkunskaper. Under min olycksaliga period som lärare och mina stints som skolbibliotekarie har jag också märkt att i de högre stadierna påverkar detta betygsättningen; man måste kunna typ visa på källor och dylikt för att få VG eller så. (Jag har inte gått i skolan sedan man hade linjer och 1-5-betyg, så jag är inte 100% insatt.)
I alla fall, när jag har frågat lärare (av yrkesskäl; den sortens utbildning belastar skolbiblioteket mycket mer än vanlig katederundervisning): "OK, när är det som dom lär sig det här då, och av vem?"... så får jag inget svar. Det närmaste ett svar jag kommer är att detta på något vis ska ske kontinuerligt medan undervisningen pågår, vilket låter väldigt märkligt; det är ungefär som att undervisa i fysik och hävda att det där med matte, som ingår i alla formler, det lär man sig spontant, om man har blivit frustrerad av tillräckligt många formler utvecklar man algebra själv.
Jag har märkt att det finns ungar som är skitbra på det här, och de går alltid att spåra till vissa engagerade lärare som på eget bevåg tar upp begrepp som källkritik, informationssökning och dylikt. När detta inträffar på högstadiet och uppåt är det samhällskunskapslärare, utan undantag.
Så: för att man ska få dessa otroligt viktiga betyg måste man uppvisa kunskaper i
något man inte får lära sig i skolan och som skolan inte har något ansvar för att lära ut