Anarchclown
Swashbuckler
Cool. Me likes. Så hon är döden typ?
Nekromanti Renässansstadskampanj
- Thread starter Anarchclown
- Start date
Radioaktiv
Hero
Nej. Hon bara varslar om den. Döden i sig tänker jag mig annorlunda. (Sitter eventuellt och skissar lite).
Anarchclown
Swashbuckler
Låter lovande.
Radioaktiv
Hero
Reflekterar över ifall en av grundarna porträtteras som just Mater Dolorosa, den konstant sörjande och som påminner människorna om deras dödlighet. Hon står i alkovgången vid festivaltorget, (om du vet hur jag menar), och vid vägen upp till förfäderskyrkan. Eventuellt står det en bredvid köksguden i hemmen också.
Kanske?
Mater Dolorosa
Mater Dolorosa i alkov
Kanske?
Mater Dolorosa
Mater Dolorosa i alkov
Anarchclown
Swashbuckler
Klockrena bilder. Att hon skall avbildas som en av grundarna funkar. Vet inte om döden ska associeras med så mycket sorg att man har den vid köksguden hemma dock. Eller? Tror att man är mycket mer ambivalent inställda till döden.
Radioaktiv
Hero
Jag tänkte mest att man skulle ha en massa "smågudar" på den hyllan hemma. I dunno.
Anarchclown
Swashbuckler
Ah. Jo det är ju jäkligt coolt. *nickar*
Anarchclown
Swashbuckler
Svalans Månad
Detta är den månad som kommer före vargens månad på vintern. Den är en tid som allmänt ägnas åt att dra upp skepp i torrdockor, ta in de sista delarna av den sista skörden och börja förse sig med kläder som klarar kylan som vargmånad innebär.
Månadens namn härstammar ifrån en legendarisk gatpojke på fastlandet som bodde i staden Murbonna. Två väldiga härar hade kommit till staden för att inta den, stadens försvarare hade försökt mäkla fred men krig verkade oundvikligt. Då trädde den lille pojken in. Han var liten och späd till växten men vacker som en gryning och kallades därför Svalan. Han hade som enkel lyktbärare tagit sig in i alla lägren och hört på de olika härarna och folkens klagomål. När Härskarna* möttes en sista gång för att förklara krig mot varandra så lyste plötsligt ett mycket starkt ljussken, somliga säger att det var solens sken ifrån dödsriket igenom vilket det färdas på natten, upp hela förhandlingarna och en ljus men klar stämma började läsa upp alla de klagomål som folken hade på sina härskare och att ingen utom dessa önskade krig.
Härskarna stod och lyssnade men med tiden insåg de att det var en liten pojke som talade. De skrattade då och lät kasta den lille pojken utför ett stup. De startade sedan kriget, om än med en känsla av att något skulle gå fel.
Pojken återvände dock som en helig ande som talade till folket nästa gång eftersom deras härskare inte ville lyssna. När de tre folken fick höra om hur deras syskonfolk , liksom dem, ej önskade krig, så vägrade de att ta till vapen. Det fanns de som talade om att dräpa de tre förrädiska kungarna. Detta hindrades dock av den känsla av försoning och förbrödring som rådde. Snart var dessa avsatta genom den största strejk världen någonsin skådat och någonsin kommer att skåda. Freden** var ett faktum och gråtande föräldrar till de unga som skulle dött i kriget grät tårar av lycka och mindes den lille lyktpojken, som de kallade för Svalan, men vars riktiga namn sedan länge var förlorat. Således minns man under denna månad hur sanningens ljus bringar fred och frihet. Att fredligt uppror kan vara minst lika effektivt som krigiskt dito och att även de värsta fiender ofta har mer gemensamt än de tror.
SVALFESTIVALEN
I slutet av Svalmånad hålls en festival. Denna festival är unik för Ch’Araldagy i det att representanter ifrån alla öarna, även de man vanligtvis är fiender med, är inbjudna och deltar i firandet. Firandet består i att samtliga som har råd i hela staden tillverkar små lyktor som när de tänds sakta börjar sväva mot himlen i ett moln av ljus.
Lyktorna är vanligtvis ljust blå eftersom detta är fredens färg men många av de viktigare husen väljer att göra lyktor i sin egen färg för att distingera sig ifrån andra. Samtliga lyktor antänds på festivalstorget efter ett schema som gjorts av prästerskapet för att dessa skall lysa upp natthimlen under hela natten.
Under denna natt har också Teatern, i Katavs Kedeli, sin största premiär under hela året och den är därför upplyst som en andra måne under hela natten emedan musik och skådespel kan erhållas här inne. Runt midnatt släpps de flesta lyktorna upp mot himlen och det brukar vara då som husens och de utländska delegationernas balonger släpps. Det är också efter detta som de högborna går och lägger sig och lämnar de fattiga att tända lyktor och vaka i mörkret under resten av natten.
*Enligt historiker rör det sig om Drottningarna Malganda och Heptaria samt Kung Roldofin. Det är det som också antas stämma på öarna. I den Hystratiska Heliokratiska varianten är dock ordet härskare ersatt med kungar.
**Det sägs att denna fred låg till grund för grundandet av Marionne, fast ingen riktigt vet var staden Murbonna skulle ha legat.
Edit: Mindre ändringar i texten gjorda
Detta är den månad som kommer före vargens månad på vintern. Den är en tid som allmänt ägnas åt att dra upp skepp i torrdockor, ta in de sista delarna av den sista skörden och börja förse sig med kläder som klarar kylan som vargmånad innebär.
Månadens namn härstammar ifrån en legendarisk gatpojke på fastlandet som bodde i staden Murbonna. Två väldiga härar hade kommit till staden för att inta den, stadens försvarare hade försökt mäkla fred men krig verkade oundvikligt. Då trädde den lille pojken in. Han var liten och späd till växten men vacker som en gryning och kallades därför Svalan. Han hade som enkel lyktbärare tagit sig in i alla lägren och hört på de olika härarna och folkens klagomål. När Härskarna* möttes en sista gång för att förklara krig mot varandra så lyste plötsligt ett mycket starkt ljussken, somliga säger att det var solens sken ifrån dödsriket igenom vilket det färdas på natten, upp hela förhandlingarna och en ljus men klar stämma började läsa upp alla de klagomål som folken hade på sina härskare och att ingen utom dessa önskade krig.
Härskarna stod och lyssnade men med tiden insåg de att det var en liten pojke som talade. De skrattade då och lät kasta den lille pojken utför ett stup. De startade sedan kriget, om än med en känsla av att något skulle gå fel.
Pojken återvände dock som en helig ande som talade till folket nästa gång eftersom deras härskare inte ville lyssna. När de tre folken fick höra om hur deras syskonfolk , liksom dem, ej önskade krig, så vägrade de att ta till vapen. Det fanns de som talade om att dräpa de tre förrädiska kungarna. Detta hindrades dock av den känsla av försoning och förbrödring som rådde. Snart var dessa avsatta genom den största strejk världen någonsin skådat och någonsin kommer att skåda. Freden** var ett faktum och gråtande föräldrar till de unga som skulle dött i kriget grät tårar av lycka och mindes den lille lyktpojken, som de kallade för Svalan, men vars riktiga namn sedan länge var förlorat. Således minns man under denna månad hur sanningens ljus bringar fred och frihet. Att fredligt uppror kan vara minst lika effektivt som krigiskt dito och att även de värsta fiender ofta har mer gemensamt än de tror.
SVALFESTIVALEN
I slutet av Svalmånad hålls en festival. Denna festival är unik för Ch’Araldagy i det att representanter ifrån alla öarna, även de man vanligtvis är fiender med, är inbjudna och deltar i firandet. Firandet består i att samtliga som har råd i hela staden tillverkar små lyktor som när de tänds sakta börjar sväva mot himlen i ett moln av ljus.
Lyktorna är vanligtvis ljust blå eftersom detta är fredens färg men många av de viktigare husen väljer att göra lyktor i sin egen färg för att distingera sig ifrån andra. Samtliga lyktor antänds på festivalstorget efter ett schema som gjorts av prästerskapet för att dessa skall lysa upp natthimlen under hela natten.
Under denna natt har också Teatern, i Katavs Kedeli, sin största premiär under hela året och den är därför upplyst som en andra måne under hela natten emedan musik och skådespel kan erhållas här inne. Runt midnatt släpps de flesta lyktorna upp mot himlen och det brukar vara då som husens och de utländska delegationernas balonger släpps. Det är också efter detta som de högborna går och lägger sig och lämnar de fattiga att tända lyktor och vaka i mörkret under resten av natten.
*Enligt historiker rör det sig om Drottningarna Malganda och Heptaria samt Kung Roldofin. Det är det som också antas stämma på öarna. I den Hystratiska Heliokratiska varianten är dock ordet härskare ersatt med kungar.
**Det sägs att denna fred låg till grund för grundandet av Marionne, fast ingen riktigt vet var staden Murbonna skulle ha legat.
Edit: Mindre ändringar i texten gjorda
Radioaktiv
Hero
Jag älskar för övrigt detta.
Anarchclown
Swashbuckler
Ormens Månad
Denna månad är den första på sommaren. Den är den första gången som människorna runt Ch’Araldagy skördar. Det är också under denna månad som man skördar många av de läkeväxter som används av hus Mitsvane. Detta sätter också igång handeln med detta på stadens marknader då skepp ifrån öst och väst kommer hit för att handla med Tarnessas Herbokrater och Mitsvanes läkekunniga. Denna månad är den då flest skepp anländer till öarna så den är i sanning den månad då det finns absolut flest människor i staden. Ormens månad är döpt efter den symbol för visdom och läkekonst som är allmänt vedertagen. Den associeras dock också med sjöormen och draken. Därför håller man också tävlingar till dessa mäktiga vidunders ära.
Drakens Festival
Denna roddartävling då också fyrverkerier dominerar natthimlen och den Varnabriska Teatern har sin premiär inträffar i mitten av Ormens månad. Kulörta band och flaggor vajar över den platform ifrån vilket både skådespel och fyrverkerier avverkas ute på fjärden utanför staden. Samma färgranna dekorationer pryder också stora delar av staden och vadslagningen anses näst intill obligatorisk om vilket hus, ö, främmande nation eller intresseförening (gille i allt utom namnet) som kommer att segra i den stora rodden runt fjärden. Mycket småfusk pågår under och runt själva tävlingen, men om någonting stort uppdagades så skulle förmodligen alla inblandade lemlästas av den ilskna folkmassan och således finns det en känsla av sportslighet som inte existerar i övrigt i staden.
Legenden om Drakens Dag
Det sägs att Murnada Fradiun är den som en gång för mycket länge sedan upptäckte traden till Tiao och bortom. Under sin två månaders långa segling såg hon och hennes sjöbusar inte ett enda tecken på liv så långt ögat kunde nå. En dag seglade de dock in i en kraftig dimbank i vilken de kunde höra sjöormar leka. Mot all visdom och förstånd seglade Murnada sitt skepp efter ljudet då hennes förhoppning var att dessa väsen i alla fall skulle passera land förr eller senare.
I dimman fann man ett märkligt utländskt skepp ifrån kustnationen Galao i på västra kontinentens kust. Detta hade fångat och skadat en enorm sjöorm vid namn Tiemai som precis höll på att värpa den största pärla de någonsin skådat. Förundrad både över den märkliga bestens skönhet och de Galaoiska fiskarnas grymhet beslutade sig Murnada för att anfalla skeppet och frigöra besten. I en fruktansvärd kamp lyckades man befria Tiemai men den egna besättningen föll till föga då den var utmattad av den långa resan.
Tiemai sjönk till djupen, där hon lade sin pärla tillrätta bland en bädd av alger och korall innan hon väldig och vred återvände till ytan. Detta skedde precis då Murnada hade blivit tvingad att gå plankan tillsammans med sin besättning och denna låg hjälplöst och kämpade för att hålla huvudet över de vildsinta vågorna. Tiemai han precis rädda den kvarvarande besättningen och Murnada innan dessa drunknade och tog sedan dessa utmattade stackare till Tiao utan att ett ord någonsin yttrades mellan de båda parterna.
Då Tiaos befolkning såg de märkliga utlänningarna anlända på en Lungs rygg fann de sig saliga och lovprisade Murnada och hennes besättning för sitt hjältemod när de försvarat ormen och hennes pärla. Strax därefter fick Murnada och hennes anställda ansvaret för ett varv på vilket nya Ch’Araldagyska havsseglare byggdes och blott några år senare krossade en flotta ifrån Tiao, ledd av Murnada, de Galaoiska piraterna en gång för alla. Efter detta öppnades Tiemaitraden upp och än idag står handeln med Tiao och länderna bortom det för en stor del av den rikedom som Ch’Araldagy åtnjuter.
Denna månad är den första på sommaren. Den är den första gången som människorna runt Ch’Araldagy skördar. Det är också under denna månad som man skördar många av de läkeväxter som används av hus Mitsvane. Detta sätter också igång handeln med detta på stadens marknader då skepp ifrån öst och väst kommer hit för att handla med Tarnessas Herbokrater och Mitsvanes läkekunniga. Denna månad är den då flest skepp anländer till öarna så den är i sanning den månad då det finns absolut flest människor i staden. Ormens månad är döpt efter den symbol för visdom och läkekonst som är allmänt vedertagen. Den associeras dock också med sjöormen och draken. Därför håller man också tävlingar till dessa mäktiga vidunders ära.
Drakens Festival
Denna roddartävling då också fyrverkerier dominerar natthimlen och den Varnabriska Teatern har sin premiär inträffar i mitten av Ormens månad. Kulörta band och flaggor vajar över den platform ifrån vilket både skådespel och fyrverkerier avverkas ute på fjärden utanför staden. Samma färgranna dekorationer pryder också stora delar av staden och vadslagningen anses näst intill obligatorisk om vilket hus, ö, främmande nation eller intresseförening (gille i allt utom namnet) som kommer att segra i den stora rodden runt fjärden. Mycket småfusk pågår under och runt själva tävlingen, men om någonting stort uppdagades så skulle förmodligen alla inblandade lemlästas av den ilskna folkmassan och således finns det en känsla av sportslighet som inte existerar i övrigt i staden.
Legenden om Drakens Dag
Det sägs att Murnada Fradiun är den som en gång för mycket länge sedan upptäckte traden till Tiao och bortom. Under sin två månaders långa segling såg hon och hennes sjöbusar inte ett enda tecken på liv så långt ögat kunde nå. En dag seglade de dock in i en kraftig dimbank i vilken de kunde höra sjöormar leka. Mot all visdom och förstånd seglade Murnada sitt skepp efter ljudet då hennes förhoppning var att dessa väsen i alla fall skulle passera land förr eller senare.
I dimman fann man ett märkligt utländskt skepp ifrån kustnationen Galao i på västra kontinentens kust. Detta hade fångat och skadat en enorm sjöorm vid namn Tiemai som precis höll på att värpa den största pärla de någonsin skådat. Förundrad både över den märkliga bestens skönhet och de Galaoiska fiskarnas grymhet beslutade sig Murnada för att anfalla skeppet och frigöra besten. I en fruktansvärd kamp lyckades man befria Tiemai men den egna besättningen föll till föga då den var utmattad av den långa resan.
Tiemai sjönk till djupen, där hon lade sin pärla tillrätta bland en bädd av alger och korall innan hon väldig och vred återvände till ytan. Detta skedde precis då Murnada hade blivit tvingad att gå plankan tillsammans med sin besättning och denna låg hjälplöst och kämpade för att hålla huvudet över de vildsinta vågorna. Tiemai han precis rädda den kvarvarande besättningen och Murnada innan dessa drunknade och tog sedan dessa utmattade stackare till Tiao utan att ett ord någonsin yttrades mellan de båda parterna.
Då Tiaos befolkning såg de märkliga utlänningarna anlända på en Lungs rygg fann de sig saliga och lovprisade Murnada och hennes besättning för sitt hjältemod när de försvarat ormen och hennes pärla. Strax därefter fick Murnada och hennes anställda ansvaret för ett varv på vilket nya Ch’Araldagyska havsseglare byggdes och blott några år senare krossade en flotta ifrån Tiao, ledd av Murnada, de Galaoiska piraterna en gång för alla. Efter detta öppnades Tiemaitraden upp och än idag står handeln med Tiao och länderna bortom det för en stor del av den rikedom som Ch’Araldagy åtnjuter.
Radioaktiv
Hero
Amen... Nu måste vi ju skriva mer om Tiao snart också. Och så vill jag lämna in förslaget om att få spela ett äventyr under tiden då drakfestivalen är i gång i Ch'Araldagy.
För övrigt, underbar text med mycket stämning. Gillar verkligen.
För övrigt, underbar text med mycket stämning. Gillar verkligen.
Anarchclown
Swashbuckler
Jo. Problemet är ju att den redan varit detta året i Molkai-Kampanjen. Men vi kan nog definitivt lägga in det nästa år. 
Radioaktiv
Hero
Låter bra. (Var är vi i tiden nu igen? Är vi förbi svalfestivalen?)
Anarchclown
Swashbuckler
Ni borde var någon gång under vulkanens månad, DVS mitt i sommaren, och krigar.
Radioaktiv
Hero
Spegeltemplet.
Tänker mig att det ser ut ungefär såhär: Chapel of the ascension. Skillnaden är att templet är lite större och har glasgluggar i kupolen, samt att den är vitkalkad.
Inne i templet är golvet belagt med kalksten och väggarna och insidan av kupolen är täkta av speglar. I mitten av det enda rummet ligger en låg basäng med klart vatten som kastar ett blekt ljus på väggarna. I den simmar en blekgrå padda som sägs vara magisk. (Och eftersom detta är rollspel så är den självklart det).
Paddan är magisk i det att den är en inkarnation av Chanchú, som i princip är den tiaoska motsvarigheten till Ch'Araldaghys Ghoug. Men med hjälp av speglarna i templet kan paddan också färdas genom dimensionerna, och det sägs att hon kan klättra ut ur vilken spegel som helst. Förutom att vara väktaren till alla portar är hon den evigt visaste, för när hon inte reser genom dimensionerna skådar hon i speglarna allt som händer, och sägs kunna spå framtiden.
I tiaoska hem placeras därför speglar med eftertanke. De skall bara visa de "goda delarna" för gudinnan, som sägs rapportera orättvisor till Rättsskiparna. (Som ungefär motsvarar det himmelska kejsarparet).
Bredvid "Mater Dolorosa" står ofta en liten spegel som symbol för Chanchú.
Tänker mig att det ser ut ungefär såhär: Chapel of the ascension. Skillnaden är att templet är lite större och har glasgluggar i kupolen, samt att den är vitkalkad.
Inne i templet är golvet belagt med kalksten och väggarna och insidan av kupolen är täkta av speglar. I mitten av det enda rummet ligger en låg basäng med klart vatten som kastar ett blekt ljus på väggarna. I den simmar en blekgrå padda som sägs vara magisk. (Och eftersom detta är rollspel så är den självklart det).
Paddan är magisk i det att den är en inkarnation av Chanchú, som i princip är den tiaoska motsvarigheten till Ch'Araldaghys Ghoug. Men med hjälp av speglarna i templet kan paddan också färdas genom dimensionerna, och det sägs att hon kan klättra ut ur vilken spegel som helst. Förutom att vara väktaren till alla portar är hon den evigt visaste, för när hon inte reser genom dimensionerna skådar hon i speglarna allt som händer, och sägs kunna spå framtiden.
I tiaoska hem placeras därför speglar med eftertanke. De skall bara visa de "goda delarna" för gudinnan, som sägs rapportera orättvisor till Rättsskiparna. (Som ungefär motsvarar det himmelska kejsarparet).
Bredvid "Mater Dolorosa" står ofta en liten spegel som symbol för Chanchú.
Anarchclown
Swashbuckler
Ser coolt ut. Är Chanchu även den en profetisk gudom eller är det mest att den är väktare av olika portar och en märklig filur som har med speglar att göra?
Radioaktiv
Hero
Speglar fungerar som portalportar, och Chanchu dels vaktar dem, dels färdas genom dem och skådar in i dem för att hålla koll på folket åt det himmelska kejsarparet. Hon antas veta allt och har en profetisk ådra. Tänker jag mig.
Anarchclown
Swashbuckler
Cool. Så besläktad men inte samma. Dock finns det säkert de som tycker att namnen är utbytbara med varandra? Kan tänka mig att Chanchu nämns som ett av Ghougs många namn av Siarprästerna i Ch'Araldagy medan Ghoug nämns som en primitiv avart av Chanchu i västerlandet?
Radioaktiv
Hero
Vet inte, har Ghougtemplet tagit sig bort i väst? Det med namnen bör ju annars stämma i Ch'Araldaghy iallafall.
Anarchclown
Swashbuckler
Sant. Alltså. Ghougtemplets profetsior är ju en exportvara ifrån Ch'Araldagy eftersom de är så pålitliga och någotsånär unika. Så de borde vara kända men kanske inte direkt dyrkade i västerlandet.
Alltså. Ghougtemplets profetsior är ju en exportvara ifrån Ch'Araldagy eftersom de är så pålitliga och någotsånär unika. Så de borde vara kända men kanske inte direkt dyrkade i västerlandet.