Nekromanti Rollspel.nu's skrivarcirkel I
- Thread starter solvebring
- Start date
Robert Jonsson
Nothing is True. Everything is Permitted.
Re: Tema: Krig
På väg ut, så jag ska kommentera övrigt sen, men tänkte säga att det är exakt så jag gör. Det är exakt så jag gjort här. Skrev klart den i ett svept, sen reviderat den en gång. Så det är inget nytt.solvebring said:
solvebring
Superhero
Re: Tema: Krig
Fint det. Skrev förövrigt den uppmaningen som en uppmuntran till att våga mer.Robert Jonsson said:
solvebring
Superhero
Re: Rollspel.nu's skrivarcirkel
Jag tror inte allt för mycket på böcker om att skriva. De är oftast väldigt skitnödiga och känns mer hämmande än frigörande. Jag tänkte dock ta tillfället, i egenskap av denna cirkel, i akt och rekommendera två böcker av den typen som jag personligen anser att jag haft/har behållning av.
Att skriva : en hantverkares memoarer / On Writing: A Memoir of the Craft
Av Stephen King
Skrivarbok – om konsten att skriva prosa, poesi och journalistik
Av Siewert Carlsson
Jag tror inte allt för mycket på böcker om att skriva. De är oftast väldigt skitnödiga och känns mer hämmande än frigörande. Jag tänkte dock ta tillfället, i egenskap av denna cirkel, i akt och rekommendera två böcker av den typen som jag personligen anser att jag haft/har behållning av.
Att skriva : en hantverkares memoarer / On Writing: A Memoir of the Craft
Av Stephen King
Skrivarbok – om konsten att skriva prosa, poesi och journalistik
Av Siewert Carlsson
Robert Jonsson
Nothing is True. Everything is Permitted.
Re: Tema: Krig
Tack Solvebring för dina hårda ord. Mina fingrar blöder för att du slagit så hård med linjalen över dem. Me like! Mer sånt.
I alla fall, jag har blandat in saker i språket i ett försök att lätta upp det hela något från det militärt skitnödiga i Remys talande. Det är inte direkt så man talar i militären. Får se om det kan tweakas mer på.
Däremot är det en sak som du påpekar längre fram relevant:
Tack Solvebring för dina hårda ord. Mina fingrar blöder för att du slagit så hård med linjalen över dem. Me like! Mer sånt.
Då det påpekas flera gånger så har jag funderat på det här. Har du några konkreta förslag på hur det skulle göras?solvebring said:
Jupp. Jag är duktig på att tappa bort ord. Synd bara att det är fel ord som jag tappar bort vanligtvis. Tror det generellt blivit längre och mer text sedan dess. Får försöka tänka på det här nästa gång.solvebring said:
Det var ett försök till att göra känslan av det hela mer allvarligt, så som du bad om ovan. Skönt att se man lyckas så bra dåd! Haha!solvebring said:Dialogen känns lite stel. Visst, det är ett samtal bland militärens tjänstemän (eller vad fan man kallar dem?)men det känns lite skitnödigt ibland. Speciellt när någon vill uttrycka känslor, som Remy. Var inte rädd för att ta i när det behövs. Som "Liven, så många liv..." – som väl beskriver andlösheten inför det han beskådar, men som inte alls känns rätt.
I alla fall, jag har blandat in saker i språket i ett försök att lätta upp det hela något från det militärt skitnödiga i Remys talande. Det är inte direkt så man talar i militären. Får se om det kan tweakas mer på.
Antagligen något olämpligt, för det är typ vad jag gör i sådana situationer. Men bra poäng med övriga personer. Kanske scrappa försöket att göra det hela mer tungt och köra på mer naturligt.solvebring said:
Här väljer jag att ignorera nästan allt du säger för att a) jag håller inte med om allt, b) det finns många olika regler, c) det är inte tänkt att layoutas skönlitterärt, d) min layoutare kommer slå ihjäl mig om jag trilskar till texten och e) jag försöker undvika göra dubbeljobb med att formatera först, sen få ta bort det.solvebring said:
Däremot är det en sak som du påpekar längre fram relevant:
Jag tycker ditt första förslag ser hemskt ut och ger dåligt flyt, så det vill jag inte använda. Ditt andra förslag däremot försöker jag använda mig av. Eller stoppa in någon gest eller liknande som personen som talar, innan jag går över till den. Jag är lite ringrostig så jag har uppenbarligen glömt bort att göra så överallt. Bra att du påpekar och slår mig på fingrarna. Underlättar rejält när jag ska komma ihåg att inte göra så till nästa gång. Hoppas jag iaf.solvebring said:
Ulfgeir
Swashbuckler
Re: Tema: Krig
Här är mitt bidrag. Det jag vill ha feedback på helst är om det känns tillräckligt skitigt och otrevligt för att skildra krigets vansinne. Funkar språket?
/Ulfgeir
Här är mitt bidrag. Det jag vill ha feedback på helst är om det känns tillräckligt skitigt och otrevligt för att skildra krigets vansinne. Funkar språket?
/Ulfgeir
Vimes
Spenderar tid på Casino Svensk
- Joined
- 15 Jun 2000
- Messages
- 12,073
Re: Tema: Krig
Hej Ulfgeir, jag är trött, men det blir lite kommentarer, så jag inte glömmer sen:
<ul style="list-style-type: disc">[*]Jag tycker det är otydligt vad du vill med den här texten. Vad är det du vill gestalta?[*]Första stycket slår an en mörk ton: det är förtvivlan, generationer i köttkvarnar, granatregn och kalla vindar. Sen kommer tredje stycket: "”Skärp dig gamle gosse, du har ett uppdrag att sköta.” /.../ Tusan också. /.../ Var ju bara lite
träribbor och uppspänt tyg som höll honom i luften." Som känns hej och hå och lättsmält underhållning. Något som fortsätter: han ska "komma hem helskinnad", det gäller "att hålla huvudet kallt", han manövrerar "Med en heroisk ansträngning", och så vidare. Det känns inte som en gestaltning av krigets vansinne, utan mer som Biggles.[*]Vem är "han"? Din huvudperson alltså. Din texts styrka och fokus är ju att du på ett ganska effektivt sätt skildrar en flygstrid, men eftersom din huvudperson är helt okänd för mig som läsare är det svårt att engageras. Det enda vi vet om din flygare är att han nog inte är tysk, är man, och har varit med ett tag. Det finns väldigt lite att gripa in i. Och frågan är ju återigen vad du vill med din text, är det inledningen på något längre ("Bakom fiendens linjer!") fungerar det väl hyfsat. Men jag tror du skulle vinna på att möjliggöra en relation mellan din pilot och läsaren.[*]Ett problem är att det är en kort text om en flygstrid. Jag tycker att det är svårt att se hur den kan engagera, om den inte är en del av något mer. Strid i sig är sällan speciellt intressant, om man inte känner något inför de som är inblandade i den. Och skulle du vilja skildra krigets skitighet och otrevlighet bara så finns det nog bättre motiv än en luftduell. Men som sagt: det är svårt att veta när jag inte vet vad det här är för text. Som en del av eller inledning till, något längre kan det vara problemfritt, men som fristående text håller motivet inte. Detta gäller för övrigt Roberts text också, men där väcks en del frågor om vad som hade hänt och vad som ska hända och så vidare, den enda frågan här är hur det ska gå för den här namnlösa piloten som vi inte vet varför vi ska bry oss om.[*]Språkligt är det ok. De största problemen där tycker jag ligger på en stil- och motivnivå som jag tror mer handlar om den otydlighet med textens syfte som jag adresserat ovan. Hur som helst tror jag att även din text skulle må bra av en del strykningar, samt en översikt över vilka stående uttryck du använder dig av ("klara sig helskinnad" är svårt att ta på allvar, och "Nu gällde det..." upprepas några gånger, "Tusan också." likaså, och så vidare). Det jag tycker fungerar riktigt bra i din gestaltning är luftstridens konkreta förlopp, där du bland annat lyckas väl med att förmedla det rumsliga, vilket annars borde vara svårt i en luftstrid.[/list]
Det känns som att jag varit ganska hårt, hårdare än mot Solve och Robert. Kritiken är dock menad att vara konstruktiv, så jag hoppas jag lyckats förmedla den på detta vis.
Hej Ulfgeir, jag är trött, men det blir lite kommentarer, så jag inte glömmer sen:
<ul style="list-style-type: disc">[*]Jag tycker det är otydligt vad du vill med den här texten. Vad är det du vill gestalta?[*]Första stycket slår an en mörk ton: det är förtvivlan, generationer i köttkvarnar, granatregn och kalla vindar. Sen kommer tredje stycket: "”Skärp dig gamle gosse, du har ett uppdrag att sköta.” /.../ Tusan också. /.../ Var ju bara lite
träribbor och uppspänt tyg som höll honom i luften." Som känns hej och hå och lättsmält underhållning. Något som fortsätter: han ska "komma hem helskinnad", det gäller "att hålla huvudet kallt", han manövrerar "Med en heroisk ansträngning", och så vidare. Det känns inte som en gestaltning av krigets vansinne, utan mer som Biggles.[*]Vem är "han"? Din huvudperson alltså. Din texts styrka och fokus är ju att du på ett ganska effektivt sätt skildrar en flygstrid, men eftersom din huvudperson är helt okänd för mig som läsare är det svårt att engageras. Det enda vi vet om din flygare är att han nog inte är tysk, är man, och har varit med ett tag. Det finns väldigt lite att gripa in i. Och frågan är ju återigen vad du vill med din text, är det inledningen på något längre ("Bakom fiendens linjer!") fungerar det väl hyfsat. Men jag tror du skulle vinna på att möjliggöra en relation mellan din pilot och läsaren.[*]Ett problem är att det är en kort text om en flygstrid. Jag tycker att det är svårt att se hur den kan engagera, om den inte är en del av något mer. Strid i sig är sällan speciellt intressant, om man inte känner något inför de som är inblandade i den. Och skulle du vilja skildra krigets skitighet och otrevlighet bara så finns det nog bättre motiv än en luftduell. Men som sagt: det är svårt att veta när jag inte vet vad det här är för text. Som en del av eller inledning till, något längre kan det vara problemfritt, men som fristående text håller motivet inte. Detta gäller för övrigt Roberts text också, men där väcks en del frågor om vad som hade hänt och vad som ska hända och så vidare, den enda frågan här är hur det ska gå för den här namnlösa piloten som vi inte vet varför vi ska bry oss om.[*]Språkligt är det ok. De största problemen där tycker jag ligger på en stil- och motivnivå som jag tror mer handlar om den otydlighet med textens syfte som jag adresserat ovan. Hur som helst tror jag att även din text skulle må bra av en del strykningar, samt en översikt över vilka stående uttryck du använder dig av ("klara sig helskinnad" är svårt att ta på allvar, och "Nu gällde det..." upprepas några gånger, "Tusan också." likaså, och så vidare). Det jag tycker fungerar riktigt bra i din gestaltning är luftstridens konkreta förlopp, där du bland annat lyckas väl med att förmedla det rumsliga, vilket annars borde vara svårt i en luftstrid.[/list]
Det känns som att jag varit ganska hårt, hårdare än mot Solve och Robert. Kritiken är dock menad att vara konstruktiv, så jag hoppas jag lyckats förmedla den på detta vis.
solvebring
Superhero
Re: Rollspel.nu's skrivarcirkel - Allmänt
Halloj!
Tänkte bara säga att Dnalor joinar vår kära cirkel, så han är numera tillagd enligt konstens alla regler.
Dessutom bör jag väl nämna att jag, som det är nu, stryker Tibbelin pga långvarig frånvaro.
Halloj!
Tänkte bara säga att Dnalor joinar vår kära cirkel, så han är numera tillagd enligt konstens alla regler.
Dessutom bör jag väl nämna att jag, som det är nu, stryker Tibbelin pga långvarig frånvaro.
Ulfgeir
Swashbuckler
Re: Tema: Krig
Tackar för kommentarerna. Jo, det stämmer att jag nog inte hade något riktigt fokus här. Hade faktiskt väldigt svårt att ens komma på något att skriva. Idéer som jag funderade på först var något riktigt high-tech sf-aktigt, eller skitig medeltid.
Tackar för kommentarerna. Jo, det stämmer att jag nog inte hade något riktigt fokus här. Hade faktiskt väldigt svårt att ens komma på något att skriva. Idéer som jag funderade på först var något riktigt high-tech sf-aktigt, eller skitig medeltid.
solvebring
Superhero
Re: Tema: Krig
Det är bra skrivet men jag vill se mer liv och lust i din text; ett rikare språk, lite bättre avsmakade meningar och mindre upprepningar. Som Vimes skrivit upprepar ditt språk sig väldigt ofta på ett sätt som stör mer än det bidrar. Det kommer för tätt och ofta helt enkelt. Sedan känns det relativt stelt. Jag kan inte beskriva exakt vad jag menar, men jag vill se mer skrivglädje; den här texten känns lite styltig.
Jag tycker förövrigt inte att texten är otydlig i vad du vill med den och gillar hur öppningen liksom placerar oss i en stämning och situation som ger oss ett utgångsläge för det andra. Det berättar dessutom en del om flygarens inställning till kriget. Det vill jag se mer av.
Vad gäller flygstriden är jag lite inne på det Vimes säger; han svängde hit och dit och ditt och datt är inte särskilt intressant. Mer action i form av mer vånda – mer tankar och känslor framför allt. Jag är inte intresserad av hans plan (även om detaljerna om planet uppskattades) utan av honom, flygaren. Vad känner han och vad tänker han?
Kort sagt: Du skriver bra men den här texten var tämligen stel. Det är det den lider av mest, enligt min mening. Inte heller så värst skitig, den var mer instruerande och detaljerad och det på flygarens manövers. Våga vara lite mer häftig med dina ord och lek lite mer, anser jag.
Det är bra skrivet men jag vill se mer liv och lust i din text; ett rikare språk, lite bättre avsmakade meningar och mindre upprepningar. Som Vimes skrivit upprepar ditt språk sig väldigt ofta på ett sätt som stör mer än det bidrar. Det kommer för tätt och ofta helt enkelt. Sedan känns det relativt stelt. Jag kan inte beskriva exakt vad jag menar, men jag vill se mer skrivglädje; den här texten känns lite styltig.
Jag tycker förövrigt inte att texten är otydlig i vad du vill med den och gillar hur öppningen liksom placerar oss i en stämning och situation som ger oss ett utgångsläge för det andra. Det berättar dessutom en del om flygarens inställning till kriget. Det vill jag se mer av.
Vad gäller flygstriden är jag lite inne på det Vimes säger; han svängde hit och dit och ditt och datt är inte särskilt intressant. Mer action i form av mer vånda – mer tankar och känslor framför allt. Jag är inte intresserad av hans plan (även om detaljerna om planet uppskattades) utan av honom, flygaren. Vad känner han och vad tänker han?
Kort sagt: Du skriver bra men den här texten var tämligen stel. Det är det den lider av mest, enligt min mening. Inte heller så värst skitig, den var mer instruerande och detaljerad och det på flygarens manövers. Våga vara lite mer häftig med dina ord och lek lite mer, anser jag.
Ulfgeir
Swashbuckler
Re: Tema: Krig
Tack för kommentarerna.
Får fundera på det till nästa tema..
Slänger med en gammal text på engelska som utspelar sig i en krigssituation. Lite bonus så här innan jag drar till bokmässan i gbg. Och den här ingår då inte i skrivarcirkeln egentligen så inga kommentarer behövs (såvida ni inte absolut vill)
/Ulfgeir
Tack för kommentarerna.
Får fundera på det till nästa tema..
Slänger med en gammal text på engelska som utspelar sig i en krigssituation. Lite bonus så här innan jag drar till bokmässan i gbg. Och den här ingår då inte i skrivarcirkeln egentligen så inga kommentarer behövs (såvida ni inte absolut vill)
/Ulfgeir
Robert Jonsson
Nothing is True. Everything is Permitted.
Tema: Saknad
Sölvebring slog mig på Facebook om nytt tema. Så nu kommer jag hit och ger det, innan han kommer med ett järnrör i verkligheten.
Tema: Saknad.
Sölvebring slog mig på Facebook om nytt tema. Så nu kommer jag hit och ger det, innan han kommer med ett järnrör i verkligheten.
Tema: Saknad.
solvebring
Superhero
Re: Tema: Saknad
Nå, skitnajs tema. Svårt och intressant. Går att göra mycket på det. =)
Haha! Jag är ju världens snällaste.Robert Jonsson said:Sölvebring slog mig på Facebook om nytt tema. Så nu kommer jag hit och ger det, innan han kommer med ett järnrör i verkligheten.
Tema: Saknad.
Nå, skitnajs tema. Svårt och intressant. Går att göra mycket på det. =)
solvebring
Superhero
Re: Tema: Saknad
Texten är häftig och experimentell. Det är intressant att se hur du bygger längre meningar utan kommatecken eller andra rytmskapande avbrott. Texten i sig är kort och gör att det fungerar.
Återigen har du väl mer eller mindre skapat poesi på prosa och texten är lika innehållslös som rik; det går att läsa den på många olika sätt och tolka fram hur mycket som man själv önskar. Texten är kort och läsaren är fri.
... Jag kan nog inte säga mer än att den är intressant som dikt, vilket är vad den är för mig. Vore jag orättvis skulle jag läsa den som vanlig, skönlitterär prosa, men då blir den bara tom och kort.
Texten är häftig och experimentell. Det är intressant att se hur du bygger längre meningar utan kommatecken eller andra rytmskapande avbrott. Texten i sig är kort och gör att det fungerar.
Återigen har du väl mer eller mindre skapat poesi på prosa och texten är lika innehållslös som rik; det går att läsa den på många olika sätt och tolka fram hur mycket som man själv önskar. Texten är kort och läsaren är fri.
... Jag kan nog inte säga mer än att den är intressant som dikt, vilket är vad den är för mig. Vore jag orättvis skulle jag läsa den som vanlig, skönlitterär prosa, men då blir den bara tom och kort.
Robert Jonsson
Nothing is True. Everything is Permitted.
Re: Tema: Saknad
Alltså, det här är en sådan text som jag verkligen, verkligen vill gilla. Men inte alls gör det. Det är exakt av samma skäl som jag inte gillar poesi heller, och det kanske inte är konstigt för det är dit tankarna går.
Lite för långa meningar (i synnerhet stycke fyra), som gör att man går vilse i dem. Tappar tråden och får börja om.
Jag gillar däremot sluttvisten och det känns som en tydlig tema-anknytning. Den är tydlig, men inte övertydlig och det är något som uppskattas.
Alltså, det här är en sådan text som jag verkligen, verkligen vill gilla. Men inte alls gör det. Det är exakt av samma skäl som jag inte gillar poesi heller, och det kanske inte är konstigt för det är dit tankarna går.
Lite för långa meningar (i synnerhet stycke fyra), som gör att man går vilse i dem. Tappar tråden och får börja om.
Jag gillar däremot sluttvisten och det känns som en tydlig tema-anknytning. Den är tydlig, men inte övertydlig och det är något som uppskattas.
Ulfgeir
Swashbuckler
Re: Tema: Saknad
Hmm, verkar åter vara mer poesi. Inte riktigt min kopp te (ja, jag har gjort mig skyldig till att skriva en del dikter själv, men jag är inte så förtjust i att läsa det).
I det här fallet så upplevde jag den som lite platt. Det var inget som stack ut och grabbade tag i mig. Likadant så blir jag inte riktigt klok på var själva saknaden tog vägen.
/Ulfgeir
Hmm, verkar åter vara mer poesi. Inte riktigt min kopp te (ja, jag har gjort mig skyldig till att skriva en del dikter själv, men jag är inte så förtjust i att läsa det).
I det här fallet så upplevde jag den som lite platt. Det var inget som stack ut och grabbade tag i mig. Likadant så blir jag inte riktigt klok på var själva saknaden tog vägen.
/Ulfgeir
solvebring
Superhero
Re: Tema: Saknad
Har försökt korra så gott jag kan på egen hand. Hoppas att de flesta felen är släckta.
Vill som vanligt ha all ros och ris ni har, med tyngd på språk och rytm.
Varsågoda!
Har försökt korra så gott jag kan på egen hand. Hoppas att de flesta felen är släckta.
Vill som vanligt ha all ros och ris ni har, med tyngd på språk och rytm.
Varsågoda!
Robert Jonsson
Nothing is True. Everything is Permitted.
Re: Tema: Saknad
Överlag känns den här berättelsen som det har en bättre rytm i språket än den första jag läste. Betydligt mer lätt att följa med i, även om det var två uttryck som jag stannade till vid. Ulkade var ett ord som jag inte kände till och som fick mig fundera vad du menade innan det slank ned. Vi i min krets använder hulkade, vilket iofs. både kan betyda gråta och kräkas. XD Sen så fastnade jag vid "gjorde äppelmos av hjärnan" som var jävligt skönt!
Problemen ligger snarare i logiska luckor och inkonsekvenserna. Först och främst, du beskriver hur mördaren skurit upp Jerrys mage och hur han tar alla förberedelser för att undvika att bli upptäckt. Och ändå dumpar han kroppen på en BADPLATS?!? (=> "Lugnt och försiktigt, det var dumt att lämna däckspår
i onödan, svängde han bort från badplatsen") Alltså, det är som att be om att den ska hittas. Något mer avskilt vore bättre.
Sen skriver du att han dricker en halv flaska whisky, inte kan sova och går ut. Sen hem och drack en halv flaska med skotsk maltsprit? Alltså, visst det kan vara två halva flaskor, men det känns som logiskt felslut och slarv med detaljer.
Avslutningen känns lite tam med "Förlåt!". Det känns uddlöst. Show, don't tell! Låt honom göra någonting som visar att han verkligen känner ånger - eller ännu hellere, saknad!
Temaanknytningen är tydlig och bra, inget som jag vänder mig mot där.
Överlag känns den här berättelsen som det har en bättre rytm i språket än den första jag läste. Betydligt mer lätt att följa med i, även om det var två uttryck som jag stannade till vid. Ulkade var ett ord som jag inte kände till och som fick mig fundera vad du menade innan det slank ned. Vi i min krets använder hulkade, vilket iofs. både kan betyda gråta och kräkas. XD Sen så fastnade jag vid "gjorde äppelmos av hjärnan" som var jävligt skönt!
Problemen ligger snarare i logiska luckor och inkonsekvenserna. Först och främst, du beskriver hur mördaren skurit upp Jerrys mage och hur han tar alla förberedelser för att undvika att bli upptäckt. Och ändå dumpar han kroppen på en BADPLATS?!? (=> "Lugnt och försiktigt, det var dumt att lämna däckspår
i onödan, svängde han bort från badplatsen") Alltså, det är som att be om att den ska hittas. Något mer avskilt vore bättre.
Sen skriver du att han dricker en halv flaska whisky, inte kan sova och går ut. Sen hem och drack en halv flaska med skotsk maltsprit? Alltså, visst det kan vara två halva flaskor, men det känns som logiskt felslut och slarv med detaljer.
Avslutningen känns lite tam med "Förlåt!". Det känns uddlöst. Show, don't tell! Låt honom göra någonting som visar att han verkligen känner ånger - eller ännu hellere, saknad!
Temaanknytningen är tydlig och bra, inget som jag vänder mig mot där.