Nekromanti Saker du ogillar eller t.o.m. hatar?

Vitulv

Årets spelledare 2011 och 2013
Joined
23 Dec 2000
Messages
7,051
  • stun-effekter och liknande, som bara gör att man får stå över sin runda. Det roligaste jag vet med encounter-baserade actionrollspel är när det är min tur, och jag får hitta på något kul och fiffigt sätt att hjälpa mina kamrater eller slå fienden i huvudet. Att få stå över sin runda gör liksom ingenting för att jag ska få det roligare, tvärtom. Det blir bara ytterligare fem (minst) minuters speltid där jag är helt passiv.
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,959
Location
Stockholm
Vitulv said:
Men okej då, en sak jag ogillar med det spel vi kör nu (D&D4):

<ul style="list-style-type: disc">[*]stun-effekter och liknande, som bara gör att man får stå över sin runda. Det roligaste jag vet med encounter-baserade actionrollspel är när det är min tur, och jag får hitta på något kul och fiffigt sätt att hjälpa mina kamrater eller slå fienden i huvudet. Att få stå över sin runda gör liksom ingenting för att jag ska få det roligare, tvärtom. Det blir bara ytterligare fem (minst) minuters speltid där jag är helt passiv.
[/list]
Fast det är kul när vi använder såna effekter mot fienden.
 

Vitulv

Årets spelledare 2011 och 2013
Joined
23 Dec 2000
Messages
7,051
  • stun-effekter och liknande, som bara gör att man får stå över sin runda. Det roligaste jag vet med encounter-baserade actionrollspel är när det är min tur, och jag får hitta på något kul och fiffigt sätt att hjälpa mina kamrater eller slå fienden i huvudet. Att få stå över sin runda gör liksom ingenting för att jag ska få det roligare, tvärtom. Det blir bara ytterligare fem (minst) minuters speltid där jag är helt passiv.
 

Nässe

Myrmidon
Joined
3 Jan 2006
Messages
3,617
Location
Malmö
Jag ogillar spel med långa kapitel med typ utrustning eller färdigheter, krafter odyl- sida efter sida med info som man på något sätt förväntas sortera i. Det blir snabbt tråkigt, och det brukar ta enormt lång tid att göra rollpersoner. Sen är det då också ofta så att de fåtalet saker man väljer sällan kommer med i spel. Mitt värde i administrera lagböcker eller djuphavsdykning används kanske en gång på en kampanj medan mer breda färdigheter/ förmågor eller val som direkt knyts in i fiktionen oftare spelar roll för spelandet.

Jag ogillar "realism", vilket nämnts tidigare, och kan knytas till ovanstående punkt.

Ogillar är kanske ett starkt ord så jag vänder på det istället- jag föredrar att spela rollspel som har mer fokus på teater än konfliktbrädspel. D&D3 tyckte jag var ganska tråkigt, och jag hoppade av efter första spelpasset. Skulle dock gärna testa fjärde editionen som ett slags brädspel.

Jag ogillar när kampanjer rinner ut i sanden. Sen är det ofta lika mycket mitt fel som någon annans.

jag ogillar när jag går in i prestations-mode som spelledare och blir kritisk mot mig själv istället för att bara ha kul.

jag ogillar att det i mitt vuxenliv är så förbaskat svårt att hitta tid, men framför allt ork att spela rollspel.

Jag ogillar att det är svårt att hinna med att testa alla spel som jag vill köra. Evolutionens barn, supergänget, etc

Jag ogillar starkt att Simon är i Stockholm istället för att bo där han hör hemma och kunna spela med oss i Malmö.

Sen är jag nog mycket inne på Vitulvs linje- dem man inte vill spela med behöver man inte spela med, och de spel jag ogillar struntar jag i.
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,959
Location
Stockholm
Nässe said:
Jag ogillar starkt att Simon är i Stockholm istället för att bo där han hör hemma och kunna spela med oss i Malmö.
Vi får ju inte heller spela med honom eftersom han är en sån däringa kulturarbetare som jobbar när vi andra är lediga och vice versa. :gremfrown:
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,944
Location
Uppsala
Hmm. Allas vårt favoritämne. Nästan så jag önskar att jag kunde svara på frågan "vad ogillar du att andra spelare ogillar?" Hehe.

Vad jag ogillar:

1. Regelslaveri. Folk som måste kontra sin spelledare med vad som står i Splatbook 7 och ägna mer tid åt att diskutera tärningsmodifikationer än åt rollspelandet. Antagligen mest för att jag föredrar att improvisera och inte själv kan regler allt för väl...

2. Bristande initiativförmåga. När spelare (för jag spelleder oftast) inte kan fatta egna beslut eller ta egna initiativ, utan mer eller mindre måste matas med spelupplevelsen. Har spelat med ett par sådana grupper.

3. Förutsägbarhet. Spelare som alltid spelar samma karaktärer; spelledare som alltid spelleder samma spel eller äventyr; spelböcker som bara är små variationer av D&D.

4. Hjältespel och -grupper. Situationer där det inte är OK att jäklas inom gruppen.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,109
Location
The Culture
Jag ogillar bilder på vapen, sida upp och sida ner, speciellt när dessa bilder inte lär oss något vi inte redan visste. Åh, wow, är det så en dolk ser ut! Och titta, den här modellen på revolver har en pipa som är en centimeter längre än pipan på den här andra revolvern som annars är helt identisk. Det var verkligen information som bidrog till spelupplevelsen!

/tobias
 

Doctor_Hell

Veteran
Joined
2 Mar 2009
Messages
142
Location
Sweden
personer som har sin egen agenda som går utanför gruppens och hela tiden ska ge sig ut på egna små side quests ..


folk som inte förstår att story trumps rules , min gubbe har detect ambush och är dessutom alv så han får automatiskt reda på om det är ett bakhåll och så måste man som sl sitta ett halvt spelmöte och förklara att på grund av storyn så ska ni hamna i bakhåll för det leder er till nästa punkt i storyn och allt personen vill är att få slå sitt slag för detect ambush ...


personer som tar evigheter på sig att beskriva vad just deras rollpersoner gör , vi har en person i spelgruppen det kan ta en kvart för att beskriva hur han gör sin morgon toalett ..

powergaming spel som dungeons & dragons 3,5 och liknande som inte inbjuder till nått mer än att maxa sin gubbe och slå ihjäl allt i sin väg


spel som erbjuder spelarna för många val vad gäller yrken ., fördelar , nackdelar . vapen osv eftersom somliga personer då kan ta upp ett helt spelmöte med att bestämma sig för vilket svärd hans krigare ska ha eller om hans tjuv ska ha fördelen osynlig eller lönnmord


men mest av allt stör jag mig på folk som inte tar spelmötet på allvar utan ringer en kvart innan spelmötet och säger, du jag orkar inte spela idag jag är så bakfull eller du jag var uppe till 4 igår och spelade world of warcraft, vuxna människor ska ha förmågan att planera sitt liv så sånt inte inträffar , vet man att man ska spela på söndag drar man itne i sig 10-15 st 7,2:or på lördagen innan
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,126
Location
Rissne
Doctor_Hell said:
men mest av allt stör jag mig på folk som inte tar spelmötet på allvar utan ringer en kvart innan spelmötet och säger, du jag orkar inte spela idag jag är så bakfull eller du jag var uppe till 4 igår och spelade world of warcraft, vuxna människor ska ha förmågan att planera sitt liv så sånt inte inträffar , vet man att man ska spela på söndag drar man itne i sig 10-15 st 7,2:or på lördagen innan
Det här kan jag ställa upp på. Jag vågar nog säga att jag verkligen avskyr när spelare inte respekterar gruppens tid och energi. Jag som SL gör mycket förberedelser eftersom jag inte är så bra på improvisation. Det stör mig inte, jag gillar förberedelser. Men spelare som inte respekterar den tid och den ork jag investerar ens tillräckligt för att dyka upp - eller säga till i god tid - blir jag väldigt avogt inställd till. Vill man inte spela slipper man, men jag föredrar att spela med spelare som någonstans prioriterar rollspel, som visar att rollspelandet faktiskt är viktigt.
 

Necross

Swashbuckler
Joined
25 Aug 2005
Messages
1,868
krank said:
Det är <span style="font-style: italic;">handling och konsekvens</span>. Tänker man längre än näsan räcker så väljer man en handling som har hög chans att de <span style="font-style: italic;">den konsekvens man önskar</span>.
OK, men jag förväntar mig iaf inte att folk är idioter. När jag läser något nån skriver så friar jag hellre än fäller.

Och med tiden tror jag internet kommer att evolvera människor till att tänka efter mer på vad de läser och svarar på. Positivt kritiskt tänkande, förhärdande kalla det vad du vill. IMHO alltså!
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,126
Location
Rissne
Necross said:
OK, men jag förväntar mig iaf inte att folk är idioter.
Folk är inte idioter för att de föredrar ett annat tilltal och ett annat diskussionsklimat än vad du gör.

Necross said:
Och med tiden tror jag internet kommer att evolvera människor till att tänka efter mer på vad de läser och svarar på. Positivt kritiskt tänkande, förhärdande kalla det vad du vill.
Eller så degenererar internet till ett avgrundhål av trollande och kommunikationsproblem eftersom de inblandade helt saknar ens grundläggande respekt för varandra. Det är så det funkar på större delen av nätet idag...

Det är liksom inte konstigare än att man väljer hur man uttrycker sig i vardagslivet. Börjar man med att kalla homosexuella för bögjävlar har man, oaktat lyssnarnas förmåga att tänka kritiskt, satt tonen för diskussionen på en ganska okonstruktiv nivå.

Språk har flera nivåer. Genom att välja ord så signalerar man inte bara det ytliga konceptet utan även hur stor respekt man har för den man pratar med etc. Signalerar man inte att man har någon respekt så tycker jag det är självklart att man inte blir visad någon heller.
 

Jocke

Man med skägg
Joined
19 May 2000
Messages
4,115
Location
Sthlm
Mycket av mitt ogillande kommer från konvents-svängen.-

Jag tycker illa om konventsscenarion där en av karaktärerna egentligen är motståndare till resten av gruppen men förklädd till en vanlig gruppmedlem.
Lösningen för min grupp har vart att vi har ett kodord för sånt så att alla spelarna i gruppen vet att det finns en mullvad och vem denna är, så att vi kan spela lite snygga scener om misstankar och så vidare.

Jag tycker illa om färdiga spelarkaraktärer som "absolut inte, någonsin" pratar om det enda som gör dem intressanta.

Jag tycker illa om spelledarstilen där man vill övertrumfa sina spelare hela tiden, typ
HAHA! ni missade det magiska svärdet i dödens träsk och kan inte ens skada slutskurken!
Över huvud taget har jag svårt för spelledare som ser sig som spelarnas motspelare. Rollspela gör man tillsammans. Alla vinner.

Jag tycker illa om scenarion där spelarna förväntas ha (och använda) Sherlok-Holmes-skarpt intellekt för att lösa mysteriet. Jag tycker att rollpersonernas expertis tillsammans med lite hanout-pysslande ska räcka för mysterielösande.
Sen hart jag inget emot mysterier som inte blir lösta eller komplicerade konspirationer, så länge spelet kan fortsätta.

Sen är jag ganska trött på tjocka regelböcker också, jag minns aldrig vart det viktiga står.
 

Niklas73

Skapare av Starchallenge
Joined
20 Jan 2003
Messages
3,703
Location
Stockholm
Jag har nästan alltid spellett och det är ett ganska gediget jobb särskilt då man gör sitt eget spel. Jag förväntar mig den respekten att spelarna kommer i tid och engagerar sig. Det är som på ett arbete, i ett lag, en orgnisation. Det ligger mycket tid bakom. Minns ni då ni skrev kampanjer på plats och era spelare läste kalle anka, spelade dataspel och snackade skit medan du svettades med giorgoner och gravvalv. I timmar. Förstod de ens hur mycket tid du la ner?
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,959
Location
Stockholm
krank said:
Necross said:
OK, men jag förväntar mig iaf inte att folk är idioter.
Folk är inte idioter för att de föredrar ett annat tilltal och ett annat diskussionsklimat än vad du gör.
Nu utelämnade du en väsentlig del av det Necross skrev.

Necross said:
OK, men jag förväntar mig iaf inte att folk är idioter. När jag läser något nån skriver så friar jag hellre än fäller.
Dvs. när Necross läser något utgår han inte från att skribenten är idiot och gör därför en välvillig tolkning av det skrivna, snarare än att automatiskt göra den värsta möjligt tolkningen (lite som du gjorde nu när du valde att tolka det som att Necross kallade de som är av annan åsikt än han själv för »idioter«).
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Jag hatar inget med rollspel. När jag faktiskt spelar, eller skriver, rollspel så är det nästan alltid kul, och aldrig dåligt. Så finns inte mycket att klaga på det egentligen. Krasst sett - hade jag inte hängt på WRNU hade jag nästan aldrig stött på några element inom rollspel att ogilla.
(Det finns förstås fler positiva sidor med WRNU, men det tar vi in en annan tråd, för här är det dags att dra på sig den sura gubbjävelshatten).

- Jag ogillar alltför mycket teoretiserande om rollspel (dock ogillar jag inte alls att försöka bli bättre på rollspel, mest att mycket teoretiserande blir så... teoretiskt)

- Jag ogillar enkvällsscenarier eller att byta spel eller spelvärld stup i kvarten (med ett par undantag)

- Jag ogillar, som andra påpekat, omotiverade/oseriösa spelledare eller spelare

Sedan ogillar jag försök att begränsa vad fiktion bör handla om (jag ser hellre att man lägger till istället för att ta bort - fiktion för eskapismens syften mår bra av fritt spelrum)

Men som sagt, inget av dessa saker är ett egentligt problem eller något jag vill ta bort utan är mer rent teoretiska pet peeves.
 

Ram

Skev
Joined
11 May 2004
Messages
5,569
Location
Slätta
Jag ogillar bara en sak egentligen; Spel eller scenarios med omotiverad avsaknad av konsekvens. Jag har också (vilket egentligen är ganska självklart) problem med när spelare/SLs spelstilar kolliderar och spelet inte funkar i gruppen.

I de flesta andra fall så handlar det mer om att jag gillar saker mer än dess... Eh, motpol. Jag gillar längre kampanjer med långsammare karaktärsutveckling bättre än kortare med mer explosiv/utmaningsbaserad etc.
 

Poseur

Swashbuckler
Joined
16 Jan 2007
Messages
2,233
Location
Falun
När det kommer till rollspel så har det mesta av mitt ogillande redan tagits upp av andra men vissa saker stör mig extra mycket så de förtjänas nämnas.


*När någon spelare inte respekterar tiden och planeringen man har satt upp för att spela. Hur det än är om någon ringer en timme före ett spelmöte som varit planerat i veckor och säger att man inte kommer pga en dålig anledning så respekterar man inte de andra spelarna som lagt ner tid, kanske planerat om saker och man inser inte att de andra spelarna också har ett liv vid sidan av hobbyn.

*När saker sker med avsaknad av allt som kallas trovärdighet så blir jag lack. Liksom det bör finnas en tanke varför saker händer i en spelvärld, för till skillnad ifrån vår egen finns liksom inte slumpen. Då lär det finnas en anledning till varför saker händer, och om det är slumpen så skall slump-momenten gå att se tillbaka på.

*När folk spyr ut sig en idiotisk off-kommentar när man som spelare och spelledare har byggt upp stämningen så den nästan går att ta på. Offande överlag stör jag mig på, men givetvis så är det okej med lite grann då och då men helst där det inte förstör allting.

*Spelare som inte kan ge minste motprestation eller motengagemang mot spelledaren. De bara kräver och förväntar sig att bli serverade allting på silverfat, helst ska också SL veta exakt vad som de som spelare går igång på och vad deras karaktärer går igång på, utan att ge minsta antydan till vad det är eller talat om det överhuvudtaget. Att spelare inte ger minsta engagemang utanför spelandet alls stör jag mig grymt mycket på. Om man som SL planerar världens coolaste scen åt en spelare, men allt man kräver i utbyte är att spelaren ska spela ut den och kanske på sin fritid skriva ner namnen på några gamla vänner eller familjemedlemmar, men det gör dem inte pga <insert skitkass anledning, typ WoW> så blir jag smått galen. Dvs jag hatar att kasta pärlor åt svinen.


* Jag ogillar att spelare bara sitter ner och tittar i situationer där man försöker engagera dem. Tex när problem bör lösas så sitter de bara och tänker i avancerad matematik och logiska lösningar, trots att deras karaktärer är tvärt emot och saknar all form av metematisk utbildning.

* Jag ogillar skarpt när spelare är för rädda om sin karaktär så att de inte vågar göra bort sig eller riskera att någon blir arg på dem. Hellre att min karaktär ser cool ut än att jag gör den där deprimerade vapenmästaren arg. Sådant hatar jag.

*Spelare som tror att allt metaspelande är dåligt och måste skrika ut det så fort någon annan spelare metaspelar, må det vara lite, mycket eller fullständigt för äventyrets bästa och dramaturgins coolhet.


Tillägg:
Jag ogillar spelare som är fast i sin egna syn om någonting vad nu det kan vara, hur en stad i världen ser ut, hur cool en viss sak är, vilken som är bäst på detta eller att krut inte ska finnas i fantasy eller att ljussablar bara hör hemma i SW. Att man inte kan tänkas öppna upp för att scenariot kan bli riktigt grymt bara man tänker utanför sin egna låda.
Hit hör också till vad jag kallar Barnslighetsyndromet, att bara för att något verkar barnsligt vid första ögonkastet så kan man inte spela seriöst om det, trodde man var vuxnare än så. Tex, en rosa drake är väldigt barnslig, den är ju rosa thithihihi, men i själva verket är det ju fortfarande en drake liksom.


Och sedan är det som sagt en hel del till, men det har nämnts redan av andra och jag anser inte det lika viktigt. Men visst, även om jag stör mig sjukt mycket på vissa/många saker så trivs jag ändå med min spelgrupp. Dom är bara lite tröga när det kommer till att förändras/förbättras.(Läs inte in förmycket i det där sista nu)


/Poseur bilr arg av att tänka ibland.
 

Dante

Bäst i Sverige på rollspel
Staff member
Joined
17 May 2000
Messages
9,959
Location
Stockholm
  • Folk som rackar ner på andras sätt att spela och som framhåller sitt eget sätt att spela som »det enda riktiga«.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,629
Location
Fallen Umber
Saker jag hatar? Människor. [NT]

Bara för nostalgins skull, alltså. Jag känner att min misantropiska sida har fått stå tillbaka så mycket på sistone ...
 
Top