OAV3: Den Oväntade Pandan
Som ni kanske minns slutade förra avsnittet med att Rans pappa rullades in på sjukan med en kniv i strupen.
Dagens avsnitt började med en återblick som förklarade hur Rans pappa fick kniven i strupen - miko-spöket dök upp och skrämde skiten ur honom, han greppade en kökskniv och kökskniven (eller armen som höll den) fick en egen vilja och trycktes in i strupen. Spöket ansåg sig ha dött på grund av något som pappan och andra hade gjort och ville därför ha ihjäl dem allihop och deras barn. Ett snabbt klipp till operationssalen, där gamle Gotô gav upp försöket att rädda Kens liv. Gotô får höra Ken viska "Ha...na...ko..." innan han dör.
Strax därefter får Ran reda på de tråkiga nyheterna och spårar ut. Hon lugnas ner på det traditionella japanska sättet, med en örfil, och får sedan vila lite på Gotôs kontor. Mai stänger av sig, för det är för mycket känslor runt omkring henne.
Bara för att ställa till mer kalabalik kommer Kling&Klang inklompande mitt i natten och börjar ställa frågor som insinuerar att Ran är misstänkt för mordet på sin far. De avbryts dock av två av Sowas hejdukar, Miho och Katia, som helt sonika kastar ut Kling&Klang från fallet och sedan drar. Ran rusar efter och undrar vad som hände, och Katia förklarar att det finns andra bevis som pekar på att Ran inte är gärningskvinnan. Ran får ett telefonnummer på ett mystiskt visitkort. Mihos spökhund gör en kort cameo också. Sen drar de i den rostiga vita Mazdan.
Sachiko kommer hem och frågar farmor om spöken och tempelflickor och dammar och vem som gjorde exorcismen innan skolans simhall bygdes. Hon får reda på att prästen som exorcerade spöket från parken söp ihjäl sig när han upptäckte att det inte bara var tradition och välsignelser, utan att det var på riktigt. När hon börjar gå in mer på spöket så blir farmor riktigt otrevlig och avslutar tvärt samtalet.
Dagen efter, på kafét (vi skippade skolan, eftersom det mest var städande efter jordbävningen) så hade Mai sminkat sig lite (så att hon såg ut som en anorektisk panda, ungefär) för att få kontakt med Den Underjordiska Lotusens Svarta Fjärilar (en annan bunt anorektiska pandor). Det dolda syftet är att få reda på mer om Rei. Det tyckte de var toksött, och gav sig genast på att bättra på det lite så att hon blev mycket bättre som pandaflicka och, till Nightowls stora förskräckelse, nästan söt. Så mycket riktigt fick Mai kontakt med dem och lyckades till och med få en avtalad träff med Förste Lärjungen, Mori Etsuko.
Samtidigt så höll Aoi och Ryoko på att vara avundsjuka på Mai, som ju har två pojkvänner och ett helt harem med loligothare på gång. Ajustdet, Ryoko fixar till ett möte mellan Mai och Hideki bakom skolan under morgondagen också. Avundsjukan blir personlig, och Ryoko och Aoi börjar stirra ut varandra med kitanoesk stillhet, vilket leder till att Ryoko plötsligt börjar bli rädd för att Aoi egentligen är lesbisk och ute efter henne.
Mr och Mr Smith, två av stamgästerna, är försvunna och ersatta av en blond europé med prydlig kostym och kängor (!). Svettis, en annan av stamgästerna, identifierar honom som rysk spetsnaz. Inte nog med det, han frågar dessutom efter Katia. Ran ringer upp Katia och meddelar henne, och får dessutom lugnande besked om sin mamma.
Med spetsnaz på plats, en dejt med Hideki och en audiens med första lärjugen fixad, och massor med kul möjligheter till galna förvecklingar senare, så kom vi till slutklämmen.
När Sachiko kommer hem luktar farmors lägenhet inte bara av tobak, utan även av sprit. Den svartvita TVn fladdrar lite, inställd på en kanal där ingenting sänds. Farmor sitter hopkrupen och dyngrak i sin favoritfåtölj. "Nej" mumlar hon, halvt medvetslös av spriten, "det var inte jag!" Sen stiger rösten till ett skrik. "Det var inte jag! Hör du det, Hanako! Det var inte jag!" Sen faller hon in i spritens barmhärtiga glömska och somnar.
När Sachiko går mot fåtöljen för att hjälpa farmor i säng trampar hon i en kall vattenpöl.
Klipp och eftertexter.
---
Jag hade fullt upp den här kvällen, så till den grad att det känns att jag tappade bort enskilda spelare då och då. Det var för mycket att göra, helt enkelt, och för det ber jag om ursäkt.
Annars hade jag jättetrevligt. Trots de hysteriska tillfällena på maidkafét så känns det som att ståryn har tagit en mycket otäckare inriktning numera, vilket är precis enligt planerna. När jag pratade med Storuggla lite senare så kom jag plötsligt fram till att mina planer mest påminde om Hamlet - spöken, intriger, galenskap, och sen dör alla (varpå Storuggla påpekade att sen kommer en prinsessa från Okinawa och tar över).