Nekromanti Shibetsu [Panty Explosion]

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Del 4: Storgräl! Exposition! Vomering!

Tara snokar vidare i laptopen och finner mer information om vad "sjögräsforskarna" egentligen pysslar med. Det är uppenbart att de är någon sorts militärer, och de letar efter en rysk ubåt. Hon hittar också ett ilsket meddelande till laptopens ägare "löjtnant Mikado", som undrar varför en sändare(?) stängts av och vad fan de håller på med. De som bryr sig (mest Tara och Yuriko) räknar ut att det måste vara manicken Hazumi stängde av, men den är ju på igen...

All eventuell diskussion avbryts av att Nanami förklarar att soppan är färdig. Medan folk äter (eller inte) försöker Nanami väcka Kobayama för att ge henne lite mat, men hon är hysterisk. Nanami försöker lugna henne och Yuu hjälper till, men Hazumi - som är fly förbannad på Kobayama - lägger sig i. Ett praktgräl utbryter där alla skriker åt varandra. (Bästa scenen under spelmötet; ett utmärkt exempel på ur regler för socialt samspel kan stärka rollspelandet.)

Precis när Nanami verkar komma ur grälet on top (och etablerar sig själv som en sympatisk figur lika mycket som Hazumi nu är definierad som en praktsubba) exploderar en granat utanför huset - en ljusgranat, som lockar bort svärmen av gastar runt huset (eftersom de riktar in sig på ljus). Strax efter stormar två beväpnade män i groddräkter in i stugan och viftar med pistoler. Reaktionerna varierar, men en hysterisk Hazumi lyckas plantera en skruvmejsel i den ene grodmannens arm. Den andre ryter åt flickorna att stå stilla och sluta; han är så skrämmande att de gör som han säger. (Jo, man kan göra så. Jag vet inte hur bra det var, även om det var helt enligt reglerna, men det ledde konflikten in på en hetsig och enligt mig ganska kuslig diskussion, istället för att de bägge Frogmen in Black skulle ha börjat skjuta ned civilister.)

I röran har Hanbei vaknat, men han är svag och sjuk och spyr med jämna mellanrum. Yurika desarmerar dock de ilskna FIB genom att vifta med sin brors Mystiska ID-bricka som hon snott tidigare. Denna får dem inte bara att tystna, utan göra honnör för Hanbei.

Därefter avslöjar han att han vet vad de förväntas göra här (ägna sig åt psykisk signalspaning mot sin ryska motsvarighet, vilket kräver eliminering av de spöken som stör deras spaningsstation - jmf svenska marinen och vissa minkar) och vad de gör istället ("tjuvfiska" spöken och sälja deras essens på den svarta marknaden). Antagonisterna blir spaka och mållösa och konflikten ebbar ut.

Efter detta västgötaklimax blir det hela ännu mer västgötskt genom att Hanbei ber någon ringa räddningstjänsten på sin mobil; tjejerna inser att de totalt glömt bort att de alla har sådana med sig. Täckning finnes. En ambulanshelikopter dyker upp. Hanbei avslöjar för Yurika att han, tvärtemot vad han sade, inte alls gjort någon Sherlock Holmes-analys av de bägge Männen i Svart; han tjuvläser helt enkelt konstant sin fars post, och såg deras fil där... Det är dock uppenbart att både han och hans far är medlemmar av samma organisation som de bägge "spökfiskarna", fast hur får man aldrig veta.

I epilogen sitter sällskapet och dricker te hos familjen Sowa. De enas om att inte säga något om saken till någon (oklart varför, egentligen, jag kan tänka mig många bra anledningar men ingen av karaktärerna/spelarna förklarade exakt varför). En skvallerlysten granne avslöjar att historien kommit ut, men går ut på att flickorna var på någon sorts campingtrip när de räddade Hanbei och Kobayama från en båtolycka. Hur mycket deras respektive förälder får reda på som de inte själva berättar är dock osäkert...

Och justja, lite mer foreshadowing till "OAV 2": Skvallertanten påstod att hon sett Hanbei den dagen hon bevisligen var ute på ön...

Jag var ganska missnöjd med västgötaklimaxet, men jag ville inte ha en shootout, och hade redan etablerat i bakgrunden familjen Sowas roll i det hela - de tillhör Konspirationens interna säkerhetsorganisation, och det är faktiskt fullt rimligt att Hanbei gör vad han gjorde. (Vad som händer med de bägge soldaterna som bröt mot organisationens regler får vi aldrig veta, men troligtvus "ingenting"; Hanbei har dock en hållhake på dem.) Det verkar dock som spelarna inte misstyckte allt för mycket.

Hanbeis förklaring Av Hela Plotten är också cheesy, men var den bästa lösningen jag fann. Serni, jag ville avslöja mini-plotten med de mystiska männen på fyren redan nu, och jag tror spelarna ville veta det åtminstone någon gång - men rollpersonerna har inte så stort intresse att rota i sådant. De är inte så mycket utforskare av mysterier som folk som bara råkar in i dem. Så, eftersom de lagt grunden till det hela tyckte jag ett "proffs" på det området skulle få presentera det hela istället för en lång krystad gissningsprocess som hade varit mot deras personlighet. Trots detta gjorde rälsningen mig nervös...

Återigen tog systemet hem segern; grälet var lysande, och jag ÄLSKAR att man kan hantera hot, löften och gliringar som attacker, och att det är möjligt att avbryta eller kanalisera en fysisk konflikt till en social konflikt eller tvärtom. En skitsnygg balans mellan SLs vilda goja, samberättande och annat kul!

Vi har bestämt oss för att fortsätta när vi får möjlighet. En av oss kommer att ha Internetproblem ett tag, så vi väntar tills han är klar med det för att börja på en ny historia. Och den kommer att börja med en baddräktsepisod, på allmän begäran, bara för att visa vilka sorgliga loser-otakus vi har i spelgänget... och så jag får lite havs-imagery med i bilden (det är så Shibetsu!).

Vi har dock bestämt oss för att koncentrera oss på handling runt skolan så vi kan ha mer social interaktion med SLP och möjligheter att jobba mot karaktärernas "civila" mål - men naturligtvis kommer de stackarna att råka ut för konstigheter igen.

Se fram emot nästa miniserie! Många spännande avslöjanden! Alla i bikini!

Tills dess: haré!

(och här är länken till loggen)

Erik
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Re: Del 4: Storgräl! Exposition! Vomering!

"Ett praktgräl utbryter där alla skriker åt varandra. (Bästa scenen under spelmötet; ett utmärkt exempel på ur regler för socialt samspel kan stärka rollspelandet.)"

Medhåll. Det var kul. Apkul.

"Återigen tog systemet hem segern; grälet var lysande, och jag ÄLSKAR att man kan hantera hot, löften och gliringar som attacker, och att det är möjligt att avbryta eller kanalisera en fysisk konflikt till en social konflikt eller tvärtom. En skitsnygg balans mellan SLs vilda goja, samberättande och annat kul!"

Agreed. Det funkar faktiskt bättre än jag väntat mig, trots att jag själv ibland blir ställd när man får slut på ett element och verkligen inte kan byta till något annat element. Eller ja, man kan men det vore självmord (byta till eld i konflikten med grodmännen, tex).

Jag var väldigt nöjd med äventyet. Det fungerade väldans bra att lira PE via nätet (bättre än jag trodde från början) och äventyret var, västgötaklimaxen till trots, kul. Moar, som de säger på internet!

Det enda jävliga var väl att Henbei spydde på mig :gremfrown:


Storuggla, stackars liten
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Klubben för inbördes beundran

Jag var väldigt nöjd med äventyet. Det fungerade väldans bra att lira PE via nätet (bättre än jag trodde från början)
Tack, och tack till er alla för er entusiasm och insatser. Men mest tack till thark, som gjort en hel del - wikin, algoritmen rulle för att slå tärningar, etc - för att göra spelet praktiskt möjligt! :gremlaugh:

Erik
 

thark

Hero
Joined
16 Feb 2001
Messages
1,023
Location
Linköping
Re: Del 4: Storgräl! Exposition! Vomering!

Ett praktgräl utbryter där alla skriker åt varandra. (Bästa scenen under spelmötet; ett utmärkt exempel på ur regler för socialt samspel kan stärka rollspelandet.) Precis när Nanami verkar komma ur grälet on top (och etablerar sig själv som en sympatisk figur lika mycket som Hazumi nu är definierad som en praktsubba)

Riktig skoj att spela också—och ni kan säkert föreställa er mitt breda leende framför tangentbordet när jag kom på hur jag skulle lägga mig i och började skriva första handlingen. Älskade också Nanamis avslutningspik och det kändes helt rätt att den var krossande.

Dagens observation: Varje gång Hazumi har slagit för att "behålla modet", "inte tappa humöret" och liknande har jag misslyckats. Vilket jag iofs är rätt nöjd med eftersom det är skoj att psykbryta men känns lökigt att bara göra det självmant utan att ha tärningar att skylla på (därav då att jag slagit en hel del sådana slag).

Jag var ganska missnöjd med västgötaklimaxet, men jag ville inte ha en shootout, och hade redan etablerat i bakgrunden familjen Sowas roll i det hela - de tillhör Konspirationens interna säkerhetsorganisation, och det är faktiskt fullt rimligt att Hanbei gör vad han gjorde. (Vad som händer med de bägge soldaterna som bröt mot organisationens regler får vi aldrig veta, men troligtvus "ingenting"; Hanbei har dock en hållhake på dem.) Det verkar dock som spelarna inte misstyckte allt för mycket.

Till viss del är det ju också vårt eget fel, såtillvida att vi inte faktiskt gjorde så mycket själva för att lösa situationen (och/eller misslyckades fatalt när vi försökte) utan mest lät det rinna ut i sanden utöver Yurikas överlämnande av ID-kortet.

Hade vi haft för avsikt att spela ett oneshot hade det varit helt rätt med en schysst shootout på slutet, fortsatt bärsärkagång från Hazumi osv och förmodligen dödlig utgång för en eller flera rollpersoner—men nu när vi var ute efter kampanjspel så...

Och justja, lite mer foreshadowing till "OAV 2": Skvallertanten påstod att hon sett Hanbei den dagen hon bevisligen var ute på ön...

Vilket ingen fattade. Eller nå, jag fattade inte alls. :-D

men rollpersonerna har inte så stort intresse att rota i sådant. De är inte så mycket utforskare av mysterier som folk som bara råkar in i dem. Så, eftersom de lagt grunden till det hela tyckte jag ett "proffs" på det området skulle få presentera det hela istället för en lång krystad gissningsprocess som hade varit mot deras personlighet. Trots detta gjorde rälsningen mig nervös...

Som jag skrev på wikin: Det är möjligt att jag är ute för tidigt och oroar mig, men detta känns som något som kan bli ett problem. Om vi ska ha mysterier som ett framstående inslag behövs det också rollpersoner som är åtminstone lite intresserade för att utforska dem så man kan undvika expositionsblobbar som känns för ansträngda.

Tills dess: haré!

...Hare Yukai? ...Tokidoki Buta? ...nochi Guu? ...Krishna?
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Re: Del 4: Storgräl! Exposition! Vomering!

"Riktig skoj att spela också—och ni kan säkert föreställa er mitt breda leende framför tangentbordet när jag kom på hur jag skulle lägga mig i och började skriva första handlingen. Älskade också Nanamis avslutningspik och det kändes helt rätt att den var krossande."

Well, det är ganska underhållande att sitta med en åsikt - i detta fall "Herregud vad Hazumi går på då, nu ha hon tappat koncepten helt" - för att plötsligt övertalas att Hazumi har rätt, och dessutom tvingas beskriva det själv! ... Det låter sämre än det är, det är faktiskt ganska så underhållande.

"Som jag skrev på wikin: Det är möjligt att jag är ute för tidigt och oroar mig, men detta känns som något som kan bli ett problem. Om vi ska ha mysterier som ett framstående inslag behövs det också rollpersoner som är åtminstone lite intresserade för att utforska dem så man kan undvika expositionsblobbar som känns för ansträngda."

Äh, det där löser sig. Hittills har vi inte haft någon sportslig att rota i saker, vi har reagerat på saker snarare. Om vi bara tillåts slappa lite och samtala om saker ska ni nog se att vi blir nyfikna... kanske inte på ön och det där, för det borde vi vara ganska brända på, men annat jox som inte involverar fyren kanske.


Storuggla, next episode: death!
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Re: Del 4: Storgräl! Exposition! Vomering!

Hade vi haft för avsikt att spela ett oneshot hade det varit helt rätt med en schysst shootout på slutet, fortsatt bärsärkagång från Hazumi osv och förmodligen dödlig utgång för en eller flera rollpersoner—men nu när vi var ute efter kampanjspel så...
Jag kan kallt avslöja att med så mycket förberedelse ska det mycket till för att jag ska ha ihjäl rollpersoner. I synnerhet som varje lyckat slag för en SLP innebär instant death för åtminstone en rollperson (eller flera, om sammanhanget tillåter det - om grodmannen haft en automatkarbin hade han kunnat skjuta ned er alla med samma slag som fick er att stanna upp och lägga ned vapnen).

Om vi ska ha mysterier som ett framstående inslag behövs det också rollpersoner som är åtminstone lite intresserade för att utforska dem så man kan undvika expositionsblobbar som känns för ansträngda.
Mysterier och mysterier; det behöver ju inte bli Scooby Doo... Tricket är naturligtvis att personligen involvera folk i vad som händer. Eftersom rollpersonerna har väldigt tydliga mål borde man kunna åstadkomma en hel del genom att blockera de målen tydligare.

Med detta sagt, PE har två grundförutsättningar: man är kvinnliga gymnasister i Japan - med allt vad den sociala situationen innebär - och man är under hot från strange shit, inklusive en del av ens egna. Jag skulle helst undvika att spelarna enbart reagerar på den andra delen - det gör dem till offer och det hela till en splatterfilm, en av de tråkigaste genrer jag vet.

Erik
 

thark

Hero
Joined
16 Feb 2001
Messages
1,023
Location
Linköping
Re: Del 4: Storgräl! Exposition! Vomering!

Med detta sagt, PE har två grundförutsättningar: man är kvinnliga gymnasister i Japan - med allt vad den sociala situationen innebär - och man är under hot från strange shit, inklusive en del av ens egna. Jag skulle helst undvika att spelarna enbart reagerar på den andra delen - det gör dem till offer och det hela till en splatterfilm, en av de tråkigaste genrer jag vet.

Precis. Det är trots allt en del av grundkonceptet att man ger sig ut och konfronterar "monstret" för att stoppa det.
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Shibetsu Explosion Gaiden!

  • Alla var överens om att vi kunde döda folk av hjärtans lust. Till och med jag som SL har en del känslomässiga investeringar som gör att karaktärsdöd pang på är lite besvärligt, men nu kunde vi vara blodiga!
  • Isynnerhet thark, den lille emogotharen, ville ha mer mobbing och ångest.
  • Eftersom jag är skapt som jag är bestämde jag mig att flippa och vara mer oseriös än vanligt.
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Del 1: Dungen är en röd ginkopalm!

Vi börjar efter skoldagens slut. Aya har fått ett mystiskt meddelande i sitt skoskåp. Det är skrivet med bitar klippta ur tidningar och uppmanar henne att infinna sig på minigolfbanan Fem Lyckliga Elefanter vid midnatt för viktig information. De övriga velar mellan "det är en fälla!" och "det är ett spratt!" men bestämmer sig ändå för att följa med.

Mihos hund dyker upp och börjar tjata om kameravinklar. Miho ignorerar den som vanligt. Mihos hund? Tja, det är en sorts manifestation av den hund som Miho dödade när hennes krafter först visade sig - hon vill få tyst på den och den exploderade. Mihos hund visar sig som ett levande, talande söndersprängt hundlik, och bara Miho kan se den. Miho är osäker på om den är en hallucination eller en ande men är säker på att den är störande. Spelarna, däremot, vet att det är en version av ett japanskt oknytt som kallas för inugami...

Vi klipper till strax innan midnatt. Sällskapet dyker upp på nämnda golfbana, vars kitschiga Taj Mahal dekor och plastiga statyer av elefanter och gudabilder är Troma-aktigt kusliga i nattvinden. Plötsligt händer saker: först börjar den animatroniska statyn av gudinnan Kali röra sig, sedan börjar den mässa gregorianska hymner. Det är en billig mobiltelefon av märket "Nukia". Det är till Aya. En mekanisk röst uppmanar henne att klä sig på ett särskilt (konstigt) sätt i morgon och att memorera lösenordet, som inte är "svärdfisk" utan "Dungen är en röd ginkopalm". Samt att spara telefonen.

Alla utom Aya är gravt skeptiska. Hunden dyker upp och bjäbbar om kameror. En mystisk man som alla ignorerar visar sig och tar kort med teleobjektiv. En gatlykta släcks explosionsartat. Fast inte riktigt i den ordningen.

Katya kommer på - när statyn plötsligt stängs av - att den ju sätts av och slås på någonstans, och de sätter fart mot vaktmästarstugan. Där ser de en skugggestalt fippla med låset. Folk springer efter men gestalten kastar sig in i skogen. Aya hivar iväg en upphittad golfboll efter skuggan - och träffar. Skuggan försvinner in i ett buskage.

Katya smyger efter och i en scen som jag tycker var kuslig nog upptäcker att skuggan verkar - död! Dessutom känner hon igen henne - det är Shinohara Hazumi, vars pappa är stadens rikaste, inflytelserikaste och mäktigaste man. Åh just det - som är tharks rollperson i den ordinära kampanjen.

Alla är skärrade. Aya fattar mod och undersöker Shinohara - jodå, golfbollen spräckte hennes skalle som ett äggskal. Död. Stillsam (faktiskt) panik utbryter. Aya försöker bortförklara saken, och skylla på deras fiender. Miho påpekar att havet är nära och om nån hittar kroppen kommer de att (parafraserat) superanalysera platsen, sätta fast dem alla för mord och sedan jävlar. (Miho påpekar alltså detta helt känslokallt, för den som vill bilda sig en uppfattning om hennes personlighet). Katya vill inte bara ringa polisen utan ta på sig skulden. Aya tackar glatt och drar (!), medan Yumiko som tänkt smita från brottsplatsen plötsligt kommer på andra tankar och avbryter Katyas nödsamtal och bekännelse. Yumiko och Katya käbblar om vem som ska uppoffra sig. Svaret: bägge! De pratar cover stories men kommer ingen vart.

Miho stannar också. Polis och ambulans dyker upp... och ambulanspersonalen undrar vad de menade egentligen om att det varit en olycka - för liket ifråga är ju bra mycket mer än en vecka gammalt (och oigenkänneligt!) Alla baxnar. Lättnad blandas med wtf-känslor. De ger sina namn och adresser till polisen som skjutsar dem hem.

Nästa dag... kort scen i deras "högkvarter". (Jag kom först efteråt på att de bestämt inte har något "klubbrum" eftersom de inte har någon officiell "klubb" på skolan. Den som kan bortförklara detta får Inget Pris.) Lokala parian Gen (en extremt illa dold karikatyr av Akamatsu Ken) dyker plötsligt upp och vill överlämna ett brev till Aya, som klätt sig i enlighet med instruktioner - men i utbyte vill han ha ett kvitto (!). Han får det och pyser. Hunden dyker upp och bjäbbar om kameror för tredje gången.

Brevet innehåller ett varningsmeddelande om att något farligt kommer att inträffa i kvinnornas duschrum på badhuset samma kväll. Detaljerna ska inte nämnas här, annat än att de måste ha en nyckel till ett skåp, och de kan få den genom att ge vice vaktmästaren en klase bananer och uppge lösenordet (ni vet, "Dungen är...").

Aya är glad men till och med hon är lite misstänksam. De övriga låter sig övertalas med eller till och med utan protest. Hunden gnäller något om att gårdagens lik var fel, bland annat saknade det "schäl..." Turn in next Saturday for next episode...

Kommentarer:
Grälet om ansvar för dråpet var en lysande scen - jag förstod faktiskt först efteråt varför de alla gjorde som de gjorde egentligen, men allt var sjysst in character egentligen, och jag tyckte det var spännande - det är alltid kul när man kan göra det som SL.

Hunden var mitt ansvar och påhitt - den är makaber, flippad, och har faktiskt en framtida roll i det som passerar för handling. Jag har bestämt mig att slänga in fler övertydliga övernaturligheter i denna kortis än jag kommer att använda i den vanliga kampanjen - mer popcornrulle än det vanliga dramat. Där kunde det förstöra stämningen rejält, men om jag tabbar mig här är det inte mycket som tankar, så jag kan riskera mer! Helskönt för en ickesubtil gravid elefant som jag.

Dessutom gillar jag att plåga Storuggla - och slutligen är klichén med en osynlig figur som bara en person kan se att vederbörande gör bort sig genom att prata med den etc - me Miho förvrider detta eftersom hon inte talar med den - hon är inte sådan. I ett... mer traditionellt spel skulle jag dessutom känt att den skulle varit hemlig för andra karaktärer, men här känns det helt rätt att spelarna får veta det som bara "publiken" ser, vilket hände i övriga situationer också och känns fint, jag vet inte vad spelarna tycker.

För övrigt är just Miho ett finfint exempel på något annat - ni andra får ursäkta att hon får lite fokus just nu. Serni, normalt är just tystlåtna och tillbakadragna karaktärer ganska svårspelade och/eller trista. Ofta ses det som tecknet på en "bra rollspelad" figur att den snackar mycket och gör stora åtbörder. Jag håller inte med men förstår varför folk tycker så.

Men på grund av mediet (IRC) så blir Mihos små gester, handlingar (oftast reaktioner) och även tankar lika tydliga som uttalade kommentarer - och tar därför lika stor plats som de andra karaktärernas tal. Och på grund av spelsystemet som direkt involverar alla i handlingsresolutionen så gör en spelare till en passiv karaktär en hel del, eller åtminstone om hennes rival och bästis gör saker! :gremgrin:

Jag är också stolt över att flickorna dödade Skuggan - något liknande var planerat, men det var skitsjysst att det var just thark som hade ihjäl sin reguljära karaktär - eller åtminstone hennes dubbelgångare...

Katya gjorde sin observation om hur man kunde stänga av och på statyn eftersom hon var den som lättast skulle göra den. Det känns på en gång konstigt (i synnerhet genom dne höga graden av spelarstyrning) och befriande att kunna ge sådan uppenbart rälsande information - samma sak hände med Tara i den första episoden av den reguljära kampanjen. Jag måste göra ett praktiksinlägg om det någon gång (praktik är förstås applicerad teori).

Nåja. Nu har vi äntligen kommit i gasen, vi får se nästa fredag. Och förresten: här är loggen.

Sayonara,
Erik
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Re: Del 1: Dungen är en röd ginkopalm!

"Dessutom gillar jag att plåga Storuggla"

Oi! :gremmad:

"och slutligen är klichén med en osynlig figur som bara en person kan se att vederbörande gör bort sig genom att prata med den etc - me Miho förvrider detta eftersom hon inte talar med den - hon är inte sådan."

Vilket jag tror tar udden av det hela.

"För övrigt är just Miho ett finfint exempel på något annat - ni andra får ursäkta att hon får lite fokus just nu. Serni, normalt är just tystlåtna och tillbakadragna karaktärer ganska svårspelade och/eller trista. Ofta ses det som tecknet på en "bra rollspelad" figur att den snackar mycket och gör stora åtbörder. Jag håller inte med men förstår varför folk tycker så.

Men på grund av mediet (IRC) så blir Mihos små gester, handlingar (oftast reaktioner) och även tankar lika tydliga som uttalade kommentarer - och tar därför lika stor plats som de andra karaktärernas tal. Och på grund av spelsystemet som direkt involverar alla i handlingsresolutionen så gör en spelare till en passiv karaktär en hel del, eller åtminstone om hennes rival och bästis gör saker!"


Tack vare att det är ett medium där man kan skriva "..." som sin hela replik, och samtliga spelarna läst/läser manga där just tre prickar betyder "menande tystnad" "uttrycksfull tystnad" osv, så är det ganksa enkelt dessutom. Om det nu gått fram.

"Nu har vi äntligen kommit i gasen, vi får se nästa fredag."

Sa vi inte lördag? Klockan 18 den 18e?


Storuggla, jethro
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Shibetsu OAV 2: Baddräkter! Tjuvar! Beachvolley!

Eftersom Dr_Graevling är tillbaka bland de levande skiftade vi tillbaka till den reguljära kampanjen, och första delen av äventyr 2.

Folk ville gå till stranden nästa helg eftersom sommaren är på G, men först gör vi en kort visit med Tara hos dataklubben. Hon kommer på de övriga medlemmarna att glo på snuskiga bilder på skolans datorer; förutom att uttrycka sin avsky över hur patetiska de är och planera sin utpressning av dem, hinner hon märka att bilderna tydligen är tagna med nån amatörkamera på det lokala badhuset, och att fotografen verkar vara hennes (klass)kamrat Hazumi... och sedan dyker hennes pappa upp och säger att vill hon ha skjuts till stranden får de åka, typ, nu.

På stranden köper Nanami glass till sina småsyskon medan Tara och Yurika förfryser sig i vattnet (det är varmt i luften, men vi pratar om Ochotska havet på försommaren). Hazumi försöker ha ett Allvarligt Snack med Yuu om Hanbei (för att bli av med eventuell konkurrens) och får reda på att Hanbei hade drömmar om Tara den där natten i fyren.

Hazumi går därför till angrepp mot Tara för hennes osedliga baddräkt; Tara försöker i sin tur klaga på hur tråkiga de andras baddräkter är, Nanami går in på hennes sida och klagar på hur tråkigt fucking jävla kuk-Shibetsu är... och det monumentala grälet slutar med att Tara tycker Hazumi svikit henne (för de som av någon mystisk anledning håller koll på vad vi gör här - Tara håller Hazumi för sin bästa vän) - och Hazumi får plötsligt panikslaget dåligt samvete och springer därifrån. (Konfliktsystemet, how I love thee!)

De kvarlämnade får besök. Först visar sig den erkänt kusliga Ito Rei och pratar med Nanami; Nanamis pappa hade velat att Rei ska hjälpa henne med engelskan. Rei skräms och försvinner.

Sedan dyker Hideki upp, en ung herre som är her på Tara men, stereotypt nog, för fumlig att gå rakt på sak. Han försöker konversera men babblar mest. När han lyckats börja prata sansat är ett av samtalsämnena att det är nån som stjäl på badstranden; inte börsar och mobiler (vanlig tjyv), och inte heller underkläder (pervo) utan necessärer, hårborstar, kammar och dylikt. Han försöker framställa sig själv som någon sorts beskyddare men verkar inte riktigt lyckas; därmed nappar folk på hans förslag om beachvolley.

Under tiden försöker Hazumi deppa men får inte vara i fred. Först dyker en herre vid namn Ito Ren upp - han sopar mest stranden åt sin farfar, som sköter den, men just nu är han på tjuv-vakt. Han pratar med Hazumi eftersom han vill att hon ska berätta för sin pappa om stölderna, eftersom hans farfar inte vill vare sig ringa polisen eller varna folk (han är rädd att skrämma bort badgästerna); Hazumis pappa äger stranden och är stans mäktigaste man, så Rens farfar måste lyssna på honom. Hazumi lovar att göra så - men knappt har Ren tackat, bockat och gått förrän den besvärlige parian Gen dyker upp. Hazumi kan inte tåla honom en vanlig dag och nu blir det ännu värre; han viftar med en papperslapp som visar sig vara "kvittot" från vår mellanspelsepisod, och påstår att Hazumi lovat honom att, öh, få ta henne på brösten om han gick ett ärende. Vem som helst skulle förstås blivit arg och Hazumi är redan ganska knäckt, så hon skriker och ryar och hotar honom fysiskt, vilket de närvarande märker. Eftersom de inte förstått sammanhanget tar de Gens parti, och när han upprörd stormar iväg får Hazumi lova en tant att hon ska be honom om ursäkt, annars ska hon skvallra för Hazumis far att hon bråkar och slåss.

Under tiden spelar de andra beachvolley. De krävs att de andra spelarna slår sina kloka huvuden ihop för att de ska kunna spela ut konflikten, men till slut går det faktiskt ganska bra. (Jag kände mig ställd och de ville inte bara sammanfatta den utan att spela.)

Hideki fortsätter att vara så mycket puppylove att Dok högljutt deklarerar att nu måste fan Tara ha insett det hela, men hon gör inget mer just nu än bestämmer sig för att hon måste försöka få honom att förstå att han är ointresserad. (Nanamis lillebror kommenterar under hela dagen ljudligt Taras byst och Yurikas utseende, för övrigt...)

De svettiga volleybollspelarna beger sig tillbaka till Hazumis familjs stuga för att duscha i fred; Hazumi anländer dit ungefär samtidigt. De märker då att någon varit där och rotat och, sermanpå, norpat Taras hårborste och de övrigas necessärer... Alla blir upprörda; Hideki skickas tafatt iväg för att hämta hjälp och återkommer med Ren, Ren drar dit sin farfar och skäller ut honom (tämligen ojapanskt, så han är tydligen upprörd), och Yurika svimmar när hon får en psykometrisk vision av tjuven - en liten grabb som hon visseligen känner igen men ibnte kommer ihåg vad han heter.

Och där bryter vi, med att folk får duscha hemma hos Ito och låna Reis hårborstar (så de ska slippa se ut som "penntroll", för att citera Storuggla i kvällens guldkommentar)... jo, samma Ito, Rei är Rens kusin och bor också där.

Kommentarer: Jag blir mer förtjust i systemet ju mer vi spelar - förutom en del enstaka slag var kvällens konflikter som sagt ett gräl och en volleybollmatch. :gremsmile:

Jag vet inte mycket mer att säga just nu - men det hela med Hidekis försök att komma nära Tara var alltså Storugglas ide. Hans karaktärs Yuus nya agenda (=saker man försöker uppnå i spelet, dels för att få motsvarigheten till xp, dels för att om man inte gör det får SL ge skurkarna poäng) är nämligen att tussa ihop Hideki och Tara; han behövde en person som redan var intresserad av Tara, så Storuggla hittade på en (och lite bakgrund). Så vill jag att en kampanjslipsten ska dras! :gremsmirk:

Och här är speltillfällets logg.

Mina spelare får säga till om jag glömt något, gjort fel eller utelämnat intressanta påhitt.

Erik
 

thark

Hero
Joined
16 Feb 2001
Messages
1,023
Location
Linköping
Re: Shibetsu OAV 2: Baddräkter! Tjuvar! Beachvolle

och Hazumi får plötsligt panikslaget dåligt samvete och springer därifrån. (Konfliktsystemet, how I love thee!).

Nu var det ju jag själv som, i egenskap av Taras bästa vän, fick beskriva mitt förnedrande, men jag vill bara poängtera—grabbar, om när ni beskriver mina nederlag (fast med Krilles påhitt senare i sessionen i åminne behöver det nog inte sägas) eller andras segrar över mig, ta i precis lika hårt (eller hårdare) som jag gjorde här. Skarp antagonism önskas. (Och jag kommer att sträva efter att återgälda med samma mynt; nu fick jag bara ett misslyckande att beskriva den här gången—vad jag minns—och det var ju under den begränsat dramatiska volleybollmatchen.)

Eftersom de inte förstått sammanhanget tar de Gens parti, och när han upprörd stormar iväg får Hazumi lova en tant att hon ska be honom om ursäkt, annars ska hon skvallra för Hazumis far att hon bråkar och slåss.

Här vill jag som sagt ge en stor eloge till Krille för lysande rival-beskrivning när han drog in tanten som hotade med att berätta för Hazumis föräldrar—märk väl att en av hennes drivkrafter i livet är att vara Den Perfekta Dottern™.

Under tiden spelar de andra beachvolley. De krävs att de andra spelarna slår sina kloka huvuden ihop för att de ska kunna spela ut konflikten, men till slut går det faktiskt ganska bra. (Jag kände mig ställd och de ville inte bara sammanfatta den utan att spela.)

Jag känner mig lite sådär till volleybollmatchen—men det kanske bara är sour grapes för att jag inte var delaktig i den själv, så läs inte in för mycket i det. Det känns dock ändå på som man skulle kunnat spela hårdare på det dramatiskt intressanta i den—Yuus försök att para ihop Tara & Kobayashi t ex—istället för det (som det lades upp) egentligen inte allt för spännande "så vem vinner?".

Yurika svimmar när hon får en psykometrisk vision av tjuven - en liten grabb som hon visseligen känner igen men ibnte kommer ihåg vad han heter.

Jag tänkte fråga om inte publiken känner igen'n, men kom mig inte för. Det får väl vara upp till dig vad du tycker är lämplig ratio dramatisk ironi vs mystik. :) (Om det nu öht är någon publiken känner igen.

Snygg ihopvävning av storysarna sådär, med Hazumi-liket och återkomsten av det kvittot som uppenbarligen efterfrågats av ytterligare en Hazumi. Vad äääär det för ondsinta Hazumikloner som figurerar runt egentligen? (Och har det månne något att göra med hennes mystiska föräldraskap? Dum-dum-duuuum....)

Kommentarer: Jag blir mer förtjust i systemet ju mer vi spelar

Jag har en lång utläggning om hur och varför systemet funkar så bra som det gör som jag tänkt nedteckna nångång när jag orkar. Men eftersom jag är en lat jävel så orkar jag inte det. :)
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Re: Shibetsu OAV 2: Baddräkter! Tjuvar! Beachvolle

Om det nu öht är någon publiken känner igen.
Nej - det är antagligen så att någon av era rollpersoner vet vad han heter om ni ser honom på stan, men han har alltså inte förekommit i historien förut. (Jag skiljer i stort sett inte på spelarkunskap och rollpersonskunskap. Det får spelarna sköta.)

Den skyldige är alltså en "ny" SLP. (Just nu fick jag vibbar av ett avsnitt av de självironiska senare säsongerna av Scooby Doo, där monstret avslöjas - och det är en person vi inte fått se förut i avsnittet - och Wilma blir ytterst arg: "Men - hur skulle vi kunna veta att det var hon!" :gremgrin:)

Vad gäller volleybollen får vi se vad de andra säger. Jag tyckte det fungerade, men jag var alltså mer tveksam i början.

Erik
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Re: Shibetsu OAV 2: Baddräkter! Tjuvar! Beachvolley!

"Kommentarer: Jag blir mer förtjust i systemet ju mer vi spelar"

Systemet är mycket roligare än man tror är man läser det eller får det beskrivet för sig. Speciellt när din bästa vän agerar mot dig och slår lyckat, varvid du måste beskriva ditt nederlag.

"Jag vet inte mycket mer att säga just nu - men det hela med Hidekis försök att komma nära Tara var alltså Storugglas ide. Hans karaktärs Yuus nya agenda (=saker man försöker uppnå i spelet, dels för att få motsvarigheten till xp, dels för att om man inte gör det får SL ge skurkarna poäng) är nämligen att tussa ihop Hideki och Tara; han behövde en person som redan var intresserad av Tara, så Storuggla hittade på en (och lite bakgrund)."

Nja, det där var en förenkling: Yuu's nya agenda är att få Tara att sluta med något hon inte gör! Yuu är nämligen övertygen om att Tara flörtar med hennes käresta och det bästa sättet att få henne att sluta torde vara att få henne att flörta med någon annan. Jag tror nog att det är en agenda jag inte kommer lyckas med... men planen är brilliant!

Övrigt: Slag för "Vad ser jag?" eller "Jag letar igenom efter ledtrådar?" är helt meningslösa i det här spelet. Lyckas du så beskrivs det att du. öh, hittar något och sen tittar alla på spelledaren likförbannat för att höra vad som hittades. Antingen hittar man alltid ledtrådar och saker (man slår aldrig) eller så får folk hitta på vilt. Fan vet vilket om är bäst.


Storuggla, the 30 hour warning
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Re: Shibetsu OAV 2: Baddräkter! Tjuvar! Beachvolley!

Slag för "Vad ser jag?" eller "Jag letar igenom efter ledtrådar?" är helt meningslösa i det här spelet. Lyckas du så beskrivs det att du. öh, hittar något och sen tittar alla på spelledaren likförbannat för att höra vad som hittades. Antingen hittar man alltid ledtrådar och saker (man slår aldrig) eller så får folk hitta på vilt. Fan vet vilket om är bäst.
Saker jag vill ska veta vet folk. Om folk frågar efter dem berättar jag dem; om jag vill folk ska lägga märke till dem påpekar jag dem för den mest lämpliga karaktären (Tara som är nyfiken eller Yurika som är synsk är bra kandidater).

När jag inte vet om folk ska veta så... ja, tärningar. Å skit.

Erik
 

thark

Hero
Joined
16 Feb 2001
Messages
1,023
Location
Linköping
Re: Shibetsu OAV 2: Baddräkter! Tjuvar! Beachvolle

Övrigt: Slag för "Vad ser jag?" eller "Jag letar igenom efter ledtrådar?" är helt meningslösa i det här spelet.

"Vad ser jag?" i sig är rätt meningslöst, men "upptäcka-slag" kan ju vara meningsfulla om det finns andra faktorer i sammanhanget som gör det intressant (dvs att ett misslyckande betyder något mer spännande än bara "nej, du upptäcker inget").

Yurikas psi i slutet av avsnittet är ett typexempel; psykopatkrafter är alltid intressanta eftersom det kan leda till vilka oförutsägbara galna missöden som helst allt efter vad rivalen anser (och det även vid ett lyckat slag).

Att i ett sådant läge bara beskriva bieffekterna och sedan lämna själva det upptäckta till SL ser jag inte som något problem.

(Men givetvis ska man inte fjanta runt med att slå tärningar för det om det inte verkligen är någon faktor som gör det intressant.)
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Shibetsu OAV 2: Bekännelser ur hjärtat.

Vi börjar med mattelektionen på måndagen efter badhelgen. Förutom allmänt mummel är det mest intressanta att lappskickning förekommer* rörande Taras ”pojkvän”, dvs. stackars Kobayashi. Hazumi är en bitch som vanligt och understödjer mattelärarinnans disciplinförsök som slutar i dubblad läxa.

Under rasten dyker lagkapten Fukuda upp och hon och Hazumi grälar. Fukuda vill sabotera Hazumis auktoritet bland klubbkamraterna och vice versa. Yuu försöker lugna ned det hela, och lyckas – så bra att hela konflikten bordläggs.** Strax efter spöker Ito Rei upp och vill prata med Nanami om hennes extralektioner – och introducera Mori, den elev hon redan har och ledaren för Den Underjordiska Lotusens Svarta Fjärilar, Itos fullständigt ofrivilliga goth-fanclub. Mori betraktar givetvis Nanami som en konkurrent till Itos ”gunst” och är måttligt sällskaplig. Ito är lika läskig som vanligt och jag försöker definiera henne som ”Darth Vader spelad av Winona Ryder”… Tara fick aldrig se lappen med ryktena om henne och försöker få ur Hazumi vad det stod på den, men Hazumi vill inte ”sprida skvaller”. Detta löser givetvis ingenting!

Redan här etableras kvällens tema: Det händer saker. Mycket saker. På olika håll. Alla har sin egen lilla historia vilket vi (nästan) återkommer till.

Under följande natt förekommer en snabb soloscen där Yuu råkar höra hur hennes föräldrar diskuterar hennes kommande omiai (arrangerat möte mellan ett tänkbart brudpar). Javisstja – släppt i förbifarten i slutet av förra mötet, off-game liksom: Yuu får veta att det är en på gång. Nå, vad hon hör oroar henne, för hennes farfar (dvs Han Som Bestämmer) har insisterat på det trots att den tilltänkte är utlänning. Yuus farfar är etablerad som mer eller mindre rasist, så det är mycket konstigt av honom. Och mycket oroande för Yuu som tenderar att dela hans världsbild. Och ju redan har funnit den Rätte.

Nästa dag lunchas det på taket. Sumoklubben förlorar de bästa platserna på taket till våra huvudpersoner och Hazumi undrar varför Yuu inte verkar må bra***. En mäfsigt konfliktförsök vidtar som var mitt fel och helt onödigt, för Yuu hasplar snart ur sig att hennes päron vill gifta bort henne och hon oroar sig över hennes tilltänkte make. Hon kan först inte förklara varför detta är ett extraordinärt problem (Yuu är den sortens kvinna som tycker det är rätt och riktigt att ens släkt bestämmer sådant åt den, och det vet hennes klasskamrater.) men så småningom kryper sanningen fram: hon är kär i Hanbei.

Hazumi vet inte vad hon ska ta sig till och blir hemskt uppjagad; hon undslipper att det gör hon också och flyr fältet rent kroppsligen. Yuu springer efter och en kort jakt vidtar där kringstående faller som käglor (eftersom SL gillar när folk faller som käglor). Även denna konflikt slutar obestämt med att Yuu hinner ikapp Hazumi, Hazumi gråter och de kommer överens att Ta Det Senare.

Nanami ber Tara att följa med på studiesessionen. Ni har väl inte glömt den?

Tara, å sin sida, vill ha Svar från dataklubben om deras mystiska porrsurfande. De är mycket medgörliga och vettskrämda – för medgörliga och vettskrämda. Jag tvingar inte ens in henne i en konflikt för att få sina svar (fastän det funkat utmärkt) vilket gör att jag och Dr_Graevling som ju spelar Tara kör duo i tjugo minuter, vilket är måttligt smart i sammanhanget. Lovar bättring till nästa gång. :gremblush:

I alla fall, ledtrådar i korthet för de som inte ids ladda ned episoden från webben : Dataklubben fick tag i filmen från en webbsajt som säljer smygfilmade nakenbilder. Sajten har flera exempel just från Shibetsu och de kommer från en figur som kallar sig monkeyking62 och även känner till skamligt skvaller som sina offer. De köpte inte lösenordet, utan en av dem fick det av en annan pojke#. Tara får en kopia av filmen, lösenordet till sajten och dess adress. Pronto.

Tillbaka till de övriga: Yuus nya mål i livet är ju att få Tara, som inte flörtar med Hanbei, att sluta flörta med Hanbei, genom att få henne att falla för Kobayashi. Hänger ni med? Så, hon kontaktar honom och lämnar över en lista med relevant information om Tara för att underlätta för honom. Han blir själaglad. Hur otroligt värdelös listan är, eftersom Yuu betraktar Tara genom gröntonade glasögon, beskrivs off-character. Höö-höö-höö! Jag tycker mer och mer synd om Kobayashi…

Nå, vi avslutar med en titt hemma hos Nanami. Ito är läskig, Mori svartsjuk i onödan##. Nanamis lillebror Isamu kommer med klarsynta observationer. Nanamis pappa är en stor kuf. Och så bryter vi, just innan vi startar en konflikt: Nanami har gett sig attan på att hennes pappa ska ge henne ett eget kreditkort, och vill övertala honom. Vi får se hur det slutar… nästa gång.

Jag kände det gick bra men det är så mycket nu att jag börjar känna att jag skulle behöva nån sorts Anders Gernandt (ni minns väl Lödder?) som börjar varje spelmöte med att rabbla alla intriger ("Detta är historien om två systrar..." osv). Nåja.

Erik

*Krilles förtjänst. Bra initiativ!
**Krille var ansvarig för beskrivandet, och bestämde sig för att bryta konflikten – han gjorde vad han tyckte var bäst för situationen. Ett intressant exempel på hur scener funkar – jag tycker inte alls det blev dåligt, men jag hade tänkt mig att det skulle få mycket längre när Fukuda utmanade Hazumi, och jag vet inte vad de övriga egentligen förväntat sig.
***Thark ville förstås få fram Yuus bekymmer i ljuset. Är inte mina spelare uuuuuurgulliga?
# En yngre grabb. Som fått dem att köpa en porrtidning åt honom. Mao, herrarna i datorklubben langar pornografi till minderåriga. Jag bara understryker vilka äckel de är, OK?
##Men måste ha några goda sidor, eftersom hon har en avancerad voodoodocka av slemmot Gen, avsedd att leda till, bl.a., att han ska få en odefinierad sexuellt överförbar sjukdom som får händerna att falla av...
 

Storuggla

Champion
Joined
8 Dec 2001
Messages
9,546
Location
Stockholm
Re: Shibetsu OAV 2: Bekännelser ur hjärtat.

"Detta löser givetvis ingenting!"

Sammanfattar egentligten precis allt under detta möte :gremgrin:

"Yuus farfar är etablerad som mer eller mindre rasist, så det är mycket konstigt av honom."

Bara för att han vill införa en krigsmakt, jaga ut amerikanerna från deras baser, återupprätta kejsarens politiska makt, utförde medicinska experiment på krigsfångar under kriget och ha billig utländsk arbetskraft så anser ni honom rasist? Skandal! ... Öh, han är väl det. Men ändå.

"Yuu springer efter och en kort jakt vidtar där kringstående faller som käglor (eftersom SL gillar när folk faller som käglor)."

Och vadfan har vi för sumoklubb egentligen? De faller om en tjej petar på dem? Sumos?

"Hon kan först inte förklara varför detta är ett extraordinärt problem (Yuu är den sortens kvinna som tycker det är rätt och riktigt att ens släkt bestämmer sådant åt den, och det vet hennes klasskamrater.) men så småningom kryper sanningen fram: hon är kär i Hanbei."

Ja, såklart att familjen ska vara med på ett hörn! Jag menar, att gifta sig av kärlek är ju trevligt och så men hur realistiskt är det i en håla som Shibetsu? Innan Hanbei äntrade scenen, dvs?

"Jag tycker mer och mer synd om Kobayashi…"

Tja, att han beter sig som någon form av Ryoga Hibiki eller Doktor Tofu när Tara är i närheten lär väl ha gjort hans liv till ett helvete redan så en lista med värdelösa råd är nog passande nog. Med lite träning blir han nog en rediger casanova!

"Jag kände det gick bra men det är så mycket nu att jag börjar känna att jag skulle behöva nån sorts Anders Gernandt (ni minns väl Lödder?) som börjar varje spelmöte med att rabbla alla intriger ("Detta är historien om två systrar..." osv). Nåja."

Jag föredrar Rene Artois, i så fall.


Storuggla, advokathot
 
Top