Nekromanti Speltråd Zombies i Bergsfors
- Thread starter Anchorman
- Start date
Medan de andra pratar så har jag rengjort svärdets blade från blod. Jag har mest använt mig av Julias kläder för att gnugga katanan fri från smuts och träck.
Det är viktigt att det är noggrannt. Jag måste tajma ljusskenet väl för att få hela svärdet rent och glansigt. Mmmm... Lika rent som vasst. Det är verkligen en förlängning av min egen själ, detta vapen, precis som Sensei sagt. "Domigato." ekar jag tyst mot den döda kvinnans oseende ansiktsmask.
Det är viktigt att det är noggrannt. Jag måste tajma ljusskenet väl för att få hela svärdet rent och glansigt. Mmmm... Lika rent som vasst. Det är verkligen en förlängning av min egen själ, detta vapen, precis som Sensei sagt. "Domigato." ekar jag tyst mot den döda kvinnans oseende ansiktsmask.
Rutger
När Nickola närmar sig med katanan mot Julia tar Rutger tag om hennes hand och föser bort den. Han blänger på henne. Rösten är kall men hård och fylld av vrede.
"Du rör inte Julia. Och har inte du en helikoter att passa."
Han puttar undan henne och lyfter upp Julia och tar med sig henne till femtonde våningen och sätter sig med henne där.
När Nickola närmar sig med katanan mot Julia tar Rutger tag om hennes hand och föser bort den. Han blänger på henne. Rösten är kall men hård och fylld av vrede.
"Du rör inte Julia. Och har inte du en helikoter att passa."
Han puttar undan henne och lyfter upp Julia och tar med sig henne till femtonde våningen och sätter sig med henne där.
Det kan vara det enda som räddar Rutger från att förlora en kroppsdel. Istället tickar uret ned ett steg och Nicky möter Lollos blick. För ett ögonblick är det något djuriskt över blicken men sedan byts den mot gamla vanliga Nicola och jag ler mot Lollo och slappnar av.Iskaral said:
Mikael/Lollo
Jag ser förändringen i Nickys ögon och andas ut. Krigarprinsessan vann över Dödsängeln. Den här gången. Jag ler tillbaka och lägger min panna mot hennes huvud. Hennes hår doftar av blod. Tänk att jag lärt mig känna igen den doften. Vågar jag föreslå en dusch? Jag väntar med det. "Jag är så glad att se dig igen! Kom vi går" Jag lägger en arm runt henes axlar och börjar gå uppför trappan. Med Rutger framför oss, bärande på Julia känns det som en begravningsprocession så jag skyndar oss förbi honom. Stackars kille. Jag får prata med honom senare.
Jag ser förändringen i Nickys ögon och andas ut. Krigarprinsessan vann över Dödsängeln. Den här gången. Jag ler tillbaka och lägger min panna mot hennes huvud. Hennes hår doftar av blod. Tänk att jag lärt mig känna igen den doften. Vågar jag föreslå en dusch? Jag väntar med det. "Jag är så glad att se dig igen! Kom vi går" Jag lägger en arm runt henes axlar och börjar gå uppför trappan. Med Rutger framför oss, bärande på Julia känns det som en begravningsprocession så jag skyndar oss förbi honom. Stackars kille. Jag får prata med honom senare.
Lunde/Sam
Vi kommer upp på våning sexton igen. Jag håller upp dörren och Mohamed och Axel bär in Danne i korridoren och bort mot personalrummet. Steve, Erdan och Jesper står där och... jag vet inte vad de gör men eftersom Lars kropp inte ligger kvar i korridoren så gjorde de nog vad jag bad dem om.
"Felicia... det finns ett personalrum en bit in, där finns kaffe och lite frukt."
Jag föser ömt in Felicia i korridoren och har hela min koncentration på Bengt som sitter bredvid killen på golvet med pistolen i hand. Killen skrattar och ålar omkring på golvet. Det är helt galet.
Jag går fram till Bengt och killen och ställer mig ovanför hans huvud. Tittar ner på honom med båda armarna korsade över bröstet. Tack och lov så blöder det inte så mycket från kinden, det kanske inte ens behöver sys.
"Bengt...?" Säger jag frågande och petar lite på killen med foten. "Har han sagt nått?"
Vi kommer upp på våning sexton igen. Jag håller upp dörren och Mohamed och Axel bär in Danne i korridoren och bort mot personalrummet. Steve, Erdan och Jesper står där och... jag vet inte vad de gör men eftersom Lars kropp inte ligger kvar i korridoren så gjorde de nog vad jag bad dem om.
"Felicia... det finns ett personalrum en bit in, där finns kaffe och lite frukt."
Jag föser ömt in Felicia i korridoren och har hela min koncentration på Bengt som sitter bredvid killen på golvet med pistolen i hand. Killen skrattar och ålar omkring på golvet. Det är helt galet.
Jag går fram till Bengt och killen och ställer mig ovanför hans huvud. Tittar ner på honom med båda armarna korsade över bröstet. Tack och lov så blöder det inte så mycket från kinden, det kanske inte ens behöver sys.
"Bengt...?" Säger jag frågande och petar lite på killen med foten. "Har han sagt nått?"
Bengt
"Bengt...?" Säger Lunde frågande och petar lite på killen med foten. "Har han sagt nått?"
- Först ville han ha en deal att bli frisläppt och sen berätta allt. När inte det gick hem så avslöjade han att det finns 500 soldater en trappa upp som ska döda oss. Frågan är om han är knarkpåverkad eller hjärntvättad...
Jag suckar och skakar lätt på huvudet [och väntar på Anchorman om jag hittar några kroppsliga tecken på det förstnämnda på honom].
"Bengt...?" Säger Lunde frågande och petar lite på killen med foten. "Har han sagt nått?"
- Först ville han ha en deal att bli frisläppt och sen berätta allt. När inte det gick hem så avslöjade han att det finns 500 soldater en trappa upp som ska döda oss. Frågan är om han är knarkpåverkad eller hjärntvättad...
Jag suckar och skakar lätt på huvudet [och väntar på Anchorman om jag hittar några kroppsliga tecken på det förstnämnda på honom].
Jag sätter mig på huk och drar av killen masken, fångar hans blick och fnyser.
"Om de har 500 man däruppe är jag drottningen av saba."
Jag tittar på honom, blicken är hård.
"Det blir ingen deal! Vi är på väg härifrån, om du är snäll kanske du får följa med... annars får du ta chansen med Bergsfors' zombies. Kom Bengt."
Jag ställer mig upp och sträcker fram en hand mot Bengt.
Nicky:
Hänger med Lollo upp. Det är skönt med lite mänsklig beröring. Väl uppe på sextonde är saker lite annorlunda. Nytt blod på golvet som ser färskare ut än det som var där förr. Det luktar avföring från en plats invid en stor blodpöl så nån måste ha dött. Lars. Taskigt öde att bli ihågkommen för sin tarmvätska.
Lunde sätter sig vid Bengt vid någon bunden vakt. Allt är väldigt surrealistiskt men jag lyssnar på samtalet medan jag går mot ...duscharna, verkar det som jag satt sikte på. 15 minuter kvar till helikoptern kommer. Räddningen. Friheten. Varför känns det så ihåligt?
När jag och Lollo kommer till duschrummen så drar jag snabbt in honom med mig. "Helikoptern kommer snart. Den har plats för två personer."
Hänger med Lollo upp. Det är skönt med lite mänsklig beröring. Väl uppe på sextonde är saker lite annorlunda. Nytt blod på golvet som ser färskare ut än det som var där förr. Det luktar avföring från en plats invid en stor blodpöl så nån måste ha dött. Lars. Taskigt öde att bli ihågkommen för sin tarmvätska.
Lunde sätter sig vid Bengt vid någon bunden vakt. Allt är väldigt surrealistiskt men jag lyssnar på samtalet medan jag går mot ...duscharna, verkar det som jag satt sikte på. 15 minuter kvar till helikoptern kommer. Räddningen. Friheten. Varför känns det så ihåligt?
När jag och Lollo kommer till duschrummen så drar jag snabbt in honom med mig. "Helikoptern kommer snart. Den har plats för två personer."
yjoben
Veteran
Erdan frågar Mohammed; Är det verkligen möjligt med 500 på nästa plan? Borde vi inte hört de klampa runt eller sitter de stilla hela jävla tiden?
Mikael/Lollo
Nicky: Jag stirrar på honom, kopplar inte.
Ja vad menar jag egentligen? Bengt har förlorat sin son och Rutger verkar ha tagit Julias död hårt och hur gick det med Lunde? Och vi... Jag drar ett djup andetag: "Vi måste hur som helst upp på 17 innan vi når taket. Kom vi går till de andra"
Nicky: Jag stirrar på honom, kopplar inte.
Ja vad menar jag egentligen? Bengt har förlorat sin son och Rutger verkar ha tagit Julias död hårt och hur gick det med Lunde? Och vi... Jag drar ett djup andetag: "Vi måste hur som helst upp på 17 innan vi når taket. Kom vi går till de andra"
Anchorman
Swashbuckler
- Joined
- 28 Apr 2012
- Messages
- 1,850
Sextonde våningen, allihop
Mohammad och Axel har lagt ner Daniel på en bår i korridoren, Mohammad har tänt sin ficklampa för att ge lite lyse åt rummet.
Erdan som följt upp de två bärande frågar ifall det verkligen kan vara femhundra zombies däruppe.
Nej, det är självklart bs, antingen försöker han skrämma oss för att det inte finns några kvar däruppe eller så är det många kvar, men femhundra är det garanterat inte hahaha
Daniel stönar lite grann när han ligger på båren, kanske är han på väg tillbaka till medvetandet.
Den fastbundna mannen ropar högt så att alla på våningen hör.
Hej du, bruden, du med tuppkammen! Är det sånt här du tänder på eller, binda fast mig? Jag kan jobba med det, kom över hit och ge mig det jag vill ha.
Hans mun bildar ett brett leende.
Mohammad och Axel har lagt ner Daniel på en bår i korridoren, Mohammad har tänt sin ficklampa för att ge lite lyse åt rummet.
Erdan som följt upp de två bärande frågar ifall det verkligen kan vara femhundra zombies däruppe.
Nej, det är självklart bs, antingen försöker han skrämma oss för att det inte finns några kvar däruppe eller så är det många kvar, men femhundra är det garanterat inte hahaha
Daniel stönar lite grann när han ligger på båren, kanske är han på väg tillbaka till medvetandet.
Den fastbundna mannen ropar högt så att alla på våningen hör.
Hej du, bruden, du med tuppkammen! Är det sånt här du tänder på eller, binda fast mig? Jag kan jobba med det, kom över hit och ge mig det jag vill ha.
Hans mun bildar ett brett leende.
Den fastbundna mannen ropar högt så att alla på våningen hör.
Hej du, bruden, du med tuppkammen! Är det sånt här du tänder på eller, binda fast mig? Jag kan jobba med det, kom över hit och ge mig det jag vill ha.
Hans mun bildar ett brett leende.
Jag och Bengt har precis klivit innanför dörren till avdelningen när killen börjar skrika och gorma. Jag låter dörren falla igen bakom Bengt och går sedan tillbaka till killen. Under tystnad börjar jag gå igenom hans fickor och tar sedan av honom den skottsäkra västen. Tack och lov är det av den modellen som bara träs över huvudet för att sedan fästas runt midjan så jag behöver inte lossa på hans händer. Hela tiden flinar han och eggar mig genom att fråga om jag gillar att klä av honom och påpekar att mina händer är så mjuka fast ändå bestämda. Jag svarar inte och möter inte hans blick.
I hans fickor och bälte hittar jag en ficklampa, en nyckelknippa och en flaska tårgas.
"Shit." mumlar jag. "ni hade verkligen problem däruppe."
Tillslut så drar jag masken över huvudet på honom igen, vrider den så han inte ser något. Jag går fram till trappräcket och släcker strålkastaren och trapphuset blir becksvart. Med min ficklampa som ledljus hittar jag tillbaka till killen igen. Jag lutar mig över honom, lägger min kind mot hans, mitt blod väter masken, och viskar.
"De lockas av blodet... säg förlåt, annars kommer det sista du hör vara när de släpar sig upp för trappan... i mörkret... Ingen. Kommer. Höra. Dig. skrika."
Jag reser mig upp och går in på avdelningen, ivrig att komma ifrån trappen och mörkret. Jag har med mig hans väst och alla hans grejer. Jag tänker inte lämna honom att dö... men det vet inte han.
Hej du, bruden, du med tuppkammen! Är det sånt här du tänder på eller, binda fast mig? Jag kan jobba med det, kom över hit och ge mig det jag vill ha.
Hans mun bildar ett brett leende.
Jag och Bengt har precis klivit innanför dörren till avdelningen när killen börjar skrika och gorma. Jag låter dörren falla igen bakom Bengt och går sedan tillbaka till killen. Under tystnad börjar jag gå igenom hans fickor och tar sedan av honom den skottsäkra västen. Tack och lov är det av den modellen som bara träs över huvudet för att sedan fästas runt midjan så jag behöver inte lossa på hans händer. Hela tiden flinar han och eggar mig genom att fråga om jag gillar att klä av honom och påpekar att mina händer är så mjuka fast ändå bestämda. Jag svarar inte och möter inte hans blick.
I hans fickor och bälte hittar jag en ficklampa, en nyckelknippa och en flaska tårgas.
"Shit." mumlar jag. "ni hade verkligen problem däruppe."
Tillslut så drar jag masken över huvudet på honom igen, vrider den så han inte ser något. Jag går fram till trappräcket och släcker strålkastaren och trapphuset blir becksvart. Med min ficklampa som ledljus hittar jag tillbaka till killen igen. Jag lutar mig över honom, lägger min kind mot hans, mitt blod väter masken, och viskar.
"De lockas av blodet... säg förlåt, annars kommer det sista du hör vara när de släpar sig upp för trappan... i mörkret... Ingen. Kommer. Höra. Dig. skrika."
Jag reser mig upp och går in på avdelningen, ivrig att komma ifrån trappen och mörkret. Jag har med mig hans väst och alla hans grejer. Jag tänker inte lämna honom att dö... men det vet inte han.
Bengt
Den bundne verkar inte vara påverkad. Nä, jag orkar inte med honom. Är ingen förhörsledare och är inte så sugen på att ha ihjäl honom just nu heller, när mitt logiska tänkande har övermannat reptilhjärnans rop på hämnd.
Jag går tillbaka till Jesper, Anna och Steve och sjunker ner på en stol. Det verkar som att de som återvände nerifrån nu var ordentligt beväpnade, och vi har ju vapen sedan tidigare, och en skithög att använda som mänsklig sköld... Clint Eastwood skulle stormat plan 17 och skjutit varenda en.
Men jag är inte Clint Eastwood, utan bara ett fan av hans filmer. Jag tittar ner i marken.
- Du kan få tillbaka pistolen Jesper, säger jag halvtyst utan att med kroppsspråket visa att jag menar det.
Den bundne verkar inte vara påverkad. Nä, jag orkar inte med honom. Är ingen förhörsledare och är inte så sugen på att ha ihjäl honom just nu heller, när mitt logiska tänkande har övermannat reptilhjärnans rop på hämnd.
Jag går tillbaka till Jesper, Anna och Steve och sjunker ner på en stol. Det verkar som att de som återvände nerifrån nu var ordentligt beväpnade, och vi har ju vapen sedan tidigare, och en skithög att använda som mänsklig sköld... Clint Eastwood skulle stormat plan 17 och skjutit varenda en.
Men jag är inte Clint Eastwood, utan bara ett fan av hans filmer. Jag tittar ner i marken.
- Du kan få tillbaka pistolen Jesper, säger jag halvtyst utan att med kroppsspråket visa att jag menar det.