Re: Problemet med friskolor (och skolpengen!)
"Är det automatiskt så?"
Nej, jag kan inte uttala mig om hur det ser ut på enskilda skolor men sett över alla friskolor i hela landet så gäller det. Men det finns ganska många friskolor numera så det finns helt säkert undantag. Min gissning är att de framförallt är de stora utbildningsbolagen som driver friskolor nästan enbart i vinstsyfte som gör vad de kan för att klämma ut som mycket som möjligt ur så lite som möjligt. Vilket är helt logiskt om man driver skolor som företag.
Men det finns alldeles säkert också entusiaster som startat eget för att de vill ha mer frihet och för att de har ideér och pedagogiska upplägg som de inte får utlopp för i den kommunala skolan.
"Och de har knappast haft problem för att de är offentligt drivna skolor - de har haft ont om resurser, och ibland konstigt fördelade resurser. Knappt om stålar och korkade administratörer finns i den privata sektorn också."
Det kan vara riktigt stora skillnader mellan enskilda skolor också, vare sig de är kommunala eller drivs privat. Kvaliteten på de kommunala skolorna varierar väldigt mycket runtom i landet. Även kommuner sparar in på lärartjänster, skolmat, utflykter, lokaler och städning. Samtidigt så finns det kommunala skolor som har jättebra rykte och inte alls har några problem med att klara sig i konkurrensen.
Men det som är kusligast är att alla skolor tvingas in i ett marknadstänkande. Det blir konkurrens inte bara mellan friskolor och kommunala skolor utan mellan olika kommunala skolor också. Ta en liten kommun som Mjölby som inte ligger långtifrån Linköping, där är det klart att storstaden lockar med sitt större utbud av nöjen och shopping oavsett om utbildningen är bättre eller sämre där. Det blir mycket svårare att planera långsiktigt, att satsa långsiktigt, att anställa personal och så vidare om man inte vet ifrån ett år till ett annat hur mycket elever och därmed hur mycket pengar man kommer att få. Mycket mer tid och resurser måste läggas på marknadsföring vilket många skolor, kommuner och rektorer är ovana vid. Eleverna har egentligen bara makt när de ska välja skola, när de väl har valt så finns det inga garantier för att det ska finnas elevdemokrati eller medbestämmande.
Det här valet ger tidigare ganska marginaliserade grupper mycket mer inflytande. Studievägledarna var förr mestadels ganska oviktiga informatörer, inte sällan gamla lärare eller lärare på halvtid. Nästan alla är kommunalt anställda. Nu när alternativen är mycket fler och behovet av att informera eleverna mycket större så har också deras makt ökat, ibland med vissa märkliga följder. Jag minns min egen "opartiska" informationsstund med min studievägledare. Alla som kunde komma in på Natur skulle läsa det och resten var inte så mycket att ha.
Under min slutpraktik så hängde jag med på ett möte för en marknadsföringsgrupp som min handledare satt med i. Där kom det upp att studievägledarna avrådde eleverna från att välja deras skola för att de tyckte att entrén var ful och de inte bemöttes med tillräcklig respekt när de kom på besök! Kvaliteten på undervisningen och programutbudet spelade tydligen ingen större roll.
