Jag har flera gånger spelat med folk jag gillar och som jag tycker är väldigt bra på rollspel, alltså helt ”rätt” folk, och det har varit tydligt att alla andra har väldigt kul, medan jag sitter och är uttråkad. Detta har till exempel hänt 100% av alla gånger jag spelat något Gumshoe-spel.
"Vanligt jävla rollspel"?
- Thread starter Mogger
- Start date
entomophobiac
Pistoler & Mord
Jo, men du är konnässör. Vi diskuterade precis noobs!
McAber
Varulv
Kan det vara så att det finns en mängd kriterier som ett spel bör uppfylla för att kunna kallas "ett rollspel"? Samt en delmängd av dessa kriterier som gör "ett rollspel" till "ett vanligt jävla rollspel"?
Skulle man dessutom uppfylla för få kriterier så är det inte ett rollspel alls, åtminstone inte för gemene rollspelare?
Skulle man dessutom uppfylla för få kriterier så är det inte ett rollspel alls, åtminstone inte för gemene rollspelare?
entomophobiac
Pistoler & Mord
Om jag styr upp spel så sker det på mina villkor, även om preferenser alltid spelar in i valet. Men oftare blir det något coolt jag läste nyligen och absolut vill testa. (Senast med Blades in the Dark.)
Jag AVSKYR preferensdiskussioner av typen “men öh, inte scifi väl?!” Då skiter jag i det helt och är spelare på någon annans villkor istället. Eller spelar brädspel istället.
Men spelgruppen är ganska stor, och vi gillar att spela typ allt, så det brukar bli mer fokus på när vi spelar än vad. Because adulting sucks.
Sömniga Isaac
Rollspelsinkvisitor
Inget konstigt med det, samma sak kör jag med. Däremot är jag väldigt noga med att meddela vad jag kommer köra och vilka villkor som gäller, det ingår lite i vad jag anser är respektfullt mot de jag bjuder in till aktiviteten. Notera att i det här fallet handlar det om att jag visar andra den respekt jag själv vill bli bemött med, särskilt när det handlar om aktiviteter som tar av andras och min tid. Tid är inte oändligt och jag vill gärna veta vad jag gör med min tid, eller andras tid, för jag vill inte slösa bort deras värdefulla tid bara för att jag vill köra mitt race.
Jag ser det som en på-sikt-grej. Om vi alla är överens om att indie är vanligt djävla rollspel och att vi inte behöver ha sådana saker som spelledare, stridssystem och äventyr för att spela vanligt djävla rollspel så kommer vi såsom de trendsetters som vi är att över de kommande 3000 dagarna kunna använda det magiska i indies easy-going-pick-up-and-play som gateway-spel in i hobbyn. För det är i mitt tycke inte så många trad-spel som är så bra på det faktiskt. Det blir ofta också att "ljuga" för den presumtiva spelaren. "Asså, vi spelar med typ två av sextionio regler här och scenariot var typ tillrättalagt så det var i princip omöjligt att förlora. Fast nu i steg två så kommer Orcus och hans horder och spioner och om du inte optar din build stenhårt så kommer du bli ett lättare före-frukost-snack för dem...". Tounge in cheek, men inte så så mycket.
Last edited:
Mogger
Hipsteranka
entomophobiac
Pistoler & Mord
Jag brukar ge en generell färdriktning, men spelleder ju sällan samma sak två gånger.
Hm, du tänker så... Jag tänkte nog mer som ett generellt förhållningssätt och lika mycket utanför wrnu.
Mogger
Hipsteranka
Men, nu är ju diskussionen:
"Det finns massor av olika typer av rollspel. Det är ju bra att kunna prata om det. Det innebär inte att någon stil är bättre, finare eller så"
"Det är så tröttsamt att påstå att det finns finare sätt att spela rollspel på!"
Hur ska vi ta oss förbi detta?
Mogger
Hipsteranka
Christoffer
It's all pig.
Haha, bra med diskussion! Har varit på Liseberg hela gårdagen med ungar och fortsätter semestern veckan ut så mitt svar kommer dröja lite. Speciellt nu när @Måns efterfrågar ett långt, vettigt och genomtänkt sådant.
Men i väntan på det vill jag stryka under att grundläggande del i detta är att ”vanligt jävla rollspel” inte är ett avfärdande av något. I själva verket det motsatta. Men jag återkommer när jag finner lite mer sammanhängande tid.
Men i väntan på det vill jag stryka under att grundläggande del i detta är att ”vanligt jävla rollspel” inte är ett avfärdande av något. I själva verket det motsatta. Men jag återkommer när jag finner lite mer sammanhängande tid.
entomophobiac
Pistoler & Mord
En central del är att inte värdeladda någonting. Många innovativa intressanta rollspel är närmast okända i Sverige, och 90-talet ses oironiskt som “rollspelsdöden” trots att den amerikanska marknaden exploderar.
Gillar Edwards take i intervjun som postades häromdagen - svensk rollspelsmarknad börjar med RuneQuest-derivat och har egentligen inte gått vidare från det än, även om det också gjorts annat.
Vi myntar nya definitioner / begrepp?
"Vanligt jävla bordsrollspel"
"Vanligt jävla tradrollspel"
"Vanligt jävla Indierollspel"
"Vanligt jävla friformsrollspel"
"Vanligt jävla samberättarrollspel"
etc.
//EvilSpook
Mogger
Hipsteranka
Fast, problemet här är ju att vi inte tar oss förbi det första hindret. Om man nu anser att term X är värdeladdad, och jag därför lägger till en disclaimer som säger "ja, jag menar inte något nedlåtande, jag använder bara etablerad term, istället för att hitta på någon ny". För jag vill uppenbarligen diskutera något specifikt, och inte bara diskutera "vanligt jävla spelande".
Ett exempel på det är rollspelsdöden, som du ju tar upp. På wrnu har vi hur många gånger som helst slagit hål på den myten. Det var ingen död. Det vara bara Äspel som gick i graven. NeoGames föddes, som var minst lika stora, och sedan hände det massor av annat kul. Rollspelsdöden är en myt, och det har vi redan konstaterat åtskilliga gånger.
Ja, om man vill ha ett språk som är lika banalt och intetsägande så kan man absolut säga att vi i Sverige spelar, och alltid har spelat, "vanligt jävla rollspel", eller RQ-derivat. Men då missar vi hela Eon-eran (inkl Helmgast-spel), Fria Ligan, Bläckfiskarna, Mörk Borg och allt annat intressant som hänt i Sverige. Jag kan verkligen inte se poängen med att helt och fullt devalvera vår spelutveckling. Men jag förstår ju i ljuset av detta att "vanligt jävla rollspel" tycks passa in om man nu inte anser att något av vikt skapats sedan DoD 81.
entomophobiac
Pistoler & Mord
Är ju inte alls vad jag skrev. Men helt klart symptomatiskt för hur diskussionen oftast blir.
Problemet, för mig, med mycket av terminologin är att den har värdeladdningen inbyggd och ofta används avfärdande.
Mogger
Hipsteranka
Är ju inte alls vad jag skrev. Men helt klart symptomatiskt för hur diskussionen oftast blir.
Problemet, för mig, med mycket av terminologin är att den har värdeladdningen inbyggd och ofta används avfärdande.
Typ som att påstå att vi (nästan) bara spelat/skapat
RQ-derivat i landet de senaste 40 åren?
Oldtimer
Slava Ukraini!
81?
Mogger
Hipsteranka
Eller whatever. Det var inte det viktiga
Poängen här är att om man ondgör sig över nedlåtande termer så är det kanske en dålig idé att summera svensk spelutveckling som RQ-derivat.
Jag ser vad som avses, såklart. Men det är en oerhört generalisering som snarast motverkar syftet.
entomophobiac
Pistoler & Mord
Typ som att påstå att vi (nästan) bara spelat/skapat
RQ-derivat i landet de senaste 40 åren?
Bättre att du tittar på intervjun som refererades till än reagerar på en värdering som inte gjorts. RQ-derivat är inte dåligt, men den regerande spelstilen och -filosofin som kan anses vara Äspels arv har konsekvenser än idag.
Men detta är helt klart problemets kärna - allt är påhopp för någon. Värdeladdningen blir implicit även när den inte är menad.