Vem slår tärningsslagen?

[Swedish Chef]

...och hade jag varit en spelledare som inte fuskat så hade det varit ännu störande. För mig så spelar vi rollspel tillsammans - inte SL på ena sidan och spelarna på den andra.

Så varför slår SL hemliga slag, varför har hen total makt i slumpsituationer?

 

[Dr_Dängrot]

Om sl slår dolda slag för tex min karaktärs spana så utgår jag ifrån att det är för att sl vill fudgea till min nackdel , om hen vill fudgea till min fördel så kan hen bara säga du hör ditt eller ser datt utan att ens kräva ett slag . Om Man kör med att slaget faller som det faller så spelar det ju ingen som helst roll att jag slår slaget , misslyckas jag så misslyckas jag och lyckas jag så lyckas jag. Om sl inte har nån hemlig agenda att jag SKALL gå in i ett bakhåll så behövs det inte slås dolt och fudgeas i hemlighet .

 

[EvilSpook]

Jag och en av mina spelare slår notoriskt dåligt, på gränsen till komiskt.
Genom att överlåta det på spelledaren att slå dolt slipper jag hantera irritationen/det larviga och immersionen blir bättre.
Jag ger också spelledaren möjligheten att fudga om han så vill, så då slipper han deraila spelet pga våra dåliga slag åtminstone.
Om spelledaren också skulle fudga till min nackdel så får han för all del gärna göra det, men det behövs nog sällan.

Men det viktigaste är såklart immersionen och att hålla (den vardagligaste) mekaniken lite mer dold.

Resten av gruppen älskar tärningar och kan sitta och slå hela tiden helt utan anledning.

//EvilSpook

 

[Rymdhamster]

Jag vill inte att SL ska Fudga. Det är ju det jag hatar mest av allt.

Mmm, det är inte ovanligt att folk känner så.

Det är heller inte ovanligt att folk uppskattar upplevelsen som ges av en fudgande SL så länge de inte är medvetna om att SL fudgar =). Och så finns det så klart de som faktiskt vill att SL fudgar. Och båda sakerna (i synnerhet det hemliga fudganet) blir otroligt mycket enklare om SL slår tärningsslag själv, och dolt bakom skärmen.

Och om vi har en SL som följer premissen att eventuellt fudge behöver göras utan spelarnas kunskap för bli bra så kan man ju inte direkt ta upp en sån sak under session 0. Faktum är att om jag varit en sån SL och frågan kommit upp under en session 0 hade jag antagligen sagt att jag absolut inte fudgar.

Placeboeffekten fungerar dåligt om folk vet att det är placebo =)

 

[Swedish Chef]

Mmm, det är inte ovanligt att folk känner så.

Det är heller inte ovanligt att folk uppskattar upplevelsen som ges av en fudgande SL så länge de inte är medvetna om att SL fudgar =). Och så finns det så klart de som faktiskt vill att SL fudgar. Och båda sakerna (i synnerhet det hemliga fudganet) blir otroligt mycket enklare om SL slår tärningsslag själv, och dolt bakom skärmen.

Och om vi har en SL som följer premissen att eventuellt fudge behöver göras utan spelarnas kunskap för bli bra så kan man ju inte direkt ta upp en sån sak under session 0. Faktum är att om jag varit en sån SL och frågan kommit upp under en session 0 hade jag antagligen sagt att jag absolut inte fudgar.

Placeboeffekten fungerar dåligt om folk vet att det är placebo =)

Vi pratar såklart om preferenser här. Folk får såklart uppskatta vilken spelstil de vill. Hoppas det framgått av mina inlägg att detta är min preferens och inte min sanning. Sen anser inte jag att man skall ljuga om spelets förutsättningar, vare sig det gäller att fudga eller något annat.

För min egen del ser jag inte poängen med att fudge, om det är en situation där man absolut inte vill att spelarna skall misslyckas (hitta ledtråden osv.) så får man helt enkelt tänka över vad ett eventuellt misslyckande betyder, tar det längre tid, leder det till en komplikation osv.

Om man fudgar till spelarnas nackdel anser jag att det blir räls. Jag vill inte att SL ska ha någonstans monopol på när tärningsslag lyckas eller inte, om man inte kan lyckas med något vad man än slår är det bättre att inte slå alls.

 

[Rymdhamster]

om det är en situation där man absolut inte vill att spelarna skall misslyckas

Det behöver absolut inte handla om att spelarna inte får misslyckas. Det kan handa om att man underskattade ett monster man la in, och vill undvika ett TPK på grund av ett SL-misstag, så man fudgar skadetärnignarna lite för att ge RP en chans att ta sig ur situationen.

Eller kanske slog första monstret i första striden av kampanjen en total-critt som skulle oneshottat den helt nya spelarens första karaktär någonsin som de lagt ner massor av arbete på... well, kanske var just det där första slaget en miss trots allt.

Kanske slog man ett slag på en slumptabell och inser efteråt att det där resultatet under det man slog hade passar så jäkla mycket bättre in i situationen.

Jag har inga som helst problem med att se fördelarna och det potentiella nöjet både i att låta tärningarna ligga som de föll, och i att fudga till saker lite.

 

[Swedish Chef]

Det behöver absolut inte handla om att spelarna inte får misslyckas. Det kan handa om att man underskattade ett monster man la in, och vill undvika ett TPK på grund av ett SL-misstag, så man fudgar skadetärnignarna lite för att ge RP en chans att ta sig ur situationen.

Jag hade nog sagt rakt ut till spelarna att om ni inte flyr nu är det stor chans att ni dör, det här är ett jävligt farligt monster. Om det inte finns en chans att fly hade jag antagligen låtit de bli tillfångatagna om de blev besegrade eller helt enkelt erkänt mitt misstag. Alla tycker kanske inte om att spela så här men jag hade gillat det bättre. Sen säger jag ju innan jag spelar att jag kommer slå alla slag öppna och det utfall som tärningarna visar är det som gäller.

Eller kanske slog första monstret i första striden av kampanjen en total-critt som skulle oneshottat den helt nya spelarens första karaktär någonsin som de lagt ner massor av arbete på... well, kanske var just det där första slaget en miss trots allt.

Nu spelar jag nästan aldrig spel där sådant kan hända. Men om jag gör det är detta en premiss jag förklarar från början, strid är jättefarligt, om ni hatar i strid kan det bli så att ni dör. Sen är det väl såklart olyckligt, men de flesta spel jag kör har mekaniker mot att spelare kan dö direkt av ett slag. Det är tråkigt för alla spelare att dö vare sig det är en ny eller gammal rollperson, om man inte gillar att RP:S kan dö av ett slag tänker jag mig att man inte spelar ett spel där sådant kan hända.

Kanske slog man ett slag på en slumptabell och inser efteråt att det där resultatet under det man slog hade passar så jäkla mycket bättre in i situationen.

Jag har inga som helst problem med att se fördelarna och det potentiella nöjet både i att låta tärningarna ligga som de föll, och i att fudga till saker lite.

Den här har jag mindre problem med, om SL tycker att slumpmöte 4 är roligare än slumpmöte 3 så visst kör på det. Jag brukar iofs bara slå på slumpmötes grejer om jag är idelös och jag gillar ju att bli överraskad av slumptabeller. Om jag inte vill bli överraskad improviserar jag bara istället,

Problemet när man håller på att fudga är att jag aldrig kan lita på vad mina slag betyder. Om SL vill bestämma hur allt går kan vi lika gärna spela tärningslöst. För mig blir problemet snarare tankar kring att SL har redan en massa makt, hen behöver inte mer.

 

[ceruleanfive]

Så varför slår SL hemliga slag, varför har hen total makt i slumpsituationer?

Den som slår tärningar har väl inte nödvändigtvis total makt?

Ett incitament till att låta spelledaren slå är för att inte ge meta-information till spelarna. Blir man ombedd att slå för Upptäcka fara kan man ju ana att ett misslyckat slag innebär att det finns en fara. Slår man ett lyckat attackslag kan man lära sig vad motståndaren har för målvärde. Etcetera. Om det är ett problem eller inte kan man ju ha olika åsikter om, men jag kan se att vissa föredrar att slippa sån meta-information.

 

[Swedish Chef]

Den som slår tärningar har väl inte nödvändigtvis total makt?

Ett incitament till att låta spelledaren slå är för att inte ge meta-information till spelarna. Blir man ombedd att slå för Upptäcka fara kan man ju ana att ett misslyckat slag innebär att det finns en fara. Slår man ett lyckat attackslag kan man lära sig vad motståndaren har för målvärde. Etcetera. Om det är ett problem eller inte kan man ju ha olika åsikter om, men jag kan se att vissa föredrar att slippa sån meta-information.

Jag ser inget problem med meta information, kan vara därför jag ser det som ett problem. Fast egentligen bygger det på sjukt dåliga erfarenheter från fuskande spelledare som låter sin favoriter lyckas och andra misslyckas för att det förstör SL:s story.

 

[EvilSpook]

Den som slår tärningar har väl inte nödvändigtvis total makt?

Ett incitament till att låta spelledaren slå är för att inte ge meta-information till spelarna. Blir man ombedd att slå för Upptäcka fara kan man ju ana att ett misslyckat slag innebär att det finns en fara. Slår man ett lyckat attackslag kan man lära sig vad motståndaren har för målvärde. Etcetera. Om det är ett problem eller inte kan man ju ha olika åsikter om, men jag kan se att vissa föredrar att slippa sån meta-information.

Jag skulle säga tvärtom. Spelledaren har total makt - denne avgör ju bakgrunden till situationen, vad man utsätts för, vika chanser man har, när man slår eller inte, vem som kan bidra, vad utfallet blir av olika tärningsslag.

Vid själva tärningsslaget har dock SL avsagt sig lite makt till slumpen. Och oftast av en anledning eller flera.
Litar jag på SL med allt det andra ser jag inga problem med att anförtro denne med några dolda slag heller.
Litar jag inte på SL så spelar jag inte med den.

Jag tycker också att det är intressant vad man kan göra som SL för att aktivt styra/begränsa meta-informationen.

//EvilSpook

 

[krank]

har dock svårt att se varför man skulle missa nåt i att SL slog öppet (om nu SL ska slå alla slag)

"Nämen hörni, nu tar vi liten rast från rollspelandet för att titta på när SL rullar plast och räknar matte".

 

[Genesis]

På OctoGônes hängde jag med spelarna i Courants alternatifs’ monter. Vi var ett gäng som skulle spela Se och göra i Aliatra. Det färdiga spelet kommer att vara tärningslöst (använder bokens sidor som slumpgenerator), men speltestversionen behöver en T100. Runt tio rollspelare, författare av olika rollspel, i en monter på ett konvent där de säljer och demar sina spel. Jag hade inga tärningar med mig och frågade dem om någon hade en T100. De bara stirrade på mig. ”Öh, var tror du att du är?” Vi fick använda en tärningsrullar-app på mobilen, för bland tio rollspelare var det ingen som hade några tärningar (alls, tror jag, men definitivt ingen T100). Då kände jag som att jag hittat hem.

 

[Swedish Chef]

"Nämen hörni, nu tar vi liten rast från rollspelandet för att titta på när SL rullar plast och räknar matte".

Fast det händer väl i lika stor del om hen slår dolt eller?

 

[Dr_Dängrot]

"Nämen hörni, nu tar vi liten rast från rollspelandet för att titta på när SL rullar plast och räknar matte".

Men är det bättre att sl rullar plast och räknar matte bakom en döljande skärm ?

 

[EvilSpook]

Men är det bättre att sl rullar plast och räknar matte bakom en döljande skärm ?

Ja. Jag tycker det.
Det är ju det man har dem till.

//EvilSpook

 

[Rymdhamster]

Jag hade nog sagt rakt ut till spelarna att om ni inte flyr nu är det stor chans att ni dör, det här är ett jävligt farligt monster. Om det inte finns en chans att fly hade jag antagligen låtit de bli tillfångatagna om de blev besegrade eller helt enkelt erkänt mitt misstag.

Wow... snacka om rälsat =D

Det där skulle till och med få mig att haja till, och då är jag ändå en sån som förespråkar att lite räls då och då kan vara en bra grej.

Nu spelar jag nästan aldrig spel där sådant kan hända.

För dig nej, men det handlar inte heller om att försöka få dig att spela på det här sättet. Du utrycker dock en oförståelse för varför någon överhuvudtaget skulle rälsa och jag försöker förklara för dig varför en del personer skulle göra de valen.

 

[luddwig]

Spelledaren har total makt - denne avgör ju bakgrunden till situationen, vad man utsätts för, vika chanser man har, när man slår eller inte, vem som kan bidra, vad utfallet blir av olika tärningsslag.

Det där är ju en fråga om spelstil. Jag har långt ifrån total makt när jag spelleder, och föredrar att ha det så. Mycket av det roliga för mig ligger i att se vart spelarna och slumpen för handlingen.

 

[krank]

Fast det händer väl i lika stor del om hen slår dolt eller?

Idealiskt sett är det ju då bara SL som behöver ta rast; övriga spelare kan ju fortsätta vara i sina rollfigurer. Är regelsystemet tillräckligt snabbhanterat behöver det ju inte märkas att det används överhuvudtaget. Det är också så jag egentligen helst skulle vilja ha det (men sällan klarar av att göra det ens som SL): att spelarna egentligen inte vet eller behöver bry sig om huruvida SL rullar plast och räknar matte eller om SL bara hittar på.

Men även om det tar tid och är extremt uppenbart att det händer (SL använder fysiska tärningar och mumlar tal när hen räknar i huvudet) så har åtminstone jag lättare att bortse från det om plasten inte rullas framför mig.

 

[Swedish Chef]

Wow... snacka om rälsat =D

För dig nej, men det handlar inte heller om att försöka få dig att spela på det här sättet. Du utrycker dock en oförståelse för varför någon överhuvudtaget skulle rälsa och jag försöker förklara för dig varför en del personer skulle göra de valen.

Som jag sa innan jag pratar om min preferens och försöker problematisera dolda slag utifrån min erfarenhet, om det inte framgick så ber jag om ursäkt.

Nja, jag ser inte det som räls att ge spelarna meta information, men visst man tycker olika. Likaså att de blir tillfångatagna om det hade gått att göra, jag hade förmodligen haft en diskussion med spelarna kring hur vi skall lösa den här situationen, ska vi fortsätta med dessa rollpersonerna eller hur gör vi?

Jag hade nog haft svårare för man ser SL bakom skärmen börjar tänka efter han läst tärningarna och sedan börjar plötsligt monstret missa och skadan blir lägre för att det går dåligt för spelarna. Då tar man bort en del av min agens som spelare, känner jag. Blev det så att vi dog absolut, livet som äventyrare är hårt. Men som sagt det här är sånt jag etablerar innan, blir det strid vill jag att tärningarna skall avgöra hur det går.

 

[Swedish Chef]

Idealiskt sett är det ju då bara SL som behöver ta rast; övriga spelare kan ju fortsätta vara i sina rollfigurer. Är regelsystemet tillräckligt snabbhanterat behöver det ju inte märkas att det används överhuvudtaget. Det är också så jag egentligen helst skulle vilja ha det (men sällan klarar av att göra det ens som SL): att spelarna egentligen inte vet eller behöver bry sig om huruvida SL rullar plast och räknar matte eller om SL bara hittar på.

Men även om det tar tid och är extremt uppenbart att det händer (SL använder fysiska tärningar och mumlar tal när hen räknar i huvudet) så har åtminstone jag lättare att bortse från det om plasten inte rullas framför mig.

Jag gillar ju att se tärningarna, för mig berättar de en del av situationen. Jag personligen tappar inte min roll för det, men det är ju såklart olika.