Why Sverige got an RPG industry and Danmark did not

Joined
20 Oct 2023
Messages
536
Sverige har större befolkning än Danmark, men Sverige är också enormt mycket större än Danmark till ytan, och är därför betydligt mindre tätbefolkat.
Lägg därtill att stora delar av landet har väldigt mycket längre och kallare vintrar än Danmark, och du har en hel nation av tonåringar som är insnöade 6 månader per år, bor i små städer där det inte finns någonting att göra, och precis allt är väldigt långt bort.

Är året då 1982, du har två TV-kanaler kliniskt befriade från allt som ens kan liknas vid underhållning, du spelar varken hockey eller åker skidor och du har läst ut veckans nummer av Fantomen sisådär 15 gånger redan. Om någon då introducerar dig till Drakar och Demoner så är det nog inte konstigt att du blir helt tagen.

Kombinera det med ett ytterst generöst bidragssystem från staten till föreningsliv och ideella verksamheter, med enkel tillgång till både lokaler och pengar, fritidsgårdar och folkets hus i varenda håla etc, så är det nog inte konstigt att rollspelen spreds som en löpeld i Sverige på 80-talet. Och sedan har det liksom bara fortsatt, generationer av rollspelare har fostrat varandra. Nya vågor av skapare och skribenter har avlöst varandra och det har alltid funnits livlinor som hållit hobbyn vid liv.
När rollspelshobbyn sedan började ta fart rejält igen runt 2010-11 så hade just Sverige alla komponenter på plats för att snabbt få igång en aktiv och livskraftig kultur och utgivning igen efter några års svacka.

Så det var förmodligen flera saker i samverkan som ledde till att Sverige blev en rollspelsnation:

- Materiella och geografiska förutsättningar. Små städer, stora avstånd, kalla vintrar och mängder med uttråkade tonåringar som har väldigt små möjligheter att påverka sin situation.

- Stark förenings och folkbildningskultur med mycket resurser. Lätt att starta föreningar, tillgång till lokaler och ställen att vara på, starkt ekonomiskt stöd. Massor av bibliotek etc skapar bra förutsättningar för gemenskaper kring specialintressen som spel. Inget beroende av kommersiella aktörer som tillhandahåller exempelvis ställen att spela på.

- Väldigt drivna entreprenörer inom just rollspel. Fredrik Malmberg och Äventyrsspel/Target Games fick in de svenska rollspelen i leksaksbutiker i hela landet och var väldigt aktiva på att marknadsföra och sälja in spelen. De satsade hårt på attraktiva och professionella produkter, och lyckades framgångsrikt fånga upp dåtidens ungdomskultur och blev ensamt symbolen för i stort sett hela "nördkulturen" under 80-talet, med utgivning av allt från flera olika rollspel, tillsoloäventyr och fantasylitteratur.

Det var, helt enkelt, en perfekt storm. Det är ju heller inte bara i Danmark där det inte replikerats, Sverige är världsunikt ur ett rollspelsperspektiv.

Sedan får man komma ihåg att det verkligen inte bara var rollspelen som blev stora bland ungdomar under 1980-talet i Sverige. Utan det var en era av subkulturell explosion i landet under samma period. Vi blev kända som både idrotts och musiknation under samma era, samt stora vågor av allt från anarkistpunkare till nynazister. Rollspelandet var en komponent av en mycket större ungdomsrörelse som till stora delar växte fram i Sverige under 1980-talet och 90-talet.
 
Last edited:

Oldtimer

Slava Ukraini!
Joined
5 Feb 2002
Messages
4,483
Location
Göteborg, Lindome
Jag tror inte att rollspel hade blivit så stort om inte Äventyrsspel (med Fredrik Malmberg) hade kommit igång så tidigt. Förmodligen var det också avgörande att de första svenskspråkiga rollspelen såldes i leksaksaffärer. Det gjorde dem mer tillgängliga - även i mindre städer som den jag själv växte upp i.
Definitivt hade den snabba spridningen att göra med att Äventyrsspel snubblade över en intresserad distributör för leksakshandeln. De hade inte själva haft musklerna att marknadsföra spelet på det viset som Jan Edman gjorde åt dem.

Ibland slår man ett perfekt slag, helt enkelt.
 

Organ

Out of time, out of mind
Joined
6 Jun 2001
Messages
5,660
Location
En mälarö
Sverige har större befolkning än Danmark, men Sverige är också enormt mycket större än Danmark till ytan, och är därför betydligt mindre tätbefolkat.
Lägg därtill att stora delar av landet har väldigt mycket längre och kallare vintrar än Danmark, och du har en hel nation av tonåringar som är insnöade 6 månader per år, bor i små städer där det inte finns någonting att göra, och precis allt är väldigt långt bort.

Är året då 1982, du har två TV-kanaler kliniskt befriade från allt som ens kan liknas vid underhållning, du spelar varken hockey eller åker skidor och du har läst ut veckans nummer av Fantomen sisådär 15 gånger redan. Om någon då introducerar dig till Drakar och Demoner så är det nog inte konstigt att du blir helt tagen.
Exakt samma förhållanden rådde i Norge på den tiden. Varför skedde det inte där?
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,663
Denmark is a small country, not much space for rolling dice. (Just a friendly sibling rivalry poke)

I think that it started mostly by chance in Sweden. A few very enthusiastic people happened to come along at just the right time. A lot of people tried it, and the rest is history.

I also think that it helped that there was much support for youth activities. Borrowing someplace to play usually just required a few phone calls. Starting a club meant you got money and other support.

I would also say that the fact that the games were sold in ordinary stores helped a lot, as was the fact that we had stores like Tradition which carried English games.

Another important factor is that Dungeons and Dragons never was very popular here. In some countries (such as USA), it became so dominant that it almost became synonym with roleplaying games. Swedes were exposed to a greater variety of games (and the clubs helped a lot there as well), and that inspires creativity a lot more than a single track thing. If you play different 20 games in a year, you start analyzing what's good and what's bad and why, and how you could make it better. I think the British games industry helped a lot as well, as Sweden got a lot of different games from there.
 

Oscar Silferstjerna

Årets örebroare
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
Är året då 1982, du har två TV-kanaler kliniskt befriade från allt som ens kan liknas vid underhållning, du spelar varken hockey eller åker skidor och du har läst ut veckans nummer av Fantomen sisådär 15 gånger redan. Om någon då introducerar dig till Drakar och Demoner så är det nog inte konstigt att du blir helt tagen.
Just Drakar och Demoner var en uppenbarelse för mig också. Men var verkligen tv-underhållningen så tråkig på 80-talet? I efterhand och i jämförelse med dagens utbud var den kanske det. Dock minns jag tydligt att jag gillade program som Nöjesmassakern, Razzel, Jakobs stege, Här är ditt liv och Gäst hos Hagge. Någon tredje, kommersiell kanal som TV3 kan jag inte minnas att jag längtade efter. Förmodligen tänkte jag inte ens tanken.

Det här är förstås enbart en fråga om tycke och smak. Men jag tycker att talet om det tråkiga, grå DDR-Sverige framstår som en efterhandskonstruktion. För oss som levde då var tillvaron ofta både intressant och underhållande, säkert delvis för att många, exempelvis jag själv, inte kände till så mycket annat.
 
Last edited:

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,185
Location
Ereb Altor
Ibland slår man ett perfekt slag, helt enkelt.
Ja, jag har arbetat med lansera produkter på olika marknader i över 20 år. De enda som kan ha en hyfsad (men långt ifrån perfekt) formel för sådant är stora befintliga och välkända företag som med jämna mellanrum lanserar nya produkter. Distributör, produkt, medialt genomslag etc etc. Det är så många faktorer att man nästan kan prata om slump, eftersom det är närmast omöjligt att ha kontroll över samtliga.
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,756
Men var verkligen tv-underhållningen så tråkig på 80-talet?
Ja. Titta på original-V och fatta att det var det bästa vi hade i SF, till exempel! För barnen var det östeuropeisk animation som gällde.

Jag håller med om att vi inte begrep hur uselt det var eftersom tv-monopolet lade sin tryckande hand över alternativen. Men alltså, om du skulle behöva se bara åttiotals-tv en vecka tror jag att du skulle vara helt desperat sedan.

(Det är förstås inte universellt sant - det fanns en period där jag spelade in Blackadder och Monty Python på VHS, och det var helt chockerande att det kunde finnas två bra tv-program på tv vid samma tillfälle!)
 

Oscar Silferstjerna

Årets örebroare
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
Men alltså, om du skulle behöva se bara åttiotals-tv en vecka tror jag att du skulle vara helt desperat sedan.
Ja, om jag fick göra det nu skulle jag bli våldsamt uttråkad. Men det är ju för att jag nu har vant mig vid mycket annat.

För övrigt tycker jag fortfarande, helt oironiskt, att det var något visst med sovjetiska Drutten & Jena, östtyska John Blund, jugoslaviska Professor Balthazar och alla tjeckoslovakiska dockfilmer. Att de förmodligen hade handplockats av VPK-gänget på SVT förändrar inte mina barndomsminnen. Jag tyckte att dessa program var roliga att titta på.
 
Last edited:

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,606
Another important factor is that Dungeons and Dragons never was very popular here. In some countries (such as USA), it became so dominant that it almost became synonym with roleplaying games. Swedes were exposed to a greater variety of games (and the clubs helped a lot there as well), and that inspires creativity a lot more than a single track thing. If you play different 20 games in a year, you start analyzing what's good and what's bad and why, and how you could make it better. I think the British games industry helped a lot as well, as Sweden got a lot of different games from there.
Instämmer till stor del.

Rent krasst tror jag att Drakar och Demoners ENORMA genomslag var det som gjorde att Sverige fick en inhemsk producentscen. Hade det istället blivit det oöversatta DnD som var nybörjarnas första självklara ingång till rollspel, och då var det skriva på svenska som var grejen, inte skriva på svengelska / engelska.

Det andra tror jag är det andra stora rollspelet i Sverige - Mutant. Det är en spelserie som uttryckligen omfamnat det svenska och kör på därifrån. Det är muterade älgar och björnar, fyndtabeller som innehåller BRIO-järnvägar och GB-glassgubbar. Det är inte bara på svenska, det är svenskt. Det tror jag är en stor del av det hela också.

Men vad vet jag. Jag var inte ens född när det hela drog igång.
 
Joined
20 Oct 2023
Messages
536
Exakt samma förhållanden rådde i Norge på den tiden. Varför skedde det inte där?
Tror svaret finns längre ner i mitt inlägg.

Förutsättningar är bara förutsättningar, någon måste ta dem tillvara för att det ska hända något.
Fanns det några drivna entreprenörer som tidigt lanserade rollspel i Norge, samt starkt föreningsliv med stort offentligt stöd?
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,257
Location
Rissne
Fast de var ju många gånger bra grejer. Jag fattar inte den här memet om att de var dålig underhållning. Och jag säger det som en som såg dem i repris på 90-talet.
Jag är född 81, så visst hade det väl börjat luckras upp, med videobutiker som hade dubbad anime och leksaksreklamer från Reagans avreglerade USA, men på just TV fanns ju inte så mycket sånt – men det som fanns var ändå helt OK. I den mån det funnits ett brutaltråkigt DDR-sverige så måste det ha varit före min tid, helt klart.

Sedan var och är det väl absolut så att svensk mainstreamkultur inte är så rik på fantastik direkt, och det finns ju fortfarande en hel del svenskar som inte kan ta till sig saker som är "för overkliga", så kan tänker att just bristen på fantastik absolut kan ha spelat in… Oavsett vad man tyckte om Ika i Rutan, Joelbitar och östeuropeisk animation.
 
Joined
8 Sep 2020
Messages
1,055
Location
Fruängen
Jag är född 81, så visst hade det väl börjat luckras upp, med videobutiker som hade dubbad anime och leksaksreklamer från Reagans avreglerade USA, men på just TV fanns ju inte så mycket sånt – men det som fanns var ändå helt OK. I den mån det funnits ett brutaltråkigt DDR-sverige så måste det ha varit före min tid, helt klart.

Sedan var och är det väl absolut så att svensk mainstreamkultur inte är så rik på fantastik direkt, och det finns ju fortfarande en hel del svenskar som inte kan ta till sig saker som är "för overkliga", så kan tänker att just bristen på fantastik absolut kan ha spelat in… Oavsett vad man tyckte om Ika i Rutan, Joelbitar och östeuropeisk animation.
Jag är född -74...alltså var jag för gammal för både IKA och Joelbitar när de kom....men jag har förstått att de var mästerverk i förhållsnde till vad som fanns "på min tid" ;)

VHSer och videouthyrningen var den stora fantasi-flykten då... literatur mässigt fanns inte mycket på svenska i fantastik genren...därav att äventyrsspel hade en marknad (och fick ge ut, för ingen annan svensk förläggare befattade sig med dem) massor med stora fantasy namni sin bokutgivning... lite pratchet, lite Conan, lite Elric av melnibone... jävlar vad tomt det var på den svenska marknaden för sådant...

Minns att jag var på en föereläsning (på 90-talet ngn) medbland annat mannen på wahlströms som hade gett ut lite Wheel of time på svenska.... han berättade att enda chhansen att han fick göra det för förlaget var att dela upp boken i två.....och sålde inte första halvan tillräckligt bra, så skulle de aldrig ens trycka andra....... Detta blev startskottet på det sjuka beteendet att dela upp ALLA fantasy böcker i 2 på svensk utgivning under en period.... TRill och med "Små" pocketar som dragonlance böckerna delades i två....svältfödda var ordet
 

JohanL

Champion
Joined
23 Jan 2021
Messages
7,756
Jag är född 81, så visst hade det väl börjat luckras upp, med videobutiker som hade dubbad anime och leksaksreklamer från Reagans avreglerade USA, men på just TV fanns ju inte så mycket sånt – men det som fanns var ändå helt OK.
Saturday Morning Cartoons på Sky Channel hos dem som hade föräldrar som tillät sådant i sitt hem!
 

Tarsus

Warrior
Joined
24 Jan 2022
Messages
327
Spelade man Drakar och Demoner i Danmark och Norge? I sådana fall kan det ha bidragit till varför ingen tog fram ett eget D&D där då det redan fanns en stark produkt att tillgå inom samma språk- och kultursfär.
 

Dilandau

Myrmidon
Joined
27 Sep 2000
Messages
4,920
Location
Stockholm
Sweden used to have a 25% VAT on books until 2002, and the domestic RPG industry in Sweden was pretty big in the 80's and 90's, so I doubt VAT has anything to do with it.
Då såldes väl som spel, inte som böcker? Annan moms där vill jag minnas.
 

Dilandau

Myrmidon
Joined
27 Sep 2000
Messages
4,920
Location
Stockholm
Jag citerar mig själv:

Jag tror att om man på riktigt vill förklara Sverige och rollspel för en utländsk publik så behöver man ha med detta. Bristen på ungdomsunderhållning var låg på en nivå som kan vara svår att förstå för en britt eller amerikan. När DoD kom fanns i princip inget annat som konkurrerade.

Detta innebar ett en mycket stor grupp ungdomar fick rollspel som som primära hobby.

(Gissningsvis samma grupp som 10 år tidigare hade gått helt upp i modelljärnvägar, frimärkssamling, schack och ångmaskiner.🙃)

Addera andra faktorer som redan nämnts: Föreningslivet, välfärden, tillgången till lokaler, fascinationen för amerikansk kultur, landets litenhet, distribution i leksaksaffärer.

Där någonstans tror jag man hittar roten till det svenska rollspelsundret.

Bara en sån sak som att alla amerikanska gen-x:are pratar om att de kom hem från skolan och satte sig och kollade på tv. Det fanns öht inte i Sverige på 70- och 80-talen. Den tiden fick man fylla helt själv. Med rollspel.
 

Ivan NWG

Warrior
Joined
8 Aug 2023
Messages
259
Spelade man Drakar och Demoner i Danmark och Norge? I sådana fall kan det ha bidragit till varför ingen tog fram ett eget D&D där då det redan fanns en stark produkt att tillgå inom samma språk- och kultursfär.
In Denmark, the books were sold in book stores and judging from RPG magazines it was reasonably popular, though it disappeared from the market fairly quickly.

The version we got was the 1987 box + a modified version of Expert and a handful of adventure books.
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,080
Location
Port Kad, The Rim
Jag var mitt i smeten under det första svenska rollspelsundret. Sett i backspegeln 40 år senare, verkar det ha handlat om en kombination av tur och kompetens. Här är mina fem eurocent.
  • Fredrik Malmbergs sinne för bizniz och timing var kompetens.
  • Alliansen Äventyrsspel & John Edman AB var tur.
  • Fredrik rekryterade en grupp skickliga medarbetare -- en kombo av tur (rätt personer fanns tillgängliga) och kompetens (identifiera rätt personer).
  • Äspel saknade medtävlare som spelade i samma division, och dominerade därför den svenska marknaden i flera år. Detta gav expansionsutrymme, eftersom kundernas pengar gick till oss. Detta var tur; om exvis Wahlströms eller Alga satsat på branschen hade Äspel fått det tufft.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,663
  • Äspel saknade medtävlare som spelade i samma division, och dominerade därför den svenska marknaden i flera år. Detta gav expansionsutrymme, eftersom kundernas pengar gick till oss. Detta var tur; om exvis Wahlströms eller Alga satsat på branschen hade Äspel fått det tufft.
Det där tror jag är en underskattad bit. Innan kakan växt tillräckligt stor så finns det inte tillräckligt för att många ska äta den, och då svälter alla. Lote som hur Games Workshop dominerade den brittiska marknaden i början (när de fortfarande sysslade med rollspel, och inte figurspel...).
 
Top