WRNU:s serieklubb 2023

[JohanL]

Om du vill veta mer om bakgrunden som dyker upp i den här serien så behöver du nästan bara läsa JLI, Justice League International, som var eran när Wonder Woman och Stålmannen inte var med… Så de gjorde det till en komedi! Den brukar kallas ”bwahaha” eran.

DC:s motsvarighet till West Coast Avengers (eller vise versa).

 

[Gurgeh]

Om du vill veta mer om bakgrunden som dyker upp i den här serien så behöver du nästan bara läsa JLI, Justice League International, som var eran när Wonder Woman och Stålmannen inte var med… Så de gjorde det till en komedi! Den brukar kallas ”bwahaha” eran.

De första delarna publicerades på svenska i slutet av 80-talet:

 

[Paal]

De första delarna publicerades på svenska i slutet av 80-talet:

Bästa Justice League någonsin! Eller, ja, de är ju inte BÄST på någonting, men den absolut roligaste!
Guldkalven saknas på bilden, är han inte med från början?

 

[Gurgeh]

Bästa Justice League någonsin! Eller, ja, de är ju inte BÄST på någonting, men den absolut roligaste!
Guldkalven saknas på bilden, är han inte med från början?

Han var inte med från början, utan dyker upp i nummer 7/88.

 

[Paal]

Han var inte med från början, utan dyker upp i nummer 7/88.

Jag läste de amerikanska orginalserierna för några år sedan, och även om det blir ett avslut på Maxwell Lord-storyn som jag har för mig att man missar i den svenska utgivningen, så sjunker tyvärr kvaliteten en del på slutet, speciellt teckningarna när Kevin Maguire inte är med längre. Så den svenska utgivningen kanske slutade på topp ändå.

 

[Gurgeh]

Jag läste de amerikanska orginalserierna för några år sedan, och även om det blir ett avslut på Maxwell Lord-storyn som jag har för mig att man missar i den svenska utgivningen, så sjunker tyvärr kvaliteten en del på slutet, speciellt teckningarna när Kevin Maguire inte är med längre. Så den svenska utgivningen kanske slutade på topp ändå.

Jag minns inte hur länge den svenska publiceringen höll på. JLI var väl extraserie i Stålmannen ett tag också, efter att den egna tidningen lagts ner?

 

[Paal]

Jag minns inte hur länge den svenska publiceringen höll på. JLI var väl extraserie i Stålmannen ett tag också, efter att den egna tidningen lagts ner?

Ja, stämmer bra.

 

[Khan]

Vet inte det. Vad jag har förstått så är en AU och det var inte så klart från början vilket gjorde att de som kunde DC bättre hade problem med hur flera av karaktärerna agerade innan de insåg att det var sin egen grej.

/.../ Guy Gardner är sån där.

Gardner har alltid varit en brutal buffel som beter sig som en egotrippad tölp. Det här var inte mer än 15% mer skitstövel än han brukar vara. I övrigt vet jag som sagt för lite om typ Ice, Fire, etc. för att ha en vettig åsikt om deras kanon.

 

[Khan]

Det partiet innehåller några av mina favoritscener från serier överhuvudtaget. Scenen när Batman räknar upp vilka andra superhjältar som ska buntas ihop om man inte får ha förhållanden med andra än människor, /.../

Själv läste jag den som en pekoral. Att det dessutom Båtsman istället för någon mer "snäll" superhjälte gjorde det heller inte så bra. Hade varit bättre att lägga orden i munnen på Nightwing, tex. Men även när Moore inte når sin topp är han ju inte dålig. Bara inte lika bra.

Det som stör mig långt mycket mer är när Svampsaken kutar runt i Gotham och förvandlar stan till ett överväxt helvete, hotar folk till höger och vänster, och ovanpå det förlorar den mystik som funkat så bra tidigare i storyn. När Svampsaken både beter sig som en superskurk och tecknas på ett betydligt tråkigare sätt tappar det mig helt.

scenen med Abigails ros i rättssalen och scenen när träskis är ett redwoodträd ger mig rysningar.

De enda scener jag kan komma på som ger mig samma reaktion är ”Batman… Darling” från TDKR och när Morpheus återfår sin hjälm och lämnar helvetet i Sandman.

Kan hålla med om både rosen och Redwood-trädet dock. Inte lika långt upp i topp som du verkar hålla det, men absolut bra. Ögonblicket i Sandmannen är fantastiskt, istämmer.

Någon gång ska jag ha åsikter om Frank Miller på riktigt också. Men jag tror banne mig att inget av hans verk, utom möjligen Daredevil: Born Again, verkligen håller för en genomläsning med kritiska ögon. Ju äldre han blir ju galnare blir han, men även de där han hade rimligt fria tyglar i början (typ just TDKR) är rätt träiga som bäst, och genuint ärkereaktionära på ett riktigt vidrigt sätt som värst. Kanske ska läsa om Ronin härnäst. Hm...

 

[JohanL]

Gardner har alltid varit en brutal buffel som beter sig som en egotrippad tölp. Det här var inte mer än 15% mer skitstövel än han brukar vara.

För att knyta ihop med JLI - Batman/Guy Gardner:

 

[Hägerstrand]

Kan hålla med om både rosen och Redwood-trädet dock. Inte lika långt upp i topp som du verkar hålla det, men absolut bra. Ögonblicket i Sandmannen är fantastiskt, istämmer.

Någon gång ska jag ha åsikter om Frank Miller på riktigt också. Men jag tror banne mig att inget av hans verk, utom möjligen Daredevil: Born Again, verkligen håller för en genomläsning med kritiska ögon. Ju äldre han blir ju galnare blir han, men även de där han hade rimligt fria tyglar i början (typ just TDKR) är rätt träiga som bäst, och genuint ärkereaktionära på ett riktigt vidrigt sätt som värst. Kanske ska läsa om Ronin härnäst. Hm...

TDKR läste jag om för ett tag sen, i samma veva som jag läste en del annat av Miller, och du har helt rätt i att det inte håller. Jag tycker att TDKR är väldigt överskattad generellt.

Men den specifika sekvensen. Totalt apatisk och har inte pratat på årtionden, inzoomningen på leendet och just ordvalet ”Darling” säger så otroligt mycket med så lite.

För övrigt har jag läst att Miller gått i terapi och är något mindre av en dåre. Fortfarande en dåre, mind you, men jag tror han gått tillbaka till pre 9/11-nivåer av dårskap.

 

[God45]

The Dark Knight Returns är ju helt fantastisk!
De pratande huvudena, meditationen om ålder, den perfekta användningen av Batman mytologin för att spegla den politiska verkligheten under Reagan! Briljant!

This is the weapon of the enemy talet sammanfattar Batman på en sida.

Och det är inte bara Batman! Stålmannen stoppar kärnvapnet sekvensen är kanske den bäst skrivna Stålmannen sekvensen någonsin.

 

[Khan]

Stålmannen stoppar kärnvapnet sekvensen är kanske den bäst skrivna Stålmannen sekvensen någonsin.

Jag håller nog diverse sekvenser från både Superman for all seasons, Lex Luthor: Man of Steel, och framför allt Superma smashes the Klan som bättre.

 

[God45]

Jag håller nog diverse sekvenser från både Superman for all seasons, Lex Luthor: Man of Steel, och framför allt Superma smashes the Klan som bättre.

Det här är lika bra som någon sekvens i All-Star.

 

[Khan]

View attachment 14079
View attachment 14080
View attachment 14081
Det här är lika bra som någon sekvens i All-Star.

Jag instämmer i bra, till och med rysligt bra. Men bäst? Jag är skeptisk.

 

[God45]

Jag instämmer i bra, till och med rysligt bra. Men bäst? Jag är skeptisk.

Okej, allra bäst är biten i ”What's so funny about truth justice and the american way” där Stålmannen plockat isär The Elite! But still!

 

[Franz]

Ah, Frank Miller. Jag började i helt fel ände vad gäller hans serier. Satte tänderna i de alster som fanns just efter att han var bra men innan han blev så galen att serierna han gjorde blev någon slags gladsjälvspäkning att läsa. Jag förstod inte alls vad hypen med honom var och sen när jag förstod att jag läst fel serier var de tidiga alterna inte lika spännande då hans stil inte längre kom som en glad överraskning. Hade redan fått min beskärda del av den, fast på ett rätt dåligt sätt.

Med det sagt så finns det mycket i TDKR som jag gillar. Framförallt illustrationerna, men även hopplösheten, svärtan, cyberpunken, satiren etc. Några av mina favoriter bland visuella sekvenser finns här, som exempelvis fladdermusen som flyger genom fönstret.

Men sen finns det saker jag inte gillar. Jag måste bortse från hela det fascistiska politiska budskapet för att ha någon som helst nöje med serien. Och det är ju på ett sätt väldigt svårt. Men samtidigt finns det så mycket som är bra med serien att det ändå går.

Sen har jag aldrig gillat tanken på att Batman och Superman inte tycker om varandra. Jag tycker att det gör båda karaktärerna dummare än vad de är och att det verkligen känns som ett tvunget framtvingat fanboygräl från barn på lekplatsen som bråkar om vem som är häftigast av Batman och Superman. Denna krystade konflikt har dock gjorts betydligt värre i andra serier, här är det uthärdligt. Men jag gillar det inte i grund och botten.

Men som sagt, det finns mycket att gilla med serien.

Angående att Frank Miller är mindre galen nuförtiden så har jag förstått det som att han bett om ursäkt för den äckligt rasistiska boken Holy Terror. Om detta stämmer tycker jag att han ska ha allt beröm för den ursäkten!!!

 

[God45]

Jag tänker hävda att det inte finns ett fascistiskt budskap alls i TDKR. Det är något folk läser in senare. Jag tycker snarare att set finns en svidande kritik mot Reagans fascistiska tendenser och vägen Amerika var på väg åt. Han hyllar normalt folk och civil kurage.

Okej, biten där psykologerna som tror man kan reformera fångar är naiva idioter är kanske inte bäst politiskt. Men det är långt från det värsta från eran.

Nu… med det sagt… 300 är mest fascistisk någonsin.

 

[Franz]

Jag tänker hävda att det inte finns ett fascistiskt budskap alls i TDKR. Det är något folk läser in senare. Jag tycker snarare att set finns en svidande kritik mot Reagans fascistiska tendenser och vägen Amerika var på väg åt. Han hyllar normalt folk och civil kurage.

Okej, biten där psykologerna som tror man kan reformera fångar är naiva idioter är kanske inte bäst politiskt. Men det är långt från det värsta från eran.

Nu… med det sagt… 300 är mest fascistisk någonsin.

Det var flera år sen jag läste albumet så jag kan absolut komma ihåg fel. Men jag har för mig att det fanns en dekadenta samhällets förfall, hur reformer av brottslingar är naiva tröstlösa projekt (som du själv nämner) och att vi istället för ett vekt samhälle behöver en strongman som tar i med hårdhandskarna.

Men som sagt, det var länge sen jag läste boken. Jag komma ihåg fel, eller så blandar jag ihop delar med uppföljaren The Dark Knight Strikes Again.

 

[God45]

Det var flera år sen jag läste albumet så jag kan absolut komma ihåg fel. Men jag har för mig att det fanns en dekadenta samhällets förfall, hur reformer av brottslingar är naiva tröstlösa projekt (som du själv nämner) och att vi istället för ett vekt samhälle behöver en strongman som tar i med hårdhandskarna.

Men som sagt, det var länge sen jag läste boken. Jag komma ihåg fel, eller så blandar jag ihop delar med uppföljaren The Dark Knight Strikes Again.

Så, mycket av albumet är att samhället förfallit för att folk slutat bry sig om varandra. Regeringen och polisen och politikerna bryr sig inte egentligen och folket har avsagt sig ansvar. Men slutet av boken är att mutanterna, de värsta av de värsta brottslingarna… Blir reformerade! Batman ser till att de blir mindre våldsamma och ger dem mening, att ta hand om samhället. Batman är inte så mycket en strongman som en symbol, han fejkar sin död på slutet efter att ha satt ett exempel, men det är folket själva som börjar göra Gotham bättre.

Kritiken av psykologerna är mer att de säger till folk att de är offer. Det är synd om dem ovh inte deras fel. Sensmoralen är att ingen av oss är offer, man har fortfarande ansvar för sig själv och andra.