JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 7,757
Den är extremt mycket bättre än de första. Och du behöver inte egentligen ha läst de föregående, ens.Hm. Kanske värt att ta sig ända dit ändå. För det här var något jag hoppade av mitt i.
Den är extremt mycket bättre än de första. Och du behöver inte egentligen ha läst de föregående, ens.Hm. Kanske värt att ta sig ända dit ändå. För det här var något jag hoppade av mitt i.
För sent...Nä, man behöver verkligen inte köpa Absolute-versionen. Bara så ni vet. Gör inte om mitt misstag.
Det här är 50% min uppriktiga åsikt och 50% mitt rättfärdigande för att jag också köpt samma svindyra utgåva: Böckerna tjänar verkligen på det större formatet. Det här är konstböcker, och det finns en anledning till att konstböcker brukar vara stora. Jag skulle inte köpa Absolute Transmetropolitan, Watchmen eller V for Vendetta, trots att jag skattar dem högt alla tre, men om mina Absolute Sandman försvann skulle jag nog försöka köpa dem igen i samma format.Nä, man behöver verkligen inte köpa Absolute-versionen. Bara så ni vet. Gör inte om mitt misstag.
Jag har death, och den står på listan att skriva om. Overture också.Det här är 50% min uppriktiga åsikt och 50% mitt rättfärdigande för att jag också köpt samma svindyra utgåva: Böckerna tjänar verkligen på det större formatet. Det här är konstböcker, och det finns en anledning till att konstböcker brukar vara stora. Jag skulle inte köpa Absolute Transmetropolitan, Watchmen eller V for Vendetta, trots att jag skattar dem högt alla tre, men om mina Absolute Sandman försvann skulle jag nog försöka köpa dem igen i samma format.
För övrigt saknar du både Absolute Sandman 5 och Absolute Death i din bild, men det kanske du inte ville veta
Ah. Du hade Overture med på bilden, men inte 5, så jag tänkte att du saknade femman.Jag har death, och den står på listan att skriva om. Overture också.
Jag känner personligen att jag kunde köpt den där utgåvan som är inbunden och oversize, men utan slipcase. Minns dock inte vad den hette... Library edition, kanske? Tror den är betydligt mer prisvärd.
Vet inte det. Vad jag har förstått så är en AU och det var inte så klart från början vilket gjorde att de som kunde DC bättre hade problem med hur flera av karaktärerna agerade innan de insåg att det var sin egen grej.Det här var bra skit. Jag hade dock lite svårt att skaka av mig att jag nog gillat den bättre om jag kunnat mer om DC:s universum på djupet.
Det partiet innehåller några av mina favoritscener från serier överhuvudtaget. Scenen när Batman räknar upp vilka andra superhjältar som ska buntas ihop om man inte får ha förhållanden med andra än människor, scenen med Abigails ros i rättssalen och scenen när träskis är ett redwoodträd ger mig rysningar.Men det skaver när han landar mitt i Gotham mitt på dagen och all mystik försvinner.
Jag tror mer att det handlar om att DC inte vill stå med konsekvenserna av serien som kanon. Bäst jag kan se (vilket bara är sådär) är ingenting i bakgrunden något nytt hittepå. Guy Gardner är sån där.Vet inte det. Vad jag har förstått så är en AU och det var inte så klart från början vilket gjorde att de som kunde DC bättre hade problem med hur flera av karaktärerna agerade innan de insåg att det var sin egen grej.
Om du vill veta mer om bakgrunden som dyker upp i den här serien så behöver du nästan bara läsa JLI, Justice League International, som var eran när Wonder Woman och Stålmannen inte var med… Så de gjorde det till en komedi! Den brukar kallas ”bwahaha” eran.Human Target - Tom King och Greg Smallwood
Jag tror Tom King har läst Brubaker och Phillips. Typ mycket.
View attachment 14073
Vem är Human Target?
Tänk dig världens bästa livvakt. Det är Human Target. Han har inga superkrafter, men är ruskigt bra på att förklädnader, kampsport och skjutvapen. Allt sånt som en livvakt skall. I seriens första tidning har han uppdrag åt Lex Luthor, och klär i vanlig ordning ut sig till sin uppdragsgivare när det är stor risk för fara. Den här gången hade han rätt, och tar en kula för Luthor.
Det dödar honom dock inte, eftersom han var förberedd på det. Vad han däremot inte var förberedd på är att han blivit förgiftad av kaffet som var menat för Luthor.
Doktorn ger honom tolv dagar. Kanske färre. Så på tolvtidningardagar ska Human Target utreda sin förgiftning och bli sams med sig själv och döden. Allt genom att röka, dricka fickplunta, och uppleva så många deckar-noir-klyschor att du inte kan föreställa dig det.
Vi rör oss i DC-universats bakgård. Visserligen nämns en hel del nissar på hög nivå, som Båtsman, Stålis och Gröna Lyktan. Men i handlingen är det nog Guy Gardner som är mest kändis. Jag visste inte ens att superhjältarna Ice och Fire, eller för den delen Human Target själv ens fanns innan den här storyn kom till.
Ståryn då?
Det vi får är en noirtung deckarhistoria om hemligheter i självaste Lagens Väktares korridorer. Och det är skoj hur mycket av sidohistorien om Ice som hänger på att hon kom tilbaka från de döda (det är ju ändå superhjältar), men med vinkeln på hur det påverkat hennes dejtingliv. Att ställa en döende person, där det döende behandlas med patos och värdighet, mot en som dött och kommit tillbaka på det mest superhjältiga av vis är riktigt kul. Det blir bra dialog när de pratar om döden.
Att berätta om vad som konkret händer ju lite svårt när det är deckare, men det är bra skrivet. Helt klart. Inte lika vasst som när King skrev Supergirl: Woman of Tomorrow häromåret, men det är bra nära. Det är en helt annan genre än den, men det är samma format på mellanlång avslutad historia, med en känsla av deppighet och mörka saker precis under ytan som genomsyrar allt. I någon mån gäller det även Vision, för övrigt.
Bör man läsa den?
Det här var bra skit. Jag hade dock lite svårt att skaka av mig att jag nog gillat den bättre om jag kunnat mer om DC:s universum på djupet. Det tycker jag ändå jag har, vilket förvirrade mig en del. Det var inget som var aktivt i vägen, men det var hela tiden en liten udd av “det här kunde slagit hårdare om jag bara vetat om X”. Om det låter vetigt.
I vilket fall.
Gillar man noir och superhjältar är det här helt klart värt att läsa. Jag hade skoj.