Det här är en rätt oärlig retorisk fråga som ställs kontinuerligt av pro-ai-sidan i debatten. Den är tänkt att tvinga motståndaren att erkänna gränsen är svår eller omöjlig att dra, och att det etiska dilemmat därför är olösbart (och därmed inte längre ett dilemma).
Men det resonemanget bygger på att moraliska frågor måste ha tydliga svar och absoluta gränsdragningar. Så är givetvis inte fallet. Ta plagiat, till exempel. Hur mycket måste man plagiera för att ens verk ska vara att betrakta som ett plagiat? Det är svårt eller omöjligt att svara på, ändå kan vi ganska ofta nå hyfsad konsensus om huruvida ett verk utgör ett plagiat.
Det här är ett argument som i huvudsak syftar till att likställa ai med andra verktyg genom att påvisa att även andra digitala tekniker initialt mötte motstånd innan de blev accepterade. Argumentet är en del av den större konstruktionen att konstnärer som kollektiv är ludditer/teknikfientliga, och därför inte bör lyssnas på i debatten eller tas hänsyn till i teknikutvecklingen.
Dels bör man lägga märke till valet av ord. ”Vissa” är viktigt, för det gör att argumentet blir svårt att bemöta. Ja, vissa hävdade säkert man inte var "riktig konstnär" om man använde digitala verktyg. Rent anekdotiskt har jag aldrig stött på någon som uttryckt den åsikten. Att det skulle vara någon särskilt etablerad hållning i konstnärskollektivet bedömer jag som osannolikt. Tvärtom upplever jag konstnärer och illustratörer som rätt nyfikna typer som gärna experimenterar med ny (och gammal) teknologi.
Utöver ovanstående finns det också en tydlig skillnad på ai och digitala verktyg. Digitala verktyg syftar till att erbjuda alternativ till eller ersätta andra verktyg, medan ai används för att ersätta den mänskliga inputen i skapandet.
Att en gräns är svår att dra betyder inte att det är ett "olösbart dilemma" i något annat sammanhang - varför skulle det vara det just vad gäller AI? Vi har den typen av gränsdragningar hela tiden inom nästan alla områden. Plagiat, som du nämner själv, är bara ett exempel. Just vad som är plagiat eller inte är inte på något sätt självklart, och det finns otaliga rättsfall där domstolar har fått avgöra. Att trampa in på någon annans copyright och var gränsen går kan till och med sägas vara en av vår tids stora frågor.
Idag är inte den förra generationens datorverktyg för konst någon aktuell moralisk fråga, men jag är tillräckligt gammal för att komma ihåg när den var det. Och det var bara "vissa" som någonsin tyckte så, att använda något annat ord vore att förvanska verkligheten. Konstnärsvärlden som helhet tog åt sig tekniken rätt fort. Den har redan börjat med AI-stödda verktyg.
Min huvudfåra i inlägget ovan var just att AI:n precis just nu (som i: de senaste veckorna) håller på att börja erbjuda alternativa verktyg för skapande. Att skriva "en cool bild på en krigare" i en prompt är rätt ointressant för en konstnär. Det har inte funnits något praktiskt sätt att tillämpa AI-verktygen i sitt skapande. När vi får integrerade verktyg i ritprogrammen förändras det. AI:n kan tuscha en skiss. Färgläggning blir lite lättare och lite bättre än förut. Att ta en 2D bild och göra en 3D modell har varit möjligt och okontroversiellt länge. Nu kan vi göra samma sak med en form av tillämpad statistik som vi valt att kalla för "AI", fast med lite bättre och snabbare resultat. Den tydliga gränsen suddas ut.
Är en Disneyfilm från de senaste 20 åren konst? Den är ljussatt av ett datorprogram. Om man tar en bild ur filmen ooch låter samma datorprogram ändra ljusättningen, slutar samma filmruta att vara konst då? Om jag ritar sälv och låter Krita ljussätta min bild, är det konst då?
En svårare gränsdragning gör debatten intressantare och nödvändigare. Jag sitter inte på svaren, så jag följer allas åsikter med stort intresse.