Search results

Undrar om min uppåtperiod är slut -- isf varade den nästan 50 dagar, rekordlänge. Synd att jag inte hann preppa klart. Men fick en del läst igår i aQ-böckerna. Min policy är att allt jag skriver i den här tråden ska spelarna kunna läsa, och det preparbetet jag gjorde igår tangerar spoiler. Men...

Ja jag använder färgade träbrickor, en burk och en skål, för att ha koll på min matbudget. Tänkte jag kunde hantera vardagsekonomin bättre om det var ett euro game och det visade sig funka.

"Svara" heter den visst. I min terapibok står det att jag ska gå mot känslan. Och motsatsen till att gömma sig är svår klockan tjutre på en lördag. Men här. Awkward för alla men jag skrev det ändå. Tack till dig som läser denna mening edit: ångrar jättemycket att jag postade dom här två!! Men...

Varför började jag då medda? Jo, för att jag var den värsta känslomänniskan som nånsin levat. Jag har så svårt att hantera starka känslor. För mig är den känsla som både är svårast att hantera och samtidigt svårast för mig att upptäcka när den härjar i mig, det är skam. Kan skämmas när andra...

GUD VAD ARG JAG ÄR NU!!!!!

Det var inte om dom/vi skulle gnälla som jag sade "vi får se på" utan huruvida det skulle vara av fel anledningar eller inte.

Jag redigerar gärna mina tidigare inlägg och tar bort namnet om du vill det, Tsianphiel! Om jag hinner innan redigeringsfönstret stängs. Vill du att jag ska det? Jag tänkte det redan när jag skrev det men eftersom jag inte visste att du var du så... :/ NEJ inte jag heller!! Gud nu var det jag...

Vi får väl se hur det blir med det!

Känns som ett slöseri att bara försöka "lura" pathen. Att hänge sig, oavsett om det är till sin humanity eller om det är till en path of enlightenment, låter som det kan bli bra och intensivt lir. Påminner om i Unknown Armies.

Ang enormkritikens rec så tänker jag… att göra poängen "Hej, vore det inte bättre om old school äventyr hade lite mer av X, Y, Z, W och V?" är inte så dumt, och att göra det med ett specifikt äventyr, låt oss säga MVSS, som exempel är en bra idé. Men, det kunde ha framgått tydligare för som det...

Tack för förklaringen och isf är jag helt med på noterna.

Tycker alla dom där är bra förutom just att jag saknar furste som jag tycker är en bra machiavellisk översättning

Hej vänta lite jag kom just ihåg att story-spel är en grej. Kanske Monster of the Week är spelet för dig? Det första story game jag nånsin läste var faktiskt ett fan-made Buffy the Vampire Slayer-spel (av pseudonymen Enantiodromia), detta var när jag inte hade hört talas om Forge vare sig...

Min erf har blivit att det blir grymt tight med svenska ord och jag föredrar det. Nu lever jag inte som jag lär eftersom jag själv spelleder på engelska oftast och dom få gånger alla runt bordet kan svenska så blir det, eftersom preppen och reglerna är gjorda på svengelska, även så runt bordet.

Om du är OK med engelska tycker jag Silent Legions har ett jättebra kampanjupplägg. Strunta i "Cults"-kapitlet för där har du en rejäl time sink. Resten av spelet är dock gjort för att snabbt skapa väldigt creepy äventyr.

Det är så himla svårt oss som är uppväxta helt nergeggade i kyriarkala strukturer, defaults/normer, och standardiserande beteenden att göra grejer som inte blir måltavlor för call-out-culture. När jag läser den länkade recensionen ser jag: 1. könsrollsfördelning modell standard — inget extremt...

Jag såg den men jag tyckte min var enklare än att behöva räkna det som kostnad. Men jag tänker inte prova för jag har inga planer att köra denna typ av spel själv. Testa själva

Jag brukar använda http://spielematerial.de/

Edit never mind jag hade rätt från början, räknade lite mera

Det bästa man kan göra i Kutulu är att agera allra sist i stridsrundan. Då har man sparat sin försvarshandling/mottack så länge som det bara går och kan sen välja att anfalla vem man vill, någon upplåst eller oupplåst.