Det här är viktigt. Får man betalt så kommer det krav. Det är inte längre mitt projekt. Det är inte något man kan göra när inspirationen faller på. Det är inte ett projekt man kan lägga på hyllan och plocka upp tio år senare. Det blir pengadrivet, inte inspirationsdrivet.
Ja, att skapa något själv och lägga ut det för gratis nedladdning ser jag inga problem med.
Det här vill jag ifrågasätta, personligen. Bland de coolaste grejer jag läst har varit gratis och bland de mossigaste saker jag läst har kostat mer pengar än jag vill erkänna. Har läst mossiga gratis saker och svincoola kostsamma saker också, givetvis, men för min del känner jag inte att det finns någon koppling mellan sakers kommersiella kvaliteter och deras spelbarhet.
Ja, jag har alltid känt att det är en av de härliga grejerna i Indierummet. Man kan ha Se och göra i Aliatra på 450+ sidor, eller kanske en påkostad Kickstarter-version av ett spel med inhyrda illustratörer, med en proffsig redaktör och med skitläcker layout, och så kan man ha Psychodrame, som är på 4 A4 med lite gratisbilder från Unsplash, och alla dessa spel är med på lika villkor, alla anses vara spel, alla spelas, och folk säger regelbundet om de där små amatörmässiga sladderspelen att det är deras favoritspel. Jag har sett folk som spelat rollspel i decennier, med stora, påkostade, proffsiga spel, komma in i Indierummet och spela ett litet gratisspel skapat av en person, komma från sessionen och säga ”Det där var den bästa rollspelssession jag varit med om i hela mitt liv”. Och en stor del är såklart gruppen, och all kunskap hos den som lett passet, och spelstilen, men det är också en del av poängen. Det är så mycket som påverkar en spelsessions kvalitet att, återigen, små gratisspel kan tävla mot och vinna över stora kommersiella spel, när det gäller spelupplevelse. Det är det som är så ballt.
Det handlar inte bara om min personliga känsla av legitimitet, utan också om en stor del av vår kultur. Sådant som folk tjänar pengar på får mer status. Det kan man ha massor av synpunkter på, men att det är så torde vara okontroversiellt. Jag tror att många människor vill bli rika därför att det ger dem mer status. Pengarna hjälper dem att uppnå det. Väsentligt i sammanhanget är också att pengar genererar mycket känslor. Både för dem som inte har pengar och för dem som har men gärna vill ha mer. Pengar och legitimitet hänger ihop i vår kultur - oavsett om vi vill det eller inte.
Fast jag tycker inte det är applicerbart på rollspel alls faktiskt. Om det är status någon är ute efter så är inte rollspel riktigt en grej alls. Tror inte någon rollspelsförfattare kommer vara med i MTV Cribs i vår närtid.
Bland andra rollspelsmakare, åtminstone? Sedan kan man ju göra det av andra anledningar, typ att man inte är bra på något annat.
Handlar det om pengar, dock? Kanske bara är jag som är idealist i slutänden, men även om det ofta diskuteras hur bra olika Kickstarterkampanjer går eller hur många som kan tänkas spela det zenaste, så känns det inte som att det är vad som ger status i praktiken.
Nej, du har nog rätt i att det åtminstone inte är något linjärt samband. Man har nog nytta av att sälja något, liksom av att vara omtalad i positiva ordalag och ha många fans, men det är inte helt och hållet så att stor inkomst leder till hög status.
Ja det var ju där tråden började, med att Spotifys VD blir miljardär på att betala kaffepengar till de som faktiskt spelar in musiken han säljer.
Nej, jag är inte så intresserad av att nå ut till fler med mina idéer. Jag har ju flera gånger skrivit om hur jag gillar det personliga och småskaliga skapandet. Att Joe Americano i Seattle spelar mitt spel är inte jätteviktigt för mig. Det finns fyra grupper av människor jag vill nå ut till i dagsläget: min spelgrupp, folk i Indierummet, mina franska vänner och folk på rollspel.nu. Sedan är det klart att det är kul att höra att någon spelat mitt spel här eller där, men det är inte särskilt drivande för mig, och det här med att alla spel ska vara tillgängliga för alla ser jag ju som något dåligt, som hämmar mångfalden. Om indiespelare över hela världen spelade mina spel istället för att skapa sina egna så vore det ju tragiskt. Det ser man redan i många länder, där ingen egen spelskaparkultur växt upp, för folk spelar bara amerikanska spel, i original eller i översättning.
Jo, precis så känner jag också. En bra grej med rollspelsbranschen är ju dessutom att indieattityden åtminstone ibland kan vara inkomstbringande. Att tänka utanför ramarna och göra något nytt lönar sig.
Återigen så tror jag rollspel är fel plats för den typen av inkomstbringande. Finns alltid undantag, och det är ju superhäftigt att det är en handfull personer som kan leva på förlagsverksamhet kring rollspel och även får en chans att skriva och vara kreativa inom ramarna för den verksamheten, men vår hobby är en nisch.
Nu förde jag ju ett mer allmänt resonemang om folks intresse för att tjäna pengar. Men visst - att skriva rollspel är knappast den närmsta vägen till miljonerna. Dock har de svenska skaparnas inträde på den engelskspråkiga marknaden avsevärt förbättrat möjligheterna.
Och jag tycker inte det allmänna resonemanget är överförbart på något som väldigt många väljer att göra gratis. Folks "intresse för att tjäna pengar" är också vad som leder till scams och kriminalitet, trots allt. Inte särskilt legitima verksamheter.
