Nekromanti GammKon? ...

[DanielSchenström]

Re: ... men Mr Suitcase måste dö.

"det är när man inte spelar utan bara samlar och handlar som jag tycker att det är lite jobbigt"


"Oh, ja. Men det sällsynta supplementet/den sällsynta figuren gör dig inte till en bättre spelare på samma sätt som en hoper svindyra über-rare-kort får dig att vinna ofta."

Men om man samlar enbart så spelar man inte så... Eller är jag bara helt borta?

 

[Rickard]

Re: Skräck & Adventure

"Jag har också en känsla av att du tror att alla gradsystem innebär att rollpersonerna får en stor mängd extra livspoäng och andra förmågor vilket inte stämmer."
Näe, precis.. Titta bara på det nyskapande DoD6.. Det är... eh, ja../images/icons/smile.gif

/[color:448800]Han</font color=448800> som antar att det är lätt att se likadant på alla lvl-system då de mest kända (DoD ø D&D) är ung. likadana

 

[DanielSchenström]

Re: Skräck & Adventure

Jag har som mest tittat genom DoD men bilderna fick mig att inte bry mig om att läsa. Så jag vet inte hur det fungerar. Men vad jag läst så verkar det inte direkt nyskapande.

 

[Rickard]

Re: Skräck & Adventure

/[color:448800]Han</font color=448800> som kanske skulle uttryckt sig lite klarare (fast det är å andra sidan rätt sent)

 

[Anders]

Frågor till er "gamlingar"!

I egenskap av person som inte är över 26 och som växt upp med att DoD Expert är defintionen på rollspel måste jag bara få ställa några nyfikna frågor till er “GammKonare”:

*Hur fick man tag på rollspelsprylarna på den “gamla goda tiden”; det såldes väl inte särskilt mycket i butikerna här hemma i Sverige? Den som åkte till USA och köpte prylar måste ha varit kung i spelgänget i år framöver!? <img src="/images/icons/smile.gif" border=0 width=15 height=15>
*Kände folk ute i verkligheten till vad rollspel var för något? Hur kom man i kontakt med rollspelshobbyn?
*Hur var reaktionen när det började komma svenska rollspel och massa yngre började spela? Tyckte alla bara att “usch, det sänker statusen på vårt spelande” eller tyckte man också det var bra att hobbyn växte?
*Var spelandet mer homogent om man jämför olika spelgrupper med varandra? Fanns det stora klyftor i stil med “friformare-tärningsrullare”, “ROLLspel-rollSPEL”, “seriösa-oseriösa”, “äldre-yngre”, “det spelsystemet/den spelvärlden suger som fan, medan den här är absolut världsbäst” och andra debatter som man mött på genom åren?

Och sist – erkänn att ni var grymt avundsjuka på oss glada mellanstadielirare som bara kunde gå in i närmsta leksaksaffär för att handla alla rollspelsprylar vi ville ha, som inte riskerade att bli trackade i gänget om vi spelade DoD som ju var mycket bättre än ert gamla D&D <img src="/images/icons/tonguea.gif" border=0 width=15 height=15>, som spelade på ett språk som vi behärskade (?) och som kunde räkna in säkert hälften av killarna i klassen som rollspelare och alltså inte riskerade att bli utan medspelare m m... <img src="/images/icons/smile.gif" border=0 width=15 height=15> <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15>

 

[Dante]

Svar från ett skröpligt russin ...

Ja du, jag började spela med första DoD (1982) så mina upplevelser från den gamla goda tiden skiljer sig nog inte speciellt mycket från dina egna.

 

[Morgoth]

Nörddata :-D

Att spela är kul.
Att samla är fanatiskt.
Vill man visa att man är en riktig nörd (med ett tjockt lager glidmedelliknande svett över ansiktet) måste man skaffa en fanatisk sida. Vare sig man väljer att kuna säga:

"Ja, du, lilla vän, jag har faktiskt alla kort i alfa serien och hälften i beta och unlimited, varav en tredjedel är signerade av DiTerlizzi", eller

"Sådär kan du ju inte göra, en tredjedel av leken måste vara länder, annars funkar det inte! Vaddå? Nej om du lägger till det där blir det ju en tredjedel!", eller

"NEJNEJNEJ! En 3/3:a är för lite valuta för en grön och tre andra om du har en lek som till en tredjedel består av gröna kort och skogar!", eller

"Vaddå? Hur ska jag kunna veta om det är ett bra byte? Ja, jag vet att jag är en stor guru, men jag orkar inte kolla igenom din lek och definiera en strategi som hjälper mig att välja vilka kort du ska byta till dig!!! Duh, fattar ni ingenting?",

så är det utmärkande att du vet något och därför har du all rätt att visa att du har Nichol Bolas, Lotus Vale eller något annat kort. Har man köpt kort för mer än 40000 kronor, dvs blivit rejält lurad, så måste man ju få skryta!

/Morgoth - Spårade ut från ämnet efter tre ord och suckar av utmattning

 

[Widde]

Rapport från långvården

*Hur fick man tag på rollspelsprylarna på den “gamla goda tiden”

Med ett ord; postorder. Om man inte bodde i Stockholm, Uppsala, Göteborg eller Malmö. Jag tror det bara var u dessa städer man kunde köpa rollspel över disk 1983 när jag började.

*Kände folk ute i verkligheten till vad rollspel var för något?

Nej. I kompisgängen gick det ibland rykten om nån som kände nån som varit i USA och spelat nåt skumt spel.

Hur kom man i kontakt med rollspelshobbyn?

I mitt fall; en god vän som jag träffade på stan och snackade med. Efter en stund kom han på att han hade bråttom, han skulle iväg och spela. Jag blev nyfiken och föjlde med och på den vägen är det.

Var spelandet mer homogent om man jämför olika spelgrupper med varandra? Fanns det stora klyftor i stil med “friformare-tärningsrullare”, “ROLLspel-rollSPEL”,
“seriösa-oseriösa”, “äldre-yngre”, “det spelsystemet/den spelvärlden suger som fan, medan den här är absolut världsbäst” och andra debatter som man mött på genom
åren?

Moahahah! Låt mig berätta hur det såg ut då.

Friformare = spelar AD&D med lite husregler.
Tärningsrullare = spelar Rolemaster i Middle Earth.
Seriösa = spelar med alla regelsupplement.
Oseriösa = spelar svenska rollspel
Äldre = 15-18 år
Yngre = 13-15 år

De krigande fantasysystemen var D&D/AD&D, Rolemaster och RuneQuest. Världarna var Grayhawk, Glorantha och Middle Earth. Någon enstaka udda typ spelade Tunnels & Trolls eller Traveller. Skräckspelen bestod av Cthulhu och ingenting annat och var gräsligt sällsynt.

Men de [color:red]stora</font color=red> klyftorna var:

1 AD&D <=> Allting annat.
2 Rollspel på engelska <=> Rollspel på svenska.

Och kampen var lika dogmatisk då som nu. Friform hade sin första våg omkring 1988 och varade tills Vampire kom och sög upp friformarna så gott som mangrant. Fast på den tiden hette det "systemlöst", men det var samma sak. Kul detalj: på den tiden var White Dwarf en tidning, inte en figurkatalog. Dessutom var det en tidning som behandlade rollspel av flera olika fabrikat. Sen köpte GW upp den och våldförde sig på den.

[color:red]OBS!</font color=red> [color:red]I den här korta genomgången har jag målat med den breda, fördomsfulla penseln, ta inte allt på allvar. Det var inte bättre förr.</font color=red>

Inte allt i alla fall.

-W <--- stolt medlem av russinpatrullen

 

[Magnus Seter]

Ackackack

Precis som Dante började jag 1892... erm, ehh, 1289... eehh, 1982 ska det nog vara. Fast lite mer annorlunda än han minns det var det nog.

1. Vi kunde köpa Drakar och Demoner i leksaksbutiken i Borlänge. Senare fick man Hobbyhusets katalog och köpte det mest på postorder. Min snälla farsa köpte grejer på sina affärsresor till USA (bland annat Dungeons&Dragons-prylar).

2. Ingen hade nån aning om vad man gjorde. Fast det hade nog inte vi heller. De flesta var nyfikna, och tyckte det verkade intressant. Förutom det att man satt inne hela tiden. I källaren alltså. Inte i fängelset.

3 och 4. Jag gick från svenskt till engelskt, och gick lite sådär planlöst mellan språken och spelade det som var roligt, men visst stämmer det som Widde sa. Klyftan var mellan AD&D och allt annat, eller mellan engelskt och svenskt. Senare blev det mellan olika genrer, och olika sätt att spela på. Kul att se är att det redan i Sinkadus nummer 4 finns en insändare om hur allt var bättre förr och hur Target Games bara gör kommersiella och exploaterande spel. Som samtidigt är för dyra. Och för dåliga.

Fast ska du ha riktiga svar rekommenderar jag att du trålar lite på Gondica-forumet. Där finns ju ur-enten Anders Blixt, han har varit med länge han.

Magnus, 32-årigt russin, men bara barnet egentligen.

 

[Zizop]

Re: ... men Mr Suitcase måste dö.

"Jag samlar på Star Warsfigurer bland annat, inte leker jag med dem utan de är bara prydnader."

Åh jo - det gör du ju visst - det har ju du och jag redan diskuterat en gång.<img src="/images/icons/laugh.gif" border=0 width=15 height=15>

 

[Björn Hellqvist]

Jag minns när jag var ung...

Såsom snart pensionsmässig 36-åring och spelare sedan 1982, tror jag att jag kan svara på en del...

*Hur fick man tag på rollspelsprylarna på den “gamla goda tiden”; det såldes väl inte särskilt mycket i butikerna här hemma i Sverige? Den som åkte till USA och köpte prylar måste ha varit kung i spelgänget i år framöver!?

Vi fick gå minst sju mil genom snöstorm för att komma till en butik, bara för att konstatera att d20-orna var slut. Seriöst: när jag började, så passade jag på att köpa när jag var nere i Göteborg och kunde titta in på Wizard vid Järntorget (och senare Titan på Aschebergsgatan). Fast mitt första spel, ett litet konfliktspel, inköptes på Tradition på den tiden butiken ägdes av en grek och låg på Österlånggatan i Stockholm. Kompisarna i spelgänget hade haft tuffare: de började 1976, och köpte det mesta på postorder från Judges Guild i USA.

*Kände folk ute i verkligheten till vad rollspel var för något? Hur kom man i kontakt med rollspelshobbyn?

I mitt fall hade jag läst en artikel i Expressen om rollspel 810503. Detta var innan moralpaniken satte igång (började runt 1984 i Sverige), så det var så gott som ingen som visste något om rollspel. Rekryteringen skedde i kompiskretsar; jag kom med i spelgänget då två av medlemmarna gick i samma klasser som mina syskon, och jag fick höra att de höll på med just de spel som jag läst om i artikeln.

*Hur var reaktionen när det började komma svenska rollspel och massa yngre började spela? Tyckte alla bara att “usch, det sänker statusen på vårt spelande” eller tyckte man också det var bra att hobbyn växte?

Som det redan tidigare har sagts, så gick skiljelinjerna mellan engelskspråkiga spel och de på svenska, samt mellan D&D/AD&D och resten. Generellt sett så tyckte de som börjat spela på engelska att de svenska spelen var töntiga.

*Var spelandet mer homogent om man jämför olika spelgrupper med varandra? Fanns det stora klyftor i stil med “friformare-tärningsrullare”, “ROLLspel-rollSPEL”, “seriösa-oseriösa”, “äldre-yngre”, “det spelsystemet/den spelvärlden suger som fan, medan den här är absolut världsbäst” och andra debatter som man mött på genom åren?

Debatterna och gruppindelningarna/kotterierna var minst lika fåniga då som nu.

Och sist – erkänn att ni var grymt avundsjuka på oss glada mellanstadielirare som bara kunde gå in i närmsta leksaksaffär för att handla alla rollspelsprylar vi ville ha

Avundsjuka? Vi? För att osnutna kobolder kunde springa in i leksaksaffärer och köpa töntiga spel på svenska?! Det var ju rollspelsprylar vi inte ville ha... <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15>

 

[Weatherman]

Re: Ackackack

"Vi kunde köpa Drakar och Demoner i leksaksbutiken i Borlänge. "

Jassåå. Är du dalmas?

weatherman -- upptäcker återigen hur illa ostbågar passar till tangentbord

 

[Widde]

Och minns du ...

... när det usla scenariot på Gothcon9 tvingade mig att döda av dig och ditt spelgäng i AD&D? Jag vill minnas att en medusa förstenade dig efter mindre än en timme ...
Ack, nostalgi! Längst in i dungeonen får flest poäng. Hewlets macic organ, vill jag minnas att man jagade då ...

-Widde <--- 40-årig rollspelare

 

[Anders]

Re: Rapport från långvården

”Friformare = spelar AD&D med lite husregler.”

Skojigt! <img src="/images/icons/laugh.gif" border=0 width=15 height=15> Redan på mellanstadiet brukade jag och några andra faktiskt spela “äkta” friform på rasterna, men vi såg ett såpass starkt samband mellan rollspel och tärningar att vi aldrig räknade det som “riktigt” rollspel.

”Äldre = 15-18 år”

Tiderna förändras onekligen. Möter jag på någon i nämnda ålderskategori aktiveras direkt en del av mitt rollspelsjag som frågar om personen inlett sitt rollspelande med att lira Chronopia. Blir svaret ja börjar jag automatiskt berätta om hur DoD egentligen ska vara. <img src="/images/icons/smile.gif" border=0 width=15 height=15>

 

[Anders]

Re: Jag minns när jag var ung...

”Kompisarna i spelgänget hade haft tuffare: de började 1976, och köpte det mesta på postorder från Judges Guild i USA.”

1976, då har man spelrutin vid det här laget! Måste varit väldigt få som spelade på den tiden.

”I mitt fall hade jag läst en artikel i Expressen om rollspel 810503.”

Datum och allt, låter som om du har kvar artikeln. Står det några skojigheter i den? I en artikel i Kamratposten för länge sedan stod det om några killar som spelade DoD och alltid spelade samma äventyr (Dimön tror jag det var) – låter lite enformigt... <img src="/images/icons/smile.gif" border=0 width=15 height=15>

Förresten, var det inte du som skrev en insändare i Sinkadus en gång angående Äventyrsspels monopol på den svenska rollspelsmarknaden? Har för mig att jag blev upprörd eftersom Äventyrsspel ju var detsamma som rollspel.

 

[Anders]

Re: Ackackack

”Kul att se är att det redan i Sinkadus nummer 4 finns en insändare om hur allt var bättre förr och hur Target Games bara gör kommersiella och exploaterande spel. Som samtidigt är för dyra. Och för dåliga.”

Snobbismdebatten kommer jag ihåg. Blir nästan förbannad än idag när jag tänker på hur jag läste i Sinkadus att det fanns folk som såg ner på en för att man lirade DoD.

”Fast ska du ha riktiga svar rekommenderar jag att du trålar lite på Gondica-forumet. Där finns ju ur-enten Anders Blixt, han har varit med länge han.”

Jag har varken läst eller spelat Gondica så det blir knepigt att komma på någon vinkel för att få in det där... <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15> Hjälp mig den som kan!

Förresten, finns det inte någon på forumet förutom Anders Blixt som börjat spela innan det fanns svenska rollspel? Det verkar som om gränsen för forumfolket går vid 1982.

Tack till dig och de andra som svarat på mina frågor! <img src="/images/icons/smile.gif" border=0 width=15 height=15>

 

[Widde]

Re: Ackackack

[color:448800]Förresten, finns det inte någon på forumet förutom Anders Blixt som börjat spela innan det fanns svenska rollspel? Det verkar som om gränsen för forumfolket går vid 1982.</font color=448800>

[color:red]På sätt och vis, Hela första året jag spelade (1983-84) visste jag inte ens om att det fanns svenska rollspel. Det enda jag kände til var AD&D. Sen (våren 1984) introducerades jag för CoC, åkte på Lincon och GothCon och sen var man ju en förtappad själ</font color=red>. <img src="/images/icons/wink.gif" border=0 width=15 height=15>

-Widde

 

[Björn Hellqvist]

Förträngning eller senilitet

Faktiskt inte, men det beror nog på att man spelat så pass många usla äventyr genom åren att man skulle bli deprimerad om man mindes alla... Vill dock minnas att jag tröttnade på att vara förstenad och skippade att sitta med under resten av äventyret. Tro det eller ej, men så pass sent som igår satt jag och bläddrade i ett gammalt fotoalbum, och tror du inte att jag hade några bilder från GothCon IX? Dessutom en bild från lag-AD&D. Jag tog en titt igen, och ser man inte din handled och ena hörnet på glasögonen? <img src="/images/icons/laugh.gif" border=0 width=15 height=15>

 

[Björn Hellqvist]

Re: Jag minns när jag var ung...

1976, då har man spelrutin vid det här laget! Måste varit väldigt få som spelade på den tiden.

Dessutom var en av killarna sex år gammal när han började...

Datum och allt, låter som om du har kvar artikeln. Står det några skojigheter i den?

Faktum är att jag inte sparade den, men en vänlig kompis hade gjort det och gav den till mig för ett tag sedan. Den var skriven av kulturjournalisten Björn Nilsson (i salig åminnelse), och var riktigt positiv!

Datum och allt, låter som om du har kvar artikeln. Står det några skojigheter i den?

Insändaren var inte så mycket en kritik av Äventyrsspel, som ett försök att förklara varför en hel del spelare inte gillade Ä-spel. Det var ett inlägg i en pågående debatt (på farbror Björns tid var det så att debatter fördes på insändarsidor som tyrcktes på papper, och där det kunde ta ett halvår att uttrycka samma åsikter som man idag klämmer ur sig på en kväll på forumet) och inte ett angrepp på Ä-spel. Redaktionen såg dock sitt tillfälle att statuera exempel med en "motståndare" (vilket de erkände i efterhand), och plattade till mig. Vi har ju i efterhand sett hur pass bra Ä-spel skötte sin marknadsposition...

 

[Anders]

Blir lite nostalgisk...

"på farbror Björns tid var det så att debatter fördes på insändarsidor som tyrcktes på papper, och där det kunde ta ett halvår att uttrycka samma åsikter som man idag klämmer ur sig på en kväll på forumet"

Jag är lite halvgammal själv (25) så jag vet hur det var "förr i tiden" i det avseendet. Kollade för skojs skull utgivningsdatum på mina äldsta Sinkaduser; nr 4 kom i februari 86 och nr 5 i september 86, en liten nätt period på sju månader där emellan alltså! Svårt att få något riktigt liv i debatterna då känns det som. Å andra sidan minskar ju onekligen risken för ogenomtänkta inlägg i stridens hetta vilket kanske kan vara en fördel ibland... <img src="/images/icons/dragon.gif" border=0 width=17 height=15>

"Vi har ju i efterhand sett hur pass bra Ä-spel skötte sin marknadsposition..."

Skulle jag varit en gammal Ä-jobbare hade jag nog grämt mig resten av livet. Tänk att ha haft totaldominans på svenska marknaden och sen bara totalsumpa läget...

"vilket de erkände i efterhand"

Du verkar ha koll på Ä-folket. Vet du om legender som Lars-Åke Thor, Dag Stålhandske, Erik Granström m fl gör något inom rollspelsvärlden nuförtiden? Jag är ju (som du nog märkt <img src="/images/icons/smile.gif" border=0 width=15 height=15> ) lite nyfiken på den svenska rollspelskulturen i både nutid och dåtid.