Nekromanti Genesis lagar Vampire

[Bunny]

Inspirerad av Bobbys förslag kollade jag runt lite på svensk lyrik och hittade den här pärlan: Liliths sång, av Karin Boye. Speciellt de sista fyra raderna dryper av skön vampyrromantik:

Döden är svart av kval.
Döden är vit av lust.
Sänkt i hans susande vågor
glömmer du livets bleka töckenkust.

Så, vad sägs om det som titel?

Döden är svart av kval

Åh! Snorbra!

 

[solvebring]

Inspirerad av Bobbys förslag kollade jag runt lite på svensk lyrik och hittade den här pärlan: Liliths sång, av Karin Boye. Speciellt de sista fyra raderna dryper av skön vampyrromantik:

Döden är svart av kval.
Döden är vit av lust.
Sänkt i hans susande vågor
glömmer du livets bleka töckenkust.

Så, vad sägs om det som titel?

Döden är svart av kval

Åh! Snorbra!

Sannerligen. Det tycker jag att du ska klubba, Genesis.

 

[TomasFriaLigan_UBBT]

Satan - för första gången ever blir jag riktigt sugen på att spela vampyrspel. Coolt system! Vore kul att testa.

 

[Ond bråd död]

Syftade på dikten.

Håller med dig om Vampire

 

[Blasphemy]

Så, vad sägs om det som titel?

Döden är svart av kval

Stjäl!!!!
Att ha ett Boyerollspel är inte så lite illa det heller.

 

[Genesis]

Okej, jag klubbar det. Spelet heter nu Döden är svart av kval. Och jag kan ta och citera Boye på förstasidan.

 

[Recca]

Okej, jag klubbar det. Spelet heter nu Döden är svart av kval. Och jag kan ta och citera Boye på förstasidan.

Det låter fint tycker jag.

 

[cogitare]

[WoD] SAS

Har jag inte hört talats om alls. Vad är det för något?

Jag byter namn på deltråden så jag inte fukkar upp för mycket för huvudspåret igen (en moderator är välkommen att bryta ut om han/hon vill...).

SAS står för Storytelling Adventure System vilket är ett format för äventyr som White Wolf använder nu för tiden. Tidigare så gavs det bara ut till nWoD men jag tror att iom. the Grand Masquerade i år (och lanseringen av V20) så gjordes det något även till o/cWoD.

Kommer det saker till Vamp alls nuförtiden? För utom jubileumsupplagan.

Jepp, kika här.

Sakerna som ges ut till o/cWoD går under namnet "Onyx Path" av någon anledning men så är det i varje fall. Sedan faller varje jubileumsutgåva under sitt eget spår. W20 (Werewolf 20-års upplaga) är spikad och om även den säljer bra som V20 gjorde så lär de följa upp med vad som än kom där efter. Wraith? Mage?

Cog.

 

[Poseur]

Okej, jag klubbar det. Spelet heter nu Döden är svart av kval. Och jag kan ta och citera Boye på förstasidan.

Det låter urgrymt

 

[Bunny]

Okej, jag klubbar det. Spelet heter nu Döden är svart av kval. Och jag kan ta och citera Boye på förstasidan.

Det låter urgrymt

Håller med!

 

[Genesis]

Nu har jag speltestat Döden är svart av kval för första gången. Det var riktigt lyckat! En kortfattad rapport finns här.

 

[Rickard]

Svart av kval, vit av lögn.

Good shit.

/Han som kan säga att det nuvarande regelverket är suveränt och att han gärna hade velat spela en andra omgång, även om han är nöjd över att få ha testat In Wicked Age istället

 

[solvebring]

Svart av kval, vit av lögn.

Good shit.

/Han som kan säga att det nuvarande regelverket är suveränt och att han gärna hade velat spela en andra omgång, även om han är nöjd över att få ha testat In Wicked Age istället

Medhåll på det. Och jag säger precis som jag sade efter att vi spelat färdigt "Svart av kval", att det är precis så här, enligt mig då, som ett vampyrspel ska vara, - tajt, drivande och intrigmustigt. All dret var bortskrapat, kvar fanns det som var intressant och intensivt. Uppskattat som fan.

 

[Mukwa]

Svart av kval, vit av lögn.

Good shit.

/Han som kan säga att det nuvarande regelverket är suveränt och att han gärna hade velat spela en andra omgång, även om han är nöjd över att få ha testat In Wicked Age istället

Medhåll på det. Och jag säger precis som jag sade efter att vi spelat färdigt "Svart av kval", att det är precis så här, enligt mig då, som ett vampyrspel ska vara, - tajt, drivande och intrigmustigt. All dret var bortskrapat, kvar fanns det som var intressant och intensivt. Uppskattat som fan.

Jao! Det var lysande. Vi fick till riktigt stämningsfulla scener och jäkligt fräsigt intrigerande. Längden på spelpasset var kalas, men vi hade vunnit mer rent storymässigt på att ha fler scener och inte rusa mot ett avslut. Passar nog allra bäst som kampanjspel. Det var dock hur ballt som helst och samberättande med små medel för resolution kan man komma väldigt långt. Stor tumme upp!

 

[Genesis]

Jag hade också jättekul! Jag vill dock påpeka för eventuella läsare att spelet som jag, Han, Solve och Mukwa spelade skiljer sig ganska markant från det spel som presenteras i den här tråden i övrigt. Typ allting är förändrat. Det nuvarande spelet är mycket mer avskalat och fokuserat.

 

[Rickard]

Svart av kval, vit av lögn.

Äsch, såg nu att det nuvarande spelet hette "vit av lust". Jag mindes bara svart och vitt i namnet, även om man inte längre använder vita och svarta markörer.

/Han som måste erkänna att han gillade "vit av lögn" bättre

 

[Mukwa]

Jag gillar din version, men den passar inte mitt sätt att spela på.
2011-10-17

Så här uttryckte nån sig i den här tråden. Jag vill bara påpeka att spelsätt kan förändras.

Att ha öppet intrigerande så att andra kan spinna vidare på det är bra. Det är dock viktigt att bestämma innan hur någonting ska spinnas vidare på. Ska spelarna tänka 'egoistiskt' och försöka utnyttja det de har hört från andra scener för att underlätta för sina karaktärer, eller ska det här begränsas? Jag ser inte något negativt i att spelare utnyttjar information som ännu inte fastslagits att karaktären har tillgång till (och det är det här jag menar med 'egoistiskt'), för det underlättar för intrigerandet och kan ställa karaktärerna i ordentligt trubbel. Egentligen är det typ det här som ger upphov till konflikterna i spelet. Men det behöver preciseras innan att spelet är tänkt att spelas så här, med öppen information som vem som helst får spinna vidare på. Viss information som spinns vidare på kommer även förändra någon annans planer och karaktär, och det vinner spelet på att i så fall tydligt förklara.

Ett exempel är den coola konflikten mellan mig och Han i vår spelsession:

Jag har en kontakt som är vampyrjägare. Jag använder den här vampyrjägaren för att röja undan vampyrer som står i vägen för mig. I en scen etablerar jag att vampyrjägaren känner mig under ett annat namn än mitt riktiga och givetvis vet inte vampyrjägaren att jag är vampyr.
I Han's scen med vampyrjägaren etablerar Han att vampyrjägaren har fått Han's namn på listan för likvidering. I den här scenen lägger även Han ihop att det förmodligen är jag som har gett vampyrjägaren i uppdrag att röja undan Han. Jag spelar för övrigt vampyrjägaren i den här scenen och har således större möjlighet att påverka mötet. Resultatet av mötet blir att vampyrjägaren skonar Han (egentligen slutade scenen med att Han skonade vampyrjägaren) för att vampyrjägaren hade större intresse i att ta reda på vem jag egentligen var och om det Han sade var sant.
I det här exemplet använde Han information som jag redan hade etablerat, spann vidare på det och skapade en stor och cool konflikt i sessionen, men han gjorde det på bekostnad av mitt tolkningsföreträde över min roll (även om jag godkände det hela genom att överväga möjligheten att jag ville se Han död). Jag spelade litegrann på vad som skulle vara bäst för min karaktär genom att göra vampyrjägaren väldigt misstänksam mot Han, men hade jag fullt utgått från att underlätta för min egen karaktär hade jag försökt döda Han. Det hade blivit mycket tråkigare om jag hade försökt döda Han. Berättarmässigt blev det en fullträff som vi gjorde mycket av senare.

Vem vill du ge tolkningsföreträde? Går det att ge spelaren tolkningsföreträde över sin roll och samtidigt spinna vidare så här för att få till coola konflikter, eller ska spelarna ge upp tolkningsföreträdet över sin roll och koncentrera sig på en snygg berättelse istället?

Hur stort inflytande ska andra spelare ha på andras rollpersoner?
Står berättelsen eller rollpersonerna i fokus?

De här frågorna tror jag behöver förtydligas och lyftas fram för att minska missförstånd över hur spelet ska spelas.

/Mukwa, som lånar Han's signatur för att klargöra att det den här gången blev riktigt bra, men att det finns ett potentiellt problem i det här om inte alla spelare uppfattar spelet på samma sätt

 

[Genesis]

/Han som måste erkänna att han gillade "vit av lögn" bättre

Det är Karin Boye:

Döden är svart av kval.
Döden är vit av lust.
Sänkt i hans susande vågor
glömmer du livets bleka töckenkust.

 

[Genesis]

Jag har en kontakt som är vampyrjägare. Jag använder den här vampyrjägaren för att röja undan vampyrer som står i vägen för mig. I en scen etablerar jag att vampyrjägaren känner mig under ett annat namn än mitt riktiga och givetvis vet inte vampyrjägaren att jag är vampyr.
I Han's scen med vampyrjägaren etablerar Han att vampyrjägaren har fått Han's namn på listan för likvidering.

Det var faktiskt jag som satte scenen, och jag som etablerade att vampyrjägarens hade fått Rickards rollpersons namn. Du hade i spelet rätten att säga ifrån, eftersom jag etablerade något din rollperson hade gjort. Jag vill minnas att jag frågade om lov, men jag är inte säker. I vilket fall som helst godkände du det, vilket var bra. Hade du sagt nej hade jag satt en annan scen.

I den här scenen lägger även Han ihop att det förmodligen är jag som har gett vampyrjägaren i uppdrag att röja undan Han.

Det här tycker jag är en viktig fördel med det här spelsättet. Tack vare att Rickard hade metainformation kunde han spela sin rollperson självsäkert och intelligent. Spelar man intrigerande vampyrer vill man att de ska vara intelligenta och göra snygga manövrar i stil med den Rickard gjorde när han vände din egen vampyrjägare mot dig. Sådant är jättesvårt att göra om man spelar utan metainformation. Ibland går det till och med längre, som jag sade till Übereil när vi lirade IaWA kvällen därpå: "Din rollperson vet mer än vad du gör". Man kan alltså spela på att rollpersonen vet saker som inte spelaren vet (och ingen annan runt spelbordet heller). Rickard gjorde detta väldigt väl i Svart av kval. Han insinuerade och antydde saker som han senare i spelet använde sina scener för att etablera i världen. Sammantaget gav detta bilden av en otroligt kompetent och intelligent rollperson som kunde förutsäga sina motspelares drag och göra förberedelser för att kontra dem. Rickard är en intelligent kille, men han är inte lika smart som hans rollperson Laura!

Vem vill du ge tolkningsföreträde? Går det att ge spelaren tolkningsföreträde över sin roll och samtidigt spinna vidare så här för att få till coola konflikter, eller ska spelarna ge upp tolkningsföreträdet över sin roll och koncentrera sig på en snygg berättelse istället?

Jag ser det såhär: När du spelar din roll bör du spela henne som hon är, och efter hennes personlighet, och spela för att hon skall "vinna". När du använder metainformation, när du spelar andra roller än din rollperson och när du sätter scener bör du spela efter vad som blir en bra ståry, med ett öga åt att visa de andra spelarna vilken cool rollperson du har. Det hela är en bedömningsfråga i varje enskilt ögonblick, och det är svårt att ge allmäna regler.

Hur stort inflytande ska andra spelare ha på andras rollpersoner?

Jag vet inte hur tydlig jag var på det, men du har som sagt tolkningsföreträdet. Du har rätt att säga ifrån. Du bör helst undvika det, för att inte blockera utan spinna vidare på folks idéer, men om du känner att någon bryter din bild av din rollperson bör du säga ifrån och kanske ge förslag på ett annat sätt man kan göra det på. Du har ett ansvar inför din rollperson.

Står berättelsen eller rollpersonerna i fokus?

Rollpersonerna, utan tvekan.

Men rollpersonerna är berättelsen och berättelsen rollpersonerna. Alla bör spela sina rollpersoner, inte för att "vinna" utan spela dem som de är, rakt upp och ned. Scensättning och liknande spinner det hela till en berättelse, men en berättelse som inte har rollpersonerna i fokus kommer att vara platt och ointressant.

De här frågorna tror jag behöver förtydligas och lyftas fram för att minska missförstånd över hur spelet ska spelas.

Det tror jag också, och det är skitbra att du lyfter fram dem. Den här posten gav mig mycket att tänka på gällande hur jag skall presentera spelet.

 

[solvebring]

Jag gillar verkligen den här tråden, om Impro och dynamiskt spel, av Arvidos. För mig ligger vikten för denna diskussion i rubrikerna Bejaka och Släpp kontrollen.

/solvebring som till detta skrev ett långt inlägg om eskalering och drivande utveckling, men som tog bort skiten eftersom han inte riktigt kunde sätta ord på saken.