Vet inte vad det här betyder. Det har "breddats", men det har inte breddats?
Tror att även när folk idag kallar något "narrativism" och menar typ "berättelsefokuserat" så underförstår de ett "varför": "för att jag gillar bra berättelser", eller nåt sånt.
Att göra det leder dock lätt till att någon eller några individer pekas ut i exemplifierandet vilket jag tror skulle vara ett brott forumets regler då det lätt skulle ses som personpåhopp.
Att använda citatfunktionen utan påhopp tror jag nog att de flesta klarar av. Om inte gör man nog rätt i att inte använda den
Alltså, ärligt är detta att läsa med de snälla glasögonen?
Kan du vara snäll och förklara för mig som inte är så begåvad hur man gör för att länka till sådana exempel utan att hänga ut eller såra någon? För jag fattar inte hur det skall gå till.
På riktigt? Så jag skall länka till en eller flera trådar som exempel på där en person kommer in och framför sina teorier på ett ganska dogmatiskt sätt och du tycker inte att det gör att man riskerar hänga ut någon?
Nej, det tycker jag inte. Jag tycker hela tråden är en fars. Jag tror inte heller att några sådana trådar existerar. För anklagelserna som kastats fram har inte handlat om att att någon är "ganska dogmatisk" (vad nu det är) utan ett beteende som är "extremt tydligt".
Det intressanta om en vill tala om forgeteori är ju forgeteorins definition av narrativism? Antar jag? Och det är verkligen som att ingen verkar ha läst den men ändå ska hänvisa till vad narrativism är, fortfarande. Så, forgeteorins definition är denna (citerad den kärnfulla lilla sammanfattningen här, rakt från http://www.indie-rpgs.com/_articles/narr_essay.html):
lumpley.games
yes! jättekul och väl värt! ja jag har nog inte vridit huvudet tillräckligt ens, du har ju själv hjälpt till med ett par varv, haha, men tror det är vridet tillräckligt för att jag ska få ut vad jag vill av det hela.
Hela min poäng var att 1) betydelsen av "narrativism" har glidit från den ursprungliga innebörden och 2) detta kanske är ett symptom på att den ursprungliga innebörden inte är så naturlig, eller iaf att den inte uppenbart kontrasterar mot "gamism" och "simulationism".
Nä, teorier bör väl rimligen uppnå något slags allmängiltighet. Annars är de helt enkelt dåliga teorier. De beskriver inte vad de är tänkta att beskriva, eller beskriver det dåligt.Och rent allmänt: Vafan, teori är ju bara redskap, hjälpmedel för att vi ska kunna stycka sönder och förstå saker lite bättre. Fungerar inte forgeteori för en, kasta ut det och in med något annat, finns massa roliga intressanta texter där ute. De står ju inte alltid i konflikt med varandra heller utan kan ofta ha rätt olika ingångar och skrivna med olika avsikter. Själv älskar jag blorben när jag väl kunde beta mig genom och komma fram till vad som faktiskt sades och sen inse vilka delar som jag kunde skriva under på och vilka som inte var viktiga för mig (och vissa som jag redan hade skrivit under på utan att veta om det). Det betyder ju inte att jag måste välja bort något annat. Jag ser exempelvis inte alls forgeteori som att det inkräktar på hur spel "är", tvärtom, själv ser jag den som en närmast neutral teori som mest beskriver delarna av rollspelandet, det har fördjupat min kärlek till gamla spel likväl som nya. Men skulle jag söka hjälp med något som inte den teorin skulle belysa hade jag bara vänt mig till något annat, en behöver inte vara renlärig, en kan hålla på och hoppa fram och tillbaka för att få olika perspektiv och en djupare förståelse. Tuta och kör. Definiera järnet. Slå tärning. Ha kul.
För den som är intresserad bollade Vincent Baker upp ett gäng texter till diverse olika teorisaker på sin blogg för ett tag sen, bland annat skriver han lite om blorb där också. Så teori måste inte innebära The Big Model, finns massa mer.
lumpley games – indie tabletop games
Fast allmängiltighet är kontextberoende. I och med att rollspel är ett såpass diversifierat medium så tror jag vi gör livet för svårt för oss själva om vi eftersträvar allmängiltighet. Återigen, se på GNS som ett exempel. Det försökte blanda ”Vi spelar en story och inget får ligga i vägen för att vi utforskar den” med ”man vill vinna” och ”man kan minimaxa”. Det beskriver motsatsen mellan Story now och andra aspekter genom att jämföra äpplen med Ohms lag.
Jag protesterar ju inte mot att vi har en begreppsförskjutning. Jag protesterar mot din analys om vad den innebär och varför den skett. Jag tycker den alltid funnits där, eller ialf väldigt länge. Den har alltid varit betydligt snävare och mer begränsande än vad ursprungliga definitionen varit. Vi har alltid haft de som trott att Story now innebär att hålla på med storypoäng, bry sig om ett narrativ och dramaturgi, skicka staffettpinnen runt ett bord för att se vem som får vara författare just nu. Vi har ju de som tror att astronomi är astrologi, det betyder ju inte att vi måste be astronomerna att bry sig om vem vädurarna ska försöka på i säng just den här veckan? Lika lite tycker jag att The Big Model ska hållas ansvarig för att folk inte kan se att allt är så otroligt mycket enklare än vad de försöker få det till att vara.
På pappret ser det dock rätt snävt ut. Men jag minns en tråd som utmynnade i ett uppgivet "men då är ju murderhobon som ger sig ner i grottan för att hitta guld också Story Now?"
