OK, jag ska ta mina största invändningar. Jag tänker inte diskutera dem vidare, så om ni inte gillar det så får ni gärna svara, men förvänta er ingen respons.
- Det är ett väldigt gammalt spel och det märks. Evolutionen har kört om det.
- Levelsystem. Känns så väldigt datorspel...
- Klasser. Stelt och tråkigt och saknar djup.
- Realism. OK, realism är inte allt, men det ska åtminstone ha något mått av trovärdighet.
- Systemet fokuserar nästan uteslutande på strid och äventyrande, rollgestaltning har inget systemmässigt stöd alls.
- Gör man anspråk på att göra ett generiskt system ska man inte paketera det som ett fantasyspel där man först måste skala bort fantasyn om man ska använda det till annat.
- Olika mekanismer för olika klasser. Visst, man har luckrat upp det lite, men i princip så är feats mekanismen för fighters, skills mekanismen för tjuvar, spells mekanismen för magiker och clerics.
- Starkt stegrade HP-skalor gör stridssystemet väldigt förutsägbart och andefattigt.
- För segt stridssystem. Det har dessutom inte den detaljeringsgrad man kan förvänta sig av ett så segt system. Man gör anspråk på att vara ett actionsystem, men man kan inte leva upp till det.
- HP som mätare för för många olika egenskaper. Jag har svårt att acceptera att man låter det mäta sådant som övertag, hur bra man undviker och så vidare samtidigt som det läks som om det var vanliga skador. Det är dessutom en abstraktion som blir mycket konstig när man har en kraftigt stegrad skala.
- En onödigt omständig skala för XP. Man hade kunnat förenkla det en hel del genom att helt enkelt säga att man behöver level * 1000 XP och nollställa varje gång man levlar.
- De löjliga vapnen i regelboken. Jag menar, en pinne med ett yxhuvud i vardera änden, hur fanken slåss man med en sådan? Ett svärd med en kedja med en spikboll i handtagsänden, vem är det egentligen farligast för?
- Dvärgar. OK, andra fantasyspel har också Tolkiens minitanks och jag hatar dem där också.
- Hela myten om balans.
- För mycket onödigt detaljpill. modifikationer på +1 har i mitt tycke inget berättigande i sammanhang när man har en slumpfaktor som är 20 gånger större. Arbetet och tidsåtgången motiverar helt enkelt inte effekten. Färre och större modifikationer är bättre.
- Korsberoenden. Systemet är uppbyggt så att man måste kunna hela systemet innan man kan knyta ihop trådarna. De flesta BRP-varianter har en mycket lägre starttröskel, där man som nybörjare lättare kan ignorera merparten av reglerna.
- Magisystemet är stelt och andefattigt. Det känns inte mer magiskt än en helig handgranat.
- Clerics. Vet inte varifrån de kommer, men jag gillar dem inte. De är för bra (bra fighters, bra magiker, inga egentliga nackdelar).
- På tok för mycket regler som hänger på detaljtolkning av ord. Protection, armour, damage resistance, natural armour och så vidare. Keep it clear and simple.
- Onödigt mycket nya regler i supplement. Lär av GURPS, där är supplementen normalt sett i stort sett enbart solid bakgrundsinfo.
- Prestigeklasser. En patch för att fixa bristerna med klasser. Synd att den inte funkar, om något gör den bara problemet värre. Dessutom, handen på hjärtat, är inte de flesta prestigeklasserna rätt så löjliga?
- Dubbla grundegenskaper. Jag förstår inte varför man behåller 3-18-varianten när man inte använder den.
- Skattningar har gett indikationer på att 9 av 10 D&D-spelare äter små barn (utan ketchup).
- Behovet att förladda magi. OK, Jack Vance är en bra författare och man kan hitta sämre källor att stjäla från, men även han kan ha en dålig dag.
- Att man är nere eller oskadd, åtminstone när det kommer till de praktiska effkterna av skador. "Ha, tre choppar med kötta-kötta-yxan, baggis, stör mig inte alls! Nej, snälla, inte tandpetaren också!"
- Att i princip alla djur/monster har för många attacker. Jag tror inte på att en häst hinner sparka två gånger och bita en gång på samma tid som en tränad kämpe hinner attackera tillbaka en gång med vapen. Jag tror inte ens på att hästar bits i strid.
- Vartenda jäkla rollformulär jag har hittat har haft på tok för pyttiga rutor för de pennor jag trivs med. Jag gillar 0,7-stift som är så mjuka att man får banka intensivt och oavbrutet på frammatarknappen med vänsterhanden medan man skriver. Pyttliga formulär funkar inte då.
- Systemet är konstruerat utifrån premissen att man vill maxa sin karaktär, göra den bättre, ha en välbalanserad grupp där karaktärerna kompletterar varandra. Gillar man att spela en halvdan karaktär i en grupp som inte samarbetar så kollapsar det snart.
- Monstren. Med undantag för de som har mytologisk bakgrund så ger de upphov till två frågor: "Vilket illegalt preparat går de på?" och "Kan jag få prova?". Face it, på tok för stor andel av monstren är bara fåniga.
- Raserna. Jag tror att Rising är något på spåren när han säger att en bra spelbar ras är en ras som man skulle kunna vilja ha sex med. Kanske inte bokstavligt, men den måste ha något som gör den spelmässigt sexig. De flesta av D&D's raser bommar grovt där.
- Bristen på distinkt åtskilda magikervarianter.
- Skadan det orsakar på den oberoende (dvs icke-d20) rollspelsmarknaden och på hobbyn som helhet.
- OGL/d20-licensens juridiska implikationer. Det är väldigt oklart vad man kan modifiera lagligt, speciellt om man ska sprida det vidare. Till råga på allt så krånglar lokal lagstiftning till det. Framför allt är den inte den rollspelsvärldens GPL som den utger sig för att vara.
- OGL/d20-licensens moraliska implikationer. Jag menar, hur upprörande är egentligen en kvinnlig bröstvårta? Hela jordens befolkning har i genomsnitt en, vi har alla sugit på dem och halva jordens befolkning missar inte en chans att snutta på dem igen. Censur är censur och det finns ingen ursäkt.
Har inte tid med mer just nu, och jag misstänker att jag tillbringat en massa tid i onödan med att skriva det här inlägget för att tråden är säkert låst när jag postar det och ingen är i vilket fall överraskad av innehållet i det.
