Nekromanti Lärares löner
- Thread starter Bjorn
- Start date
Re: Lärares löner (OT)
Ja, jag snubblade in där, hittade en massa siffror och tänkte "jaha, vadfan ska jag med de här till!?!"
Själv väntar jag ju på "bevisen" på att friskolor sätter högre betyg än eleverna förtjänar. De argumenten saknar ju helt värde fram tills de källorna presenterats.
Sånt där förutsätter ju att man gör en objektiv granskning av elever som gått på friskolor och jämför med dem på kommunala, och någon sådan studie tror jag inte har gjorts. Jag tror snarare att krank inte försöker påstå att så är fallet rakt av, utan att han uttrycker viss rädsla för att tendensen kan finnas. Sen råkar han vara en retorisk flodhäst tidvis, men jag gillar honom ändå och det hoppas jag alla andra gör också.
Ja, jag snubblade in där, hittade en massa siffror och tänkte "jaha, vadfan ska jag med de här till!?!"
Själv väntar jag ju på "bevisen" på att friskolor sätter högre betyg än eleverna förtjänar. De argumenten saknar ju helt värde fram tills de källorna presenterats.
Sånt där förutsätter ju att man gör en objektiv granskning av elever som gått på friskolor och jämför med dem på kommunala, och någon sådan studie tror jag inte har gjorts. Jag tror snarare att krank inte försöker påstå att så är fallet rakt av, utan att han uttrycker viss rädsla för att tendensen kan finnas. Sen råkar han vara en retorisk flodhäst tidvis, men jag gillar honom ändå och det hoppas jag alla andra gör också.
Statistik
Om man klickar på Tabell 2 här: http://www.skolverket.se/sb/d/1637
...verkar jag kunna utläsa att andelen elever med icke godkända avgångsbetyg faktiskt har minskat.
Tabell 4 verkar påvisa att andelen elever som lämnar grundskolan utan slutbetyg har minskat.
Däremot så säger tabell 5 att andelen elever med icke godkänt i ämnen som krävs för intag på nationella program har ökat, om än väldigt lite (tiondels procentenheter).
Om man klickar på Tabell 2 här: http://www.skolverket.se/sb/d/1637
...verkar jag kunna utläsa att andelen elever med icke godkända avgångsbetyg faktiskt har minskat.
Tabell 4 verkar påvisa att andelen elever som lämnar grundskolan utan slutbetyg har minskat.
Däremot så säger tabell 5 att andelen elever med icke godkänt i ämnen som krävs för intag på nationella program har ökat, om än väldigt lite (tiondels procentenheter).
Krille
Super Moderator
Re: Statistik
Det är synd att den där tabellen inte listar upp betygsförändring efter skoltyp också, utom sammanfattande längst ner. Friskolor per år och kommunala skolor per år hade nog varit mer intressant i sammanhanget.
Det är synd att den där tabellen inte listar upp betygsförändring efter skoltyp också, utom sammanfattande längst ner. Friskolor per år och kommunala skolor per år hade nog varit mer intressant i sammanhanget.
Re: Lärares löner (OT)
Som sagt, jag skulle gärna se bevis för nedanstående påståenden:
Det första
"Vill bara flika in att det är det här som gett oss betygsinflationen och friskolor som krigar genom att höja betygsmedlet på sina elever."
Det andra
"Friskolor har ett ganska direkt ekonomiskt incitament till att inte ge elever IG även om de förtjänar det, eftersom de använder betygsnivåerna som lockbete för nya studenter, vilket håller hela verksamheten igång."
Det tredje
"Användbara i debatten - inte ett dugg. Samma lärare som uppmanas från rektorer att höja betygsmedlet för att det ska se bättre ut i pappren lär få motsvarande uppmaningar gällande det nationella provet."
Det låter onekligen som ett utbrett fusk och jag skulle gärna se lite bevis på det.
Som sagt, jag skulle gärna se bevis för nedanstående påståenden:
Det första
"Vill bara flika in att det är det här som gett oss betygsinflationen och friskolor som krigar genom att höja betygsmedlet på sina elever."
Det andra
"Friskolor har ett ganska direkt ekonomiskt incitament till att inte ge elever IG även om de förtjänar det, eftersom de använder betygsnivåerna som lockbete för nya studenter, vilket håller hela verksamheten igång."
Det tredje
"Användbara i debatten - inte ett dugg. Samma lärare som uppmanas från rektorer att höja betygsmedlet för att det ska se bättre ut i pappren lär få motsvarande uppmaningar gällande det nationella provet."
Det låter onekligen som ett utbrett fusk och jag skulle gärna se lite bevis på det.
Meneh...
...jag vill inte sitta här hela dagen och diskutera skolpolitik. Snacka om bortkastat sportlov.
"Fast ärligt talat, det där låter som en jättebra "buyers market" för eleverna (och deras föräldrar). Mindre klasser, gott urval, stor vilja till nyetablering... var exakt är problemet?"
Skolmarknaden är, som vi redan tidigare konstaterat, långt ifrån fri. Det finns mängder av lagar som reglerar ansvar och skyldigheter för skolorna. Eller snarare för kommunerna som fortfarande har ett stort ansvar för elevernas utbildning, oavsett vem som driver skolorna.
En skola dras med massor av fasta utgifter i form av hyra, uppvärmning, administration och även i viss mån löner. Jag ser också mindre klasser som någonting positivt för mig som lärare, men de är inte lika hållbara rent ekonomiskt. Blir klasserna för små så kommer de att slåss ihop om det är möjligt eller så kommer programmet aldrig att komma igång eftersom det inte är ekonomiskt möjligt att driva det.
Så 15 elever kanske söker sig till ett program men skolan vill ha 20 elever för att starta upp det. Vilket eleverna knappast kan veta på förhand. Alltså får de kanske veta så sent som under sommarlovet att deras coola drömprogram inte kommer att köra igång och att de i bästa fall får ta sitt andrahandsval om ens det.
Som elev så kan du alltså välja nästan vad som helst men det finns inga garantier för att du får det. En del friskolor ägnar sig också åt rena "fisketurer" det vill säga att de säger sig vilja starta ett program för att pejla intresset men om de inte får tillräckligt många sökande så startas de aldrig upp.
Sedan råder det också en viss obalans när det gäller alternativen. Rent krasst ekonomiskt så är det nämligen billigare att ha egna Samhällsvetenskapliga och Naturvetenskapliga program eftersom dessa lockar till sig duktiga elever, klasserna av tradition är riktigt stora (25-30 elever) och det inte krävs särskilt mycket kringutrustning eller svårrekryterade lärarkompetenser. Så i alla fall lokalt så är det inte säkert att det finns särskilt många alternativ för mer praktiskt lagda elever.
"Fast nu är faktiskt skolan till för eleverna..."
Men kaos på skolan och kaos ibland lärarkåren drabbar ju i allra högsta grad eleverna också. Till att börja med så blir läraryrket mindre attraktivt och sedan blir det svårare att rekrytera bra och kompetent folk. Om skolmarknaden är så kaotisk och oförutsägbar att du ifrån ett år till ett annat kan tappa flera klasser och en stor andel av dina elever så vill du som rektor inte sitta med en massa fast anställda lärare med höga löner. Snarare vill du anställa folk termin för termin (det finns exempel på lärare på min (kommunala) skola som är anställda på månadsbasis) för att lätt kunna öka och minska personalstyrkan efter behov. Gissa hur många lärare som vill ut på en så osäker arbetsmarknad efter att ha dragit på sig dryga studielån efter flera års studier. Följden blir många vikarier och obehöriga lärare. Och det gynnar inte eleverna.
I mångt och mycket så handlar det om att skolorna måste uppnå en viss storlek och behålla den långsiktigt för att de ska kunna drivas optimalt. För det krävs ett visst antal undervisningstimmar och elever för att få ihop till fasta heltidstjänster som man kan erbjuda behöriga lärare. En liten skola får en massa strökurser och snuttar som är svåra att bygga ihop till ordentliga heltidstjänster. Lite språk, lite karaktärsämnen, lite samhällskunskap och så vidare. Dessa strökurser kommer att hamna i händerna på vikarier och obehöriga lärare (vare sig det handlar om andra lärare som tar på sig uppgifter som de inte är utbildade för eller personer helt utan lärarutbildning). De små skolorna är också mer känsliga för plötsliga elevtapp och har svårare att bygga upp mer långsiktig stabilitet. Tappar de tillräckligt många elever så måste de kanske lägga ner hela skolan vilket även drabbar de som går kvar.
En skola som går en osäker framtid till mötes är också mindre benägen att anställa stödlärare och extrapersonal eller göra några mer storskaliga investeringar som man kanske aldrig kommer att få någon utdelning för.
När jag står i klassrummet och undervisar eller har kontakt med mina elever så påverkas jag inte särskilt mycket av deras valfrihet inom skolan. Men när det handlar om mina chanser att få fast tjänst eller stanna kvar på en skola och undervisa i mina ämnen så ser det idag sämre ut. Och då är jag ändå ung, nyutexaminerad och beredd att ta en del skit så det är värre för de äldre lärare som riskerar att bli övertaliga.
...jag vill inte sitta här hela dagen och diskutera skolpolitik. Snacka om bortkastat sportlov.
"Fast ärligt talat, det där låter som en jättebra "buyers market" för eleverna (och deras föräldrar). Mindre klasser, gott urval, stor vilja till nyetablering... var exakt är problemet?"
Skolmarknaden är, som vi redan tidigare konstaterat, långt ifrån fri. Det finns mängder av lagar som reglerar ansvar och skyldigheter för skolorna. Eller snarare för kommunerna som fortfarande har ett stort ansvar för elevernas utbildning, oavsett vem som driver skolorna.
En skola dras med massor av fasta utgifter i form av hyra, uppvärmning, administration och även i viss mån löner. Jag ser också mindre klasser som någonting positivt för mig som lärare, men de är inte lika hållbara rent ekonomiskt. Blir klasserna för små så kommer de att slåss ihop om det är möjligt eller så kommer programmet aldrig att komma igång eftersom det inte är ekonomiskt möjligt att driva det.
Så 15 elever kanske söker sig till ett program men skolan vill ha 20 elever för att starta upp det. Vilket eleverna knappast kan veta på förhand. Alltså får de kanske veta så sent som under sommarlovet att deras coola drömprogram inte kommer att köra igång och att de i bästa fall får ta sitt andrahandsval om ens det.
Som elev så kan du alltså välja nästan vad som helst men det finns inga garantier för att du får det. En del friskolor ägnar sig också åt rena "fisketurer" det vill säga att de säger sig vilja starta ett program för att pejla intresset men om de inte får tillräckligt många sökande så startas de aldrig upp.
Sedan råder det också en viss obalans när det gäller alternativen. Rent krasst ekonomiskt så är det nämligen billigare att ha egna Samhällsvetenskapliga och Naturvetenskapliga program eftersom dessa lockar till sig duktiga elever, klasserna av tradition är riktigt stora (25-30 elever) och det inte krävs särskilt mycket kringutrustning eller svårrekryterade lärarkompetenser. Så i alla fall lokalt så är det inte säkert att det finns särskilt många alternativ för mer praktiskt lagda elever.
"Fast nu är faktiskt skolan till för eleverna..."
Men kaos på skolan och kaos ibland lärarkåren drabbar ju i allra högsta grad eleverna också. Till att börja med så blir läraryrket mindre attraktivt och sedan blir det svårare att rekrytera bra och kompetent folk. Om skolmarknaden är så kaotisk och oförutsägbar att du ifrån ett år till ett annat kan tappa flera klasser och en stor andel av dina elever så vill du som rektor inte sitta med en massa fast anställda lärare med höga löner. Snarare vill du anställa folk termin för termin (det finns exempel på lärare på min (kommunala) skola som är anställda på månadsbasis) för att lätt kunna öka och minska personalstyrkan efter behov. Gissa hur många lärare som vill ut på en så osäker arbetsmarknad efter att ha dragit på sig dryga studielån efter flera års studier. Följden blir många vikarier och obehöriga lärare. Och det gynnar inte eleverna.
I mångt och mycket så handlar det om att skolorna måste uppnå en viss storlek och behålla den långsiktigt för att de ska kunna drivas optimalt. För det krävs ett visst antal undervisningstimmar och elever för att få ihop till fasta heltidstjänster som man kan erbjuda behöriga lärare. En liten skola får en massa strökurser och snuttar som är svåra att bygga ihop till ordentliga heltidstjänster. Lite språk, lite karaktärsämnen, lite samhällskunskap och så vidare. Dessa strökurser kommer att hamna i händerna på vikarier och obehöriga lärare (vare sig det handlar om andra lärare som tar på sig uppgifter som de inte är utbildade för eller personer helt utan lärarutbildning). De små skolorna är också mer känsliga för plötsliga elevtapp och har svårare att bygga upp mer långsiktig stabilitet. Tappar de tillräckligt många elever så måste de kanske lägga ner hela skolan vilket även drabbar de som går kvar.
En skola som går en osäker framtid till mötes är också mindre benägen att anställa stödlärare och extrapersonal eller göra några mer storskaliga investeringar som man kanske aldrig kommer att få någon utdelning för.
När jag står i klassrummet och undervisar eller har kontakt med mina elever så påverkas jag inte särskilt mycket av deras valfrihet inom skolan. Men när det handlar om mina chanser att få fast tjänst eller stanna kvar på en skola och undervisa i mina ämnen så ser det idag sämre ut. Och då är jag ändå ung, nyutexaminerad och beredd att ta en del skit så det är värre för de äldre lärare som riskerar att bli övertaliga.
Re: Lärares löner (OT)
Jag vill iofs frikänna andra påståendet från att insinuera något sådant, men i övrigt så tror jag inte det kan framläggas några bevis för att någon fått ett oförtjänt lågt eller högt betyg, så allt faller.
Jag vill iofs frikänna andra påståendet från att insinuera något sådant, men i övrigt så tror jag inte det kan framläggas några bevis för att någon fått ett oförtjänt lågt eller högt betyg, så allt faller.
Re: Public Choice
Foggmocks uppdelning går att problematisera, det har du alldeles rätt i. Jag angriper inte heller din individsyn, utan den hos den teori du backar upp dina argument med (men det insåg du säkert).
Det vettigaste sättet att problematisera Foggmocks uppdelning är, i mina ögon, inte att kontrastera den med ytterligare en onyanserad bild. Jag skulle istället välja en mer komplex sådan, som tydligare dekonstruerar Foggmocks påstående efter fler än en graf. Jag ska försöka exemplifiera:
Låt oss för det första backa från idén att individer och organ skulle vara rationella aktörer - som du skriver; "så enkelt är det inte". Låt oss istället påstå att aktörer agerar till största del i ovetskap, och istället för att agera utifrån verkligheten agerar de utifrån föreställningar om verkligheten. Ingen fattar beslut med perfekt fakta, det är där vad vi kan kalla aktörens referensram kommer in. Aktörskap är beteende, och beteende rationaliseras utifrån aktörens världssyn och identitet. Ni återgår vi till vad du skrev:
"Myndigheter och politiker går många gånger emot medborgarnas bästa, därför att de har andra prioriteter"
Det första påståendet, att myndigheter och politiker många gånger går emot medborgarnas bästa, kan vi för enkelhetens skull säga är ett faktum. Jag betvivlar att någon skulle bestrida det. Du menar att det beror på skiljda prioriteter, jag menar att samspelet mellan individ och institution är mer komplicerat än så. Som exempel kan vi ta arbetsförmedlingen: De kan sägas agera i bästa välmening, och med en prioritering även den arbetssökande kan skriva under på, men trots det resulterar deras agerande att kvinnor och invandrare i högre grad än andra utestängs från arbetsmarknaden (vilket, återigen, är ett faktum). För att förstå detta krävs det att vi utgår från att aktörer inte alltid är kapabla att handla rationellt, att prioriteringar och välmening inte är nog. Skulle vi hålla oss kvar vid den rationella individsynen blir slutsatsen om arbetsförmedlarnas arbete lätt att "de är illvilliga" eller "de tänker bara på sig själva, utifrån sitt egenintresse" - återigen, det är inte så enkelt.
"Jag avstår från att kasta in anekdoter, eftersom de inte är data."
Den här gången predikar du inte för kören. Jag anser absolut att anekdoter är att betrakta som data. Det har jag ansett länge, och tycker motsatt åsikt är fullständigt orimlig, så det känns skönt att äntligen få det uttryckt.
Edit: waliums namn har stukits ur rullarna
Foggmocks uppdelning går att problematisera, det har du alldeles rätt i. Jag angriper inte heller din individsyn, utan den hos den teori du backar upp dina argument med (men det insåg du säkert).
Det vettigaste sättet att problematisera Foggmocks uppdelning är, i mina ögon, inte att kontrastera den med ytterligare en onyanserad bild. Jag skulle istället välja en mer komplex sådan, som tydligare dekonstruerar Foggmocks påstående efter fler än en graf. Jag ska försöka exemplifiera:
Låt oss för det första backa från idén att individer och organ skulle vara rationella aktörer - som du skriver; "så enkelt är det inte". Låt oss istället påstå att aktörer agerar till största del i ovetskap, och istället för att agera utifrån verkligheten agerar de utifrån föreställningar om verkligheten. Ingen fattar beslut med perfekt fakta, det är där vad vi kan kalla aktörens referensram kommer in. Aktörskap är beteende, och beteende rationaliseras utifrån aktörens världssyn och identitet. Ni återgår vi till vad du skrev:
"Myndigheter och politiker går många gånger emot medborgarnas bästa, därför att de har andra prioriteter"
Det första påståendet, att myndigheter och politiker många gånger går emot medborgarnas bästa, kan vi för enkelhetens skull säga är ett faktum. Jag betvivlar att någon skulle bestrida det. Du menar att det beror på skiljda prioriteter, jag menar att samspelet mellan individ och institution är mer komplicerat än så. Som exempel kan vi ta arbetsförmedlingen: De kan sägas agera i bästa välmening, och med en prioritering även den arbetssökande kan skriva under på, men trots det resulterar deras agerande att kvinnor och invandrare i högre grad än andra utestängs från arbetsmarknaden (vilket, återigen, är ett faktum). För att förstå detta krävs det att vi utgår från att aktörer inte alltid är kapabla att handla rationellt, att prioriteringar och välmening inte är nog. Skulle vi hålla oss kvar vid den rationella individsynen blir slutsatsen om arbetsförmedlarnas arbete lätt att "de är illvilliga" eller "de tänker bara på sig själva, utifrån sitt egenintresse" - återigen, det är inte så enkelt.
"Jag avstår från att kasta in anekdoter, eftersom de inte är data."
Den här gången predikar du inte för kören. Jag anser absolut att anekdoter är att betrakta som data. Det har jag ansett länge, och tycker motsatt åsikt är fullständigt orimlig, så det känns skönt att äntligen få det uttryckt.
Edit: waliums namn har stukits ur rullarna
Re: Lärares löner (OT)
Att alla skolor har ekonomiska incitatment för att ge högre betyg som en följd av konkurrensutsättningen ser inte jag som ett särskilt kontroversiellt påstående. Eller en oväntad följd av avregleringen heller. Höga snittbetyg är bra PR för skolan och lärarna även om de är oförtjänta. Sedan är det ju så att ett IG innebär en massa merkostnader, särskilt i grundskolan, eftersom eleven då har rätt till extra stöd och hjälp. Bättre då att ge alla minst G och låta nästa instans ta hand om problemen. Med tanke på hur dålig kontrollen och uppföljningen är så borde det inte vara särskilt svårt att komma undan med det heller.
Om detta är ett utbrett beteende kan jag inte uttala mig om, men jag är säker på att det förekommer inom alla skolformer. Här är säkert alla skolor precis lika dåliga.
Att alla skolor har ekonomiska incitatment för att ge högre betyg som en följd av konkurrensutsättningen ser inte jag som ett särskilt kontroversiellt påstående. Eller en oväntad följd av avregleringen heller. Höga snittbetyg är bra PR för skolan och lärarna även om de är oförtjänta. Sedan är det ju så att ett IG innebär en massa merkostnader, särskilt i grundskolan, eftersom eleven då har rätt till extra stöd och hjälp. Bättre då att ge alla minst G och låta nästa instans ta hand om problemen. Med tanke på hur dålig kontrollen och uppföljningen är så borde det inte vara särskilt svårt att komma undan med det heller.
Om detta är ett utbrett beteende kan jag inte uttala mig om, men jag är säker på att det förekommer inom alla skolformer. Här är säkert alla skolor precis lika dåliga.
Nån siffra till
Den här artikeln säger nåt om skolans brister, dock gäller det ju bara Östergötland och det visar inte på vilka skolor det gäller.
Men det stöder min tes i alla fall, skolväsendet som det ser ut nu brister. Vill visserligen minnas att siffran varit högre tidigare (uppemot 25 %) och kanske fortfarande är det nationellt, hittar som sagt inget på det. Men 16 % är fortfarande en skrämmande hög siffra för elever som inte är godkända i kärnämnena.
Den här artikeln säger nåt om skolans brister, dock gäller det ju bara Östergötland och det visar inte på vilka skolor det gäller.
Men det stöder min tes i alla fall, skolväsendet som det ser ut nu brister. Vill visserligen minnas att siffran varit högre tidigare (uppemot 25 %) och kanske fortfarande är det nationellt, hittar som sagt inget på det. Men 16 % är fortfarande en skrämmande hög siffra för elever som inte är godkända i kärnämnena.
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Re: Public Choice
Ett underbart välresonerat inlägg.
Efter att å hustruns räkning ha tampats med SFI och Arbetsförmedlingen och för egen del med CSN är jag benägen att hålla med dig i mångt och mycket.
Ett underbart välresonerat inlägg.
Efter att å hustruns räkning ha tampats med SFI och Arbetsförmedlingen och för egen del med CSN är jag benägen att hålla med dig i mångt och mycket.
Re: Public Choice
"waliums uppdelning går att problematisera, det har du alldeles rätt i. Jag angriper inte heller din individsyn, utan den hos den teori du backar upp dina argument med (men det insåg du säkert).
Det vettigaste sättet att problematisera waliums uppdelning är, i mina ögon, inte att kontrastera den med ytterligare en onyanserad bild. Jag skulle istället välja en mer komplex sådan, som tydligare dekonstruerar waliums påstående efter fler än en graf. Jag ska försöka exemplifiera:"
Va?
Vilken uppdelning?
"waliums uppdelning går att problematisera, det har du alldeles rätt i. Jag angriper inte heller din individsyn, utan den hos den teori du backar upp dina argument med (men det insåg du säkert).
Det vettigaste sättet att problematisera waliums uppdelning är, i mina ögon, inte att kontrastera den med ytterligare en onyanserad bild. Jag skulle istället välja en mer komplex sådan, som tydligare dekonstruerar waliums påstående efter fler än en graf. Jag ska försöka exemplifiera:"
Va?
Vilken uppdelning?
Re: Meneh...
Handen på hjärtat, handlar inte mycket av din negativa inställning till icke-kommunala skolor att läraryrket förändrats från en trygg livstidsanställning till att bli som vilket privat yrke som helst, med dess för- och nackdelar? Om du rannsakar din själ?
Handen på hjärtat, handlar inte mycket av din negativa inställning till icke-kommunala skolor att läraryrket förändrats från en trygg livstidsanställning till att bli som vilket privat yrke som helst, med dess för- och nackdelar? Om du rannsakar din själ?
Mekanurg
I'd rather be different than indifferent.
Förtydligande
Jag vill dock framhäva följande: en grundläggande drivkraft för en organisation är att värna den egna existensen. Det finns knappast något organisation som självmant intar ståndpunkten "vi är inkompententa" eller "vi är obehövliga". Istället hittar personalen på nya argument för att motivera sin existens och sin budget, även om organisationen producerar ett undermåligt arbete. (Arbetsförmedlingen är ett skräckexempel. Gamla Skolöverstyrelsen, likaså; den fungerade så illa att den till slut blev nedlagd.) Redan C Northcote Parkison analyserade detta i den klassiska Parkinson's Law. Hursomhelst, detta fenomen gäller företag likaväl som myndigheter.
Huruvida vi här talar om public choice eller inte är oväsentligt.
Jag vill dock framhäva följande: en grundläggande drivkraft för en organisation är att värna den egna existensen. Det finns knappast något organisation som självmant intar ståndpunkten "vi är inkompententa" eller "vi är obehövliga". Istället hittar personalen på nya argument för att motivera sin existens och sin budget, även om organisationen producerar ett undermåligt arbete. (Arbetsförmedlingen är ett skräckexempel. Gamla Skolöverstyrelsen, likaså; den fungerade så illa att den till slut blev nedlagd.) Redan C Northcote Parkison analyserade detta i den klassiska Parkinson's Law. Hursomhelst, detta fenomen gäller företag likaväl som myndigheter.
Huruvida vi här talar om public choice eller inte är oväsentligt.
Re: Lärares löner (OT)
Tja, "snäll-G" är det väl oändligt många som kverulerat över så att konceptet existerar är knappast något överraskande. Både min egen mor (som bestämt hävdar att hon inte sätter snäll-G, till föräldrars förtret) och samtliga skolor jag bevistat under verksamhetsförlagd utbildning och egen praktik (och egen skolgång) beklagar sig över det.
Tja, "snäll-G" är det väl oändligt många som kverulerat över så att konceptet existerar är knappast något överraskande. Både min egen mor (som bestämt hävdar att hon inte sätter snäll-G, till föräldrars förtret) och samtliga skolor jag bevistat under verksamhetsförlagd utbildning och egen praktik (och egen skolgång) beklagar sig över det.